Garp

Riksrådsätten Garp är att döma av namnet (fornsv. garper = tysk, som slagit sig ned i Norden), som bäres främst i de äldsta släktleden, av tysk härstamning. Släkten synes ha inkommit tidigt på 1300-talet, eftersom en sannolik medlem av ätten redan 1367 bär det nordiska förnamnet Tore. Ätten var bosatt i Egentliga Finland. Det har talats om två släkter Garp, Storgårdssläkten och Koskissläkten, men det är i själva verket fråga om två grenar av samma ätt. Ätten utdog i början av 1500-talet. Den förde i vapnet trappgavlar i något olika gruppering med skölden möjligen »delad och växlad» med vitt och blått (tab. 3). En annan finländsk frälsesläkt med en knytnäve i vapnet har med tvivelaktig rätt också kallats Garp. Något släktsammanhang mellan denna 1400-talsätt och riksrådsätten kan ej påvisas. Ytterligare ett par personer med namnet Garp, som sakna bevisligt samband med ätten, framträda i 1400-talets Finland. Av dem uppträder Jöns Garp 1405 såsom (frälse)nämndeman i Borgå, medan en Hans Garp 1421 uppträder såsom innehavare av jord i Danskila i Oripää i Pöytis sn i Egentliga Finland, där frälsejord senare förekommer.

TAB 1

Tore Garper. Faste vid pantsättning 1367 på Åland för en jordägare i Nykyrko sn i Egentliga Finland. Var nära frände, fader eller broder, till den följande att döma av namnskicket och andra omständigheter.

Son eller broder:

• Anders Garp, 1373—1387, fogde. Se tab. 2.

TAB 2

Anders Garp (son eller broder till Tore Garper, tab. 1). Uppträder som sigillvittne i Åbo 1373. Nämnes 1376 »Bo Jonssons fogadhe i Löpsta», d.v. s. Lepistö i Virmo sn i Egentliga Finland, vilket uttryck bör tolkas som Anders Garp i Löpsta, Bo Jonssons fogde. Uppträder sista gången 1387, då han i Stockholm överlåter jord i Finland. Var bosatt i Löpsta eller Lepistö åtminstone år 1376, innehade Storgården i Letala sn, Vias i Töfsala sn samt därutöver gods i Vemo sn, allt i Egentliga Finland. — Var troligen gift två gånger, eftersom ålderskillnaden mellan barnen är stor och yngste sonen Gregers’ mor synes ha varit gift även med en Jöns, vars barn, sam-syskonen» Anders Jönsson och Margareta Jönsdotter, hustru till Torkil Jönsson i Kimito sn i Egentliga Finland, nämnas bror och syster till Gregers Andersson. Tidigare synes Anders Garp ha varit gift med en nära fränka till prästmannen Ulfhard Ulfhardsson, eftersom en Filip Ulfhardsson och Jöns Andersson, Andérs Garps son, sägas vara den före 2.5 1105 i Prag avlidne Ulfhards närmaste arvingarv.

Barn:

• Jöns Andersson, 1373—1407, riksråd. Se tab. 3.

• Tord Andersson. Namnes första gången 1405. Överlät såsom kanik i Åbo 1431 till biskopen för sin skuld till honom arvgodset Syttiö i Letala sn i Egentliga Finland jämte ängar som tagits från sätesgården, d. v. s. Letala storgård. Nämnes som död 1439.

• En till namnet okänd son. Se tab. 7.

• Katarina Andersdotter. Nämnes 1411 som Påvel Karpalainens hustru, tydligen i hans senare gifte. Katarina har synbarligen på sin del fått faderns gods Vias, som senare innehas av hennes son Tord liksom Vuorenpää, likaledes i Töfsala sn, vilket han fått för en summa penningar, som han lånat modern. En del av Vuorenpää hade Tords helbroder Stig erhållit 1449 vid ett skifte med kusinen Jöns Japsson. Katarina Andersdotter har överlevt sin man, vilken senast nämnes 1420.

• Gregers Andersson, 1417—1449, häradshövding. Se tab. 8.

