Tavast

Medeltidsätten Tavast

Medeltidsätten Tavast har på grund av namnet ansetts vara av tavastländskt ursprung, och Nils Tavast (tab. 2) har bytt bort fädernejord i Tavastland (FMU, nr 1348).

Olof Tavast sigillerar som frälseman 1386, men sonen Nils får likväl frälsebrev 1407 i likhet med andra, som tidigare betraktats som frälsemän. Ättens glansperiod inföll på 1400-talet, då en medlem var biskop i Åbo och en brorson till honom riddare och hö vitsman på Tavastehus. Den utdog på svärdssidan vid sekelskiftet 1500. Den förde i vapnet en vänstervänd väpnad arm och har ej samband med senare ätter med namnet Tavast, av vilka adliga ätten nr 64 är av utländskt ursprung och har bosättning i Tavastland att tacka för sitt namn (R, s. 474).

Rester av Nils Tavasts (tab. 2), Olof Tavasts (tab. 3) och hans son Nils Tavasts arkiv äro kända genom avskrifter i Peringskiölds diplomatarium E 66 och Brocmans diplomatarium, 4, VHAA:s dep. i RA, samt i D 366, KB (1. Fnedlaender, Peringskiölds diplomatarium, 1971, s. 299 f.) och i en förteckning av Nils Rabenius i E 8883, nr 107, RA (J. Liedgren i Donum Boéthianum, 1950, s. 237 ff.).

TAB 1

Olof Tavast. Sannolikt identisk med Olof Jönsson, vilken nämnes första gången 1373. Olof Tavast sigillerar 1386 som frälseman Finlands innevånares framställning om att få Jeppe Djäkn som lagman. Olof Tavast innehade gods i Hattula sn i Tavastland och Olof Jönsson i Virmo sn i Egentliga Finland. Olof Tavast var död 1402

Barn:

Nils Tavast, 1402-1431, häradshövding. Se tab. 2.

Magnus Olofsson, som dog våren 1452, säges ha dött i sitt nittiofemte år, vilket betyder, att han var född 1357, enl. en sent belagd uppgift 14.10. Tydligen identisk med Magnus de Virmo, som 23.2 1396 inskrevs vid universitetet i Prag, blev baccalaureus 10.4 s. å. och magister 1398. Kallas 1406 konung Eriks ”elskelige cläric”. Ärkedjäkne senast 1407, var han biskop i Åbo 21.12 1412 - 5.2 1450. Under ärkedjäknetiden donerade han ett av honom inköpt gods i Lemo sn i Egentliga Finland till ärkedjäknebordet. Som biskop instiftade han 1421 Helga Lekamens prebende, vartill han då donerade jord i Virmo och Untamala sn:ar i Egentliga Finland, och donationen ökades med jord i Virmo, Letala, Lundo, Pikis och Halikko 1425 samt arvegods i Untamala och Virmo och avlingegods i Untamala, Letala och Virmo sn:ar i samma landskap, Saltviks sn på Åland. Pikis, Lundo och Pöytis sn:ar i Egentliga Finland och Yläne sn i Satakunda 1439. Avlingegods i Pargas, Halikko och S:t Karins sn:ar i Egentliga Finland och i Tenala sn i Nyland gav han till olika arvingar. Begravdes i Helga Lekamenskoret i Åbo domkyrka 9.3 1452

Jöns Olofsson, 1420-1435. Se tab. 5.

Lasse Olofsson. Nämnd som biskopens bror 1439, varvid han för sig och sina arvingar får rätt att besitta jord i Virmo sn i Egentliga Finland mot en årlig avgift till Helga lekamensprebendet, och om denna jord krävdes av andra arvingar till biskopen, skulle han i stället få evärdeligen behålla jord i Pargas sn i Egentliga Finland. Lasse Olofssons tillbakasatta ställning - han nämnes ej som arvsberättigad — kan tyda på illegitim börd. Ovisst är, om han är identisk med Lars Tavast, som jämte sin son Berthold 1393 till Åbo domkyrka sålde gods i S:t Marie sn i Egentliga Finland.

Ragnhild Olofsdotter, sannolikt död före 1433 (ÅboSvB, nr 445). Hade arvegods i Pikis sn i Egentliga Finland. Var 1421 och 1423 gift med fogden Mårten Abrahamsson (Djäkn, Jakob Abrahamssons ätt), som nämnes som levande 1379-1423 samt ägde jord i Kimito, Pikis och Sagusnar i egentliga Finland och i Yläne sn i Satakunda

Birgitta Olofsdotter. Ägde jord i Pikis sn i Egentliga Finland och dog tidigast 1439. - Gift senast 1421 med Eringisl Henriksson, som ägde jord i Virmo sn i Egentliga Finland.