TAB 3

Jöns Andersson (son av Anders Garp, tab. 2). Framträder troligen första gången 1373, med större sannolikhet 1380 som sigillvittne i Egentliga Finland. Beseglar med bevarat sigill 1386 en skrivelse å »frälsemanna vägnar». Var riksråd 1396 och 1399 och troligen även vid den internordiska herredagen i Hälsingborg i augusti 1401. Deltar i konungsräfsten i Finland 1405, stundom nämnd »konungsdomhavande i halvt Tavastland», stundom endast konungs domhavande, stundom endast som närvarande. Uppträder ännu ett par år senare, omkring 1407. Har innehaft Storgården i Letala sn, varifrån dottern enligt en 1500-talskälla var kommen, troligen även Lepistö i Virmo sn, som senare innehades av dotterbarnen och strögods i samma snr samt i Töfsala sn.

Barn:

• Jakob Jönsson, 1420—1425. Se tab. 4.

• Gregers Jönsson, 1423. Se tab. 5.

• Kristina Jönsdotter. Nämnes 22.1 1435, såsom hustru till slottsfogden i Åbo, häradshövdingen i Masko hd i Norr Finland Klas Lydekason eller Klas Djäkn (Djäkn, Lydekasönemas ätt) som levde 1395—1435. Omtalas i en 1500-talskälla vara kommen från Storgården i Letala sn. Hennes barn innehade Lepistö och andra släktgods.

• Katarina Jönsdotter. Var gift med häradshövdingen Hartvig Dyker (Borstbölesläkten), vilken nämnes 1405-1432. Katarina nämnes som dennes (avlidna) hustru någon gång efter 1412, då mannen till domkyrkan ger godset Heikkilä i Virmo sn i Egentliga Finland, som han ärvt efter makarnas gemensamma barn. Antagandet att Katarina Jönsdotter varit dotter av Jöns Andersson styrkes av att både denne och hans svärson Klas Lydekason gått i borgen för Hartvig Dyker, och att dennes arvingar ärvde vissa garpgods, bland annat i Tursanperä i Virmo sn, som en kort tid hade innehafts av Klas Lydekasons son Henrik Klasson. Därtill ha Hartvig Dykers ättlingar fört Garparnas trappgavelvapen. En del av dessa omständigheter ha tidigare tytts på det sätt, att Jöns Andersson antagits varit gift med en fränka till Hartvig Dyker, men detta måste anses mindre sannolikt.

TAB 4

Jakob Jönsson eller Jeppe Joensson (son av Jöns Andersson, tab. 3). Namnes första gången 22.11 1420 som främste landssyneman i Kjulo sn i Nedre Satakunda. Dömes 1424 i stadig besittning av jord som fadern innehaft. Uppträder ännu 21.6 1425. Jakobs sätesgård synes varit Letala storgård, till vilken såväl han själv som hustrun nämnes. Ägde även jord i Virmo sn i Egentliga Finland. Var gift med Ragnhild Eriksdotter, som dog medan Henrik Klasson (Djäkn, Lydekasönernas ätt) var lagman i Norrfinne lagsaga, d. v. s. mellan 1449 och 1458. Sedan hennes broder häradshövdingen Erik Eriksson (kluven sköld med halv lilja) i Sandika i Edebo sn i Uppland också avlidit, föll Forssa i Tensta sn i Norunda hd i samma landskap på hustru Ragnhilds arvingars lott.

Barn:

• Jöns Jakobsson eller Japsson. Nämnes första gången 18.3. 1439 och sista gången 31.1 1449, då han ingår ett jordskifte med sin fars kusin Stig Karpalainen (Carpelan-Karpelain), varigenom han mot hälften av moderns andel i Vias i Töfsala sn tillbytte sig Stigs andel i Svensby i Vemo sn, båda i Egentliga Finland. Har tydligen med sin hustru kommit i besittning av gods i Nyland och i Sverige. Var gift med Ingeborg Björnsdotter, dotter av Björn Petersson (Djäkn, Björn Peterssons ätt) och Ingrid Ingadotter (beväpnad arm). Hustru Ingeborg förlikes 1463, nu omgift med Ulf Bengtsson (Färla, Karl Erikssons ätt), med svågern Hartvig Jakobsson, som åt »welbyrdigha quinne hustru Ingeborgh, Wlff Benktsons hustrv, som min brodher Jens Jacopson tilforene atthe» överlämnar de två gårdar Torlax och Kordiala i Nykyrko sn i Egentliga Finland, vilka han och före honom hans moder innehaft men i verkligheten voro hustru Ingeborgs morgongåvogods. Ingeborg har synbarligen ärvt gods i Vadsbro sn i Oppunda hd i Södermanland. En om garpvapnet erinrande vapenbild i Strängnäs domkyrka kan tänkas ha samband härmed.

• Karin. Hennes dotterbarn, bland andra Kristiern Frilles söner, ärvde Karins morbror förutnämnde Erik Eriksson i Sandika. Var möjligen gift med Jöns Bengtsson, 1437—1442, häradshövding i Masko hd, som tydligen var gift med en dotter till Jakob Jönsson. I en 1600-talskälla kallas Hartvig Jakobsson Jöns Bengtssons »svärfar», uppenbarligen emedan ett medeltida »måg» har uppfattats som svärson i stället för svåger.

• Kristina till Autis i Lemo sn i Egentliga Finland. Var gift med en Olof. Deras döttrar ärvde sin del i Forssa efter morbrodern Erik Eriksson i Sandika, vilken de försälja medels olika brev, nämnande Hartvig Jakobsson sin morbror. Enligt ett 1485 daterat intyg valde »Cristin i Awtus» på dödsbädden sin lägerstad i Nådendals kloster och gav samtidigt till detta sin hälft av Tursanperä i Virmo sn i Egentliga Finland.

• Arvidus Jacobi. Arvidus de Finland eller Filland inskrevs 4.11. 1444 vid Erfurts universitet, 1445 vid universitetet i Leipzig. Arvidus Jacobi blev baccalaureus vid universitetet i Paris 1449, licentierades som magister 1450, var prokurator för den tyska nationen 7.4—1.6 1453. Nämnes i hemlandet i kusinen Henrik Klassons (Djäkn, Lydekasönernas ätt) första testamente 1449. Omtalas som mäster Arvid kanik i Åbo 1451 och som ärkedjäkne 1464. Innehade härunder även Lojo sn i Nyland som prebende. Uppträder sista gången som levande 20.9 1479, och var död före 15.8 1485, då en annan person var ärkedjäkne. Begrovs i Åbo domkyrka.

• Hartvig Jakobsson. Nämnes första gången 1447. Var häradshövding i Vemo hd i Egentliga Finland 8.9 1449. Omtalas som lagman i Norrfinland första gången 1456. Satt i konungsräfst 1463, i landsrätt 1466 och 1476. Omtalas 1464 som konung Karl Knutssons råd, deltog 1470 i ett par riksrådsdomar. Utfärdade sitt testamente på Ravea i Virmo sn i Egentliga Finland 17.12 1486. Dog där senast 21.12 1486. Ägde som sätesgård Letala storgård, som efter honom får namnet Hartikkala, men har tidvis varit bosatt i Nykyrko sn. Blev senast 1451 gift med Ingeborg Magnusdotter, dotter av Magnus Fleming. Ingeborg Magnusdofter skänker med mannens bifall 1486 en gård i Pemar sn i Egentliga Finland till Nådendals kloster. Levde 21.12 1490 och möjligen ännu 21.1 1494.

TAB 5

Gregers Jönsson (son av Jöns Andersson, tab. 3). Sigillerar 1423 i Abo en pantförskrivning omedelbart efter (sin broder) Jakob Jönsson.

Son:

• Nils Gregersson. 1476—1483. Se tab. 6.

TAB 6

Nils Gregersson (son av Gregers Jönsson, tab. 5). Fråndömes 1476 gods i Virmo sn i Egentliga Finland till förmån för Nådendals kloster. Uppträder 1483 som faste på Åland vid Kort Hartvigssons giftermål med Birgitta Henriksdotter (Fleming), kusin till Nils Gregerssons hustru. Att denne tillhörde ätten Garp visas av att hans namn jämte garpvapnet och hustruns vapen målats i taket i Töfsala kyrka i Egentliga Finland i början av 1470-talet. Var gift med sin kusin Hartvig Jakobssons svägerska Margareta Magnusdotter, dotter av väpnaren Magnus Fleming.

Barn:

• Henrik Nilsson. Nämnes 1486 och 1490, vid Jet första tillfället som Ingeborgs, Magnus Flemings dotters, systerson. Det är att märka, att Hartvig Jakobssons, Ingeborg Magnusdotters mans, vapen jämte ett Flemingvapen sitter omedelbart intill Nils Gregerssons och hans hustrus i Töfsala kyrkotak.