En dotter. Dog sannolikt senast 1435 och blev senast 1421 gift med häradshödingen Gregers Andersson (Garp) på Koskis i Vemo sn i Egentliga Finland, vilken nämnes från 1417 och dog 1449 eller 1450 efter att sannolikt senast 1435 ha gift om sig med Anna Jönsdotter (ginbalksvis ställt renhorn)

Katarina Olofsdotter. Dog mellan 1455 och 1464. Gift med rådmannen i Åbo Jöns Gudvastsson, som ägde jord i Virmo sn i Egentliga Finland och dog mellan 1416 och 1421. Hon gifte senast 1421om sig med borgaren i Åbo Henrik Mört, som dog mellan 1425 och 1439. Senast 1439 gifte hon om sig med borgaren i Åbo Olof Sylta, vars patronymikon var Larsson. Han ägde jord i Åbo och i Reso sn i Egentliga Finland och levde ännu 1449 (ÅboSvB, nr 553).

Margit Olofsdotter. Var gift med en man vid namn Bok. Det är ovisst, om han levde 1421, då han ej ombads sigillera brevet om Helga lekamensprebendet som biskop Magnus’ övriga svågrar och Margit redan dessförinnan måste ha gift sig med honom, eftersom sonen Olof Bok var fullvuxen 1439. Obestyrkt är uppgiften, att hennes make hette Hans Pedersson. Att han ej var någon av de två män med detta namn som 1439 förenade sig om brevet i Dönhof Calles sak, visar den omständigheten, att dessa nämns först på 29:de resp. 32:dra plats, medan Olof Bok förekommer på 20:de plats.

Kristina Olofsdotter. Levde 1439, då hon fått jord i Pemar sn i Egentliga Finland.

TAB 2

Nils Tavast (son av Olof Tavast, tab. 1). Nämnes tidigast 1402 och kallas då Nils Olofsson. Var häradshövding i Hauho eller Hollola hd i Tavastland 1403 , 1406 och i Hauho ännu 143, men var död troligen redan 1433, då sonen Olof var häradshövding i Hauho och 1439, då han ej nämnes bland brodern biskop Magnus’ arvingar, och säkert 1447. Fick frälsebrev 1407. Avstod vid skifte med brodern Magnus 1423 från arvegodsen i Egentliga Finland mot godsen i Tavastland och i Sibbo sn i Nyland. Redan tidigare hade han jord i Lampis sn i Tavastland. Var gift två gånger, bl. a. senast 1405 med en syster till sedermera häradshövdingen i Sääksmäki i Tavastland Håkan Knutsson (2 ormar), eftersom Nils Tavast då innehade gods i Sagu sn i Egentliga Finland liksom denne och ättlingar till honom senare ägde jord i byar där Håkan Knutsson tidigare haft besittningar. Nils Tavasts senare hustru är okänd till såväl namn som härkomst.

Barn:

1. Olof (Nilsson) Tavast, 1433, dog 1460, häradshövding, riddare, slottshövitsman. Se tab. 3.

1. Elin Nilsdotter. Nämnes tidigast 1439. Ägde jord i Lampis sn i Tavastland och Lundo sn i Egentliga Finland. Dog 1467 eller 1468. Var gift med riksrådet Nils Olofsson (Stjämkors), som nämnes från 1427 och dog mellan 1449 och 1453 samt ägde jord i Bjämå, Halikko, Lemo, Sagu, Tövsala och Vemo sn:ar i Egentliga Finland. Då deras barn var vuxna redan på 1450-talet, måste äktenskapet ha ingåtts senast på 1430-talet.

1. Katarina Nilsdotter. Nämnes tidigast 1439. Ägde jord i Lampis sn i Tavastland och i Sagu sn i Egentliga Finland. Dog mellan 1467 och 1473. Var gift med Gödeke Fincke som nämnes i livet 1439 - 1447 och vårdöd 1467.

Jöns Tavast. Blev baccalaureus i Rostock 1443. Nämnes som kanik i Åbo från 145. Lämnade Helga lekamens prebende där 1465 och reste till den heliga graven samt dog senast 1467 Ägde jord i Lampis och Tuulois sn:ar i Tavastland

Lucia Nilsdotter. Nämnes jämte sin dotter Metta 1439 och var möjligen gift med en då nämnd Nisse Jönsson. Var möjligen död 1448

En dotter. Var sannolikt gift med Hans Petersson, som till Olof Tavast sålde jord i Tuulois sn i Tavastland, till denne avstod det hans hustru skulle ärva i Tavastland mot jord i Tenala sn i Nyland och vars andel i Porkala i Lampis sn i Tavastland 1453 tillskiftas Olof Tavast. Han är sannolikt identisk med Lepasättens stamfar som även var gift med Ragnhild Henriksdotter (Svärd).

? 2. Henrik Tavast, 1453-1474. Se tab. 4.