• Karin Nilsdotter. Ingavs 1486 av (mostern) Ingeborg Magnusdotter (Fleming) i Nådendals kloster. Avstod 1490 jämte sin syster Märta Nilsdotter, från eventuellt arv efter (faderns kusin) Henrik Klassons (Djäkn, Lydekasönernas ätt) änka Lucia Olofsdotter (Skelge).

• Märta Nilsdotter. Utfärdar 1490 tillsammans med sin syster Karin Nilsdotter ett brev.

TAB 7

En till namnet okänd man (son till Anders Garp, tab. 2). Var kanske identisk med den frälseman Peter Andersson, vilken 1402 uppträder som främsta sigillvittne i Åbo.

Dotter:

• En till namnet okänd kvinna. Var gift med Bengt Mikaelsson (vänstervänt horn) till Paimala i S:t Marie sn i Egentliga Finland, vilken omnämnes 1405—1420. Deras son Lars omtalas 1441 som avliden, då morfaderns broder Gregers Andersson försålde sitt och sina syskons arv i Paimala by efter Lars.

TAB 8

Gregers Andersson (son av Anders Garp, tab. 2). Framträder första gången 1417. Var häradshövding i Vemo hd i Egentliga Finland 1437. Levde ännu 4.2 1449, då han utfärdade sitt andra testamente, men var död 2.8 1450. Skrives till sätesgården Koskis i Vemo sn i Egentliga Finland, där han utfärdar sitt testamente 1449. Var 11.11 1421 bland biskop Magnus’ svågrar (»mogha»), d. v. s. gift med en dotter av Olof Tavast (Ej biskopens syster Kristina, då Kristina levde ännu 1439). Gregers Andersson hade redan före den 1435 sista gången nämnde Klas Lydekasons (Djäkn) död till denne sålt sin senare hustru Anna Jönsdotters (ginbalksvis ställt renhorn) morgongåva av hennes föregående man Lähteenoja i Eura sn i Nedre Satakunda. Hon hade tidigare yarit gift med Lasse Laurensson, även kallad Lasse Finne, som nämnes som levande 1403—1423 och var död 1425. I utbyte mot morgongåvan hade hon av Gregers Andersson fått Nygård och Hietois i Vemo sn i Egentliga Finland. Hustru Anna ägde vidare jord i Euraåminne och Vittis snr i Nedre Satakunda samt i Töfsala sn i Egentliga Finland. Innehade dessutom fädernegodset »Kunudasäter» (Kåsätter?) i Götlunda sn i Glanshammars hd i Närke, som nämnes 22.8 1462 i samband med en beskyllning, vilken hennes brorsöner Mats och Ulf Peterssöner riktade mot henne, att hon förskingrat deras fäderne och möderne, men tillbakavisades av henne, som då ännu levde i Nådendals kloster.

Barn (ej i äktenskapet med Anna, men ej nämnda bland biskop Magnus syskonbarn 1439, vilket kunde tolkas så, att de voro av ett i övrigt okänt äktenskap):

• Anders Gregersson i Koskis, 1447—1494, väpnare. Se tab. 9.

• Katarina i Gunnila. Nämnes 1462. Var möjligen hustru till frälsemannen Erik i Gunnila i Vemo sn i Egentliga Finland, som levde 1477.

TAB 9

Anders Gregersson (son av Gregers Andersson, tab. 8). Nämnes 1447. Satt i landsrättsnämnd 1476, i räfstenämnd 1488, möjligen i egenskap av häradshövding. Skulle enligt faderns testamente erhålla halva Koskis’ storgård i Vemo sn i Egentliga Finland vid dennes död och andra hälften vid styvmoderns frånfälle. Skrevs till Koskis. Gjorde jämte söner anspråk på det av hans kusins son Hartvig Jakobsson till Åbo domkyrka skänkta Santasaari, d. v. s. Sandö i Sagu sn, varom rättegång och dom påbjöds av riksföreståndaren 1494. Fick i bakarv Hartvig Jakobssons gods i Nykyrko sn ävensom Letala storgård eller Hartikkala i Letala sn, alla i Egentliga Finland, och ett flertal av dennes gods, som senare innehades av sondottern Anna Jönsdotters arvingar inom ätten Görtzhagen. Var gift med Karin, dotter av Olof Svärd (Svärd, äldre ätten), vars enda kända hustru hette Elin Jönsdotter.

Barn:

• Jöns Andersson, 1484—1512, häradshövding. Se tab. 10.

• Peter Andersson, synbarligen en av de söner, som nämnas utan namn 1494. Omtalas i finländska släkttavlor från tiden omkring 1570 som herr Per i Koskis. Är tydligen identisk med kyrkoprästen i Ulvsby 1498 Peter Andersson. Lever ännu 1530 men är död 1533. Ägde gods i Ulvsby sn i Satakunda, dels arvgods, som han velat giva sin son utom äktenskap Anders Persson, konungens tjänare, dels bördat gods. Anders Persson är möjligen identisk med Anders Persson, ärlig sven, som 1532 köpte gods i Reso sn i Egentliga Finland. Huruvida han är densamme som Anders Persson Pyhäranta, väpnare i Gudmarby i Töfsala sn i samma landskap, är mera ovisst.

• En dotter. — Var gift med en Påvel.

• ? Margareta till Haga i Janakkala sn i Tavastland nämnes i en omkring 1570 tillkommen släkttavla som dotter till hustru Karin, förmodligen i hennes enda kända gifte, äktenskapet med Anders Gregersson. Denna Margareta har synbarligen varit gift med Nils Larsson till Haga (Hagasläkten).

TAB 10

Jöns Andersson eller Johannes Garp (son av Anders Gregersson, tab. 9). Troligen densamme som Johannes Garp de Suecia, vilken 1484 inskrives vid Rostocks universitet, där han följande är blir baccalaureus. Håller 1490 enligt ett extrakt av 1663 häradsting i Koskis i Vemo sn i Egentliga Finland men blev häradshövding där först efter årsskiftet 1495—1496. Förlorade före maj månad 1503 sitt häradshövdingedöme, vilket han förgäves försökte återfå. Biskop Magnus nämner Johannes Garp 5.2 1497 ärkebiskop Jakob Ulfssons tjänare (famulus). Befann sig på Åbo slott 1502, då Magnus Frille där belägrades av Sten Sture d. ä:s anhängare. Nämnes 29.10 1510 och torde ha varit i livet ännu 1512. Skrevs till Koskis i Vemo sn i Egentliga Finland. Var gift med Margareta, dotter av Klas Henriksson (Horn af Kanckas). Med hänsyn till åldersskillnaden mellan de båda kullarna av Klas Henrikssons barn torde Margareta vara född i hans första äktenskap med Kristina Kristiernsdotter (Frille).

Döttrar:

• Margareta Jönsdotter. — Var gift med Henrik Henriksson (Dönsbysläkten) till Dönsby i Karis sn i Västra Nyland, vilken även benämnes Henrik skrivare och troligen är identisk med den Henrik skrivare, vilken framträder 1524, var lagläsare 1547 i Raseborgs hd, 1550 och 1555 i Pikis, 1551 och 1554 i Halikko samt 1534 och 1552 underlagman i Söderfinne lagsaga och nämnes ännu 1556. Ramsay har sammanblandat honom med Henrik skrivare till Kesois i Vemo sn i Egentliga Finland, ett av honom genom köp förvärvat garp gods. Denne Henrik, som var slottsskrivare på Åbo, framträdde 1504, levde ännu 1511 men var död 1523. Han kan också tänkas varit hustru Margaretas man, men det är av kronologiska grunder mindre sannolikt.

• Anna Jönsdotter. Var gift med Johan Jakobsson (Görtzhagen) till Sorais i Lemo sn i Egentliga Finland, som förekommer i frälselängderna 1537 och 1556.

• Karin Jönsdotter. — Var gift med Anders Andersson till Lahdingo i Vemo sn i Egentliga Finland.

Källor

Äldre svenska frälsesläkter. Utgivna av riddarhusdirektionen. (ÄSF). Eric Anthoni

E. Anthoni, Kring vår medeltidsgenealogiska forskning, i Soc. sc. Fenn. årsb. 25 B: 2 (1947); samme förf., Några medlemmar av ätten Garp, i Genos 1955, s. 86 ff; T. Carpelan, Medeltidssläkterna Garp och deras inbördes samband, i GSFÅ 1925, s. 12 ff.n