TAB 3

Olof Tavast eller Olof Nilsson Tavast (son av Nils Tavast, tab. 2). Var sannolikt 1433 och säkert 1435 och ännu 1454 häradshövding i Hollola eller Hauho hd i Tavastland. Blev riddare mellan 9.10 1447 och 19.7 1448, alltså tydligen vid konung Karl Knutssons kröning 29.6 1448. Var hövitsman på Tavastehus 1455. Ägde jord i Asikkala, Hattula, Hollola, Jämsä, Lampis, Padasjoki, Sysmä, Sääksmäki, Tennilä och Tuulois sn:ar i Tavastland samt Bjämå, Lundo, Pemar och Sagu sn:ar i Egentliga Finland. Dog 23.2 1460 och begravdes i Åbo domkyrka. Var gift med Ingeborg Valdemarsdotter, som levde ännu 1485, sannolikt dotter av slottsfogden Valdemar Djäkn (Hagasläkten) och Karin Rötgersdotter (Djäkn, Ingessönemas släkt).

Barn ^{åtminstone dottern var född i ovan angivna äktenskap}):

Nils Tavast. Nämnes tidigast 1467 och ägde jord i Lampis sn i Tavastland samt Lundo och Sagu sn:ar i Egentliga Finland. Torde ha dött något av åren 1469—1485.

Metta (ej Märta) Olofsdotter. Dog tidigast 1485. Var gift med lagmannen Erik Bidz, som nämnes 1460—1464 och uppges ha bott på Viik i Kimito sn. Omgift med lagmannen Jeppe Persson, som torde ha dött mellan 1485 och 1487.

TAB 4

Henrik Tavast (sannolikt son av Nils Tavast, tab. 2). Företrädde 1453 jämte Jöns Tavast vid arvskiftet efter Nils Tavast dennes döttrar Elin och Katarina. Var närvarande, då Katarinas son Jeppe Fincke avyttrade gods 1456 och då Elin donerade gods 1465. Ägde jord i S:t Karins och S:t Marie sn:ar i Egentliga Finland. Dog tidigast 147. Gifte sig mellan 1446 och 1453 med Johanna Bengtsdotter (Djäkn, Lydekasönemas ätt), som levde ännu 1466, ägde gods i S:t Marie sn i Egentliga Finland och i Birkala sn i Övre Sata-kunda och tidigare varit gift med Jöns Rengonpoika och Henrik Görtzhagen. Henrik Tavast uppges ha varit gift ytterligare två gånger, och den ena av dessa hustrur skall ha hetat Anna.

Barn (mödernet ovisst):

Måns Henriksson. Var gift med Margareta Jönsdotter, dotter av häradshövdingen Jöns Olofsson (Skytte) och senast 1503 omgift med häradshövdingen Bengt Nilsson (Hagasläkten). Hon fick av Måns Henriksson som morgongåvajord i Lampis sn i Tavastland.

Aylidz Henriksdotter. Hon sålde 1503 jord i Birkala sn i Övre Satakunda till Knut Eriksson, som hon då kallar ”svåger”, varför hon torde ha varit gift med en son till dennes svärfar Klas Kurke

Karin i Helgå, Virmo sn. Egentliga Finland, hustru. Möjligen nämnd redan 1520 men säkert 1536 - 1540. Ägde jord i Lampis sn i Tavastland och i Nousis sn i Egentliga Finland.

Johanna, hustru. Ägde 1540 del i Helgå i Virmo sn, Egentliga Finland.

Kerstin, hustru. Ägde 1540 del i Helga i Virmo sn, Egentliga Finland. Nämnes 1545 som svärmor till Mårten Nilsson i Manna i Lemo sn. Egentliga Finland

TAB 5

Jöns Olofsson (son av Olof Tavast, tab. 1). Nämnes tidigast 1421. Dog mellan 1435 och 1439. - Gift med Marta Klasdotter, som ägde jord i Eura och Yläne sn:ar i Satakunda samt i Pikis sn i Egentliga Finland, var dotter av häradshövdingen och slottsfogden Klas Djäkn eller Klas Lydekeson (Djäkn, Lydekasönemas ätt) och Kristina Jönsdotter (Garp), gifte om sig med Dönhof Calle och dog mellan 1458 och 1477; se ovan s. 128.

Döttrar i angivet äktenskap:

Valborg Jönsdotter. Dog senast 1477. - Gift med Henrik Fleming till Arvassalo i Nykyrko sn i Egentliga Finland, som möjligen gifte om sig med Elseby Månsdotter

Elin Jönsdotter. Uppges ha blivit Nådendals klosters första abbedissa, vilket dock ej kunnat verifieras

Margit Jönsdotter. Ägde jord i Halikko, Mas-ku, Nousis, Pargas och Pikis sn:ar i Egentliga Finland samt i Eura och Yläne sn:ar i Satakunda och dog tidigast 1479. - Gift senast 1479 med Erik Abjörnsson (sparre över pil) som uppträder 1463-1485.

Källor

Äldre svenska frälsesläkter. Utgivna av riddarhusdirektionen. (ÄSF).