Lejonbalk

Ätten har här benämnts efter sitt äldsta kända vapen, som tillika kom att bli dess definitiva. Det vapen, den uppvända vingen, som fördes av två av stamfaderns söner, av vilka dock den ene senare upptog sin faders, kom att fortleva hos den från en av deras systrar härstammande ätten Puke, inom vilken redan hennes man förde detsamma. Båda vapnens tinkturer äro okända. Larssons förmodan, att lejonbalkvapnet av Karl Ingeborgason upptagits från mödernet, medan vingevapnet härrörde från hans fäderne, saknar stöd i källmaterialet. Ej heller hans förmodan, att Karl Ingeborgason var son till den före 1266 avlidne Folke »de Verendia», är tillräckligt underbyggd.

TAB 1

Karl Ingeborgason. Uppträder tidigast 1263 och bar redan då titeln »dominus». Nämnes som lagman i Tiohärad 1266. Nämnes ej som levande efter 1266. Valde gravplats i Nydala kloster. Ägde jord i Mo hd i Småland. Var 9.4 1263 gift med Ulfhild Sigtryggsdotter, vilken liksom mannen valde gravplats i Nydala kloster och var dotter av Sigtrygg Bengtsson (Bobergs ätt). A. F. Liljeholm antar, att hon icke var född i dennes äktenskap med en halvsyster till Birger jarl, men häremot måste invändas, att Karl Ingeborgasons son Magnus hade samma namn som Birger jarls fader, och att de övriga sönernas namn Folke, Holmger och Filip förekomma bland Birger jarls farbroder Birger brosas ättlingar. Liljeholm har också förmodat, att Ulfhild var Karl Ingeborgasons första hustru, och i en otryckt anteckning motiverar han antagandet, att Karl Ingeborgason varit gift flera gånger, med åldersskillnaden mellan sonen Magnus och de övriga barnen, med Magnus dotters äktenskap med Bengt Boberg, som anses ha varit sonson till Ulfhilds broder Bengt Sigtryggsson, samt att Magnus icke som systrarna i nu bevarat brev stadfäst brodern Folkes donation till Vreta kloster. Intet av dessa argument är dock helt övertygande.

Barn:

Folke Karlsson. Uppträder tidigast 1273 och var redan då lagman i Tiohärad. Blev riddare något av åren 1273—1280, möjligen vid konung Magnus kröning 1276. Dog något av åren 1285— 1286. Valde gravplats i Nydala kloster, om han dog i Småland, men i Vreta kloster, om han dog utanför Småland. Ägde jord i Allbo, Kinnevalds, Norrvidinge, Västra och Östra hd i Småland, Gudhems och Kåkinds hd i Västergötland, Rönö hd i Södermanland samt Aska och Hammarkinds hd i Östergötland. (Vapen: en uppvänd vinge).

? Holmger Karlsson. Nämnes i Erikskrönikan vid skildring av tornerspel 1277 eller 1278. Möjligen identisk med den riddare Holmger, som avrättades 1280 och troligen var gift med Helena Filipsdotter, död tidigast 1328 och dotter av riddaren Filip Finvidsson (Rumbyätten), vars enda kända hustru var en till namnet okänd dotter av Karl Tjelvason (Fånöätten).

Filip Karlsson. Ägde jord i bl. a. Mo och Västra hd i Småland och valde gravplats i Nydala kloster. Dog troligen före brodern Folkes testamentes tillkomst 1282, eftersom han i olikhet med brodern Magnus ej nämnes däri. I varje fall är Filips odaterade testamente tillkommet före Folkes död, alltså senast 1286, eftersom denne däri nämnes såsom levande.

Ingeborg Karlsdotter. Kallas 1287 »domina». Dog något av åren 1287—1301. Troligen gift med den riddare Tore Bonde, som beseglade hennes och systerns stadfästelsebrev på brodern Folkes donation till Vreta kloster, och vars dödsdag var den 9 mars, ty en Johan Toresson, tydligen deras son, förde 1299 liksom senare hennes syster Katarinas ättlingar hennes bröders vapen, uppvänd vinge, och dennes hustru ihågkoms i Ingeborgs broder Magnus Karlssons hustrus testamente 1287.

Katarina Karlsdotter. Bodde i Kosjöhult i Simonstorps sn, Bråbo hd i Östergötland. Levde ännu 3.1 1319. Ägde jord i Västra hd i Småland. Gift med riddaren Ragvald Puke, som levde ännu 1308.

Magnus Karlsson, 1282—1315 (1316), riddare, lagman i Tiohärad. Se tab. 2.

TAB 2

Magnus Karlsson (son av Karl Ingeborgason, tab. 1). Uppträder tidigast 1282 och var då »iuuenis». Blev riddare senast 1287. Nämnd som lagman i Tiohärad 1301—1304 och innehade möjligen detta ämbete ännu 1307 men efterträddes senast 1313 av Ture Kettilsson (Bielke). Uppträder som levande enligt diplomen senast 1315 men skall enligt äldre genealogier ha beseglat med lejonbalksvapnet ännu 1316. Var 1287 gift med Cecilia Elofsdotter, som ägde jord i Norrvidinge och Västra hd i Småland, Bobergs och Dals hd i Östergötland samt Jönåkers hd i Södermanland och valde gravplats i Nydala kloster samt var dotter till Birger jarls broder Elof. Som Magnus Karlssons änka nämnes emellertid 1333 Ragnhild Ragvaldsdotter, som ägde jord i Valkebo hd i Östergötland och valde gravplats i Linköpings domkyrka.

Barn:

1. Ingrid Magnusdotter. Var 1315 änka efter Bengt Boberg, vilken endast nämnes som levande 1304, då han ännu var omyndig. 1313 brändes i Lödöse två kvinnor, som beskyllt Magnus Karlssons dotter för att icke ha fött det barn hon hade utan fått det från annat håll.

1. Karl Magnusson. Uppträder i bevarade brev endast 1312. Uppges ha beseglat brev ännu 1326 med lejonbalksvapnet.

1 .Holmger Magnusson, 1312—1341, riddare. Se tab. 3.

2. Ulf Magnusson. Uppträder enligt Utter tidigast 1316, enligt diplomen 1320. Blev riddare senast 1327. Dog något av åren 1338—1343. Var 1338 gift med Katarina, som då uppges vara syster till riksrådet och lagmannen Lars Ulfsson (Ama) och alltså torde ha varit dotter till dennes fader riksrådet Ulf Holmgersson (Ama), tydligen — att döma av hennes och mannens sena uppträdande i urkunderna — i dennes senare äktenskap med Birger jarls dotterdotter Elena. Är troligen identisk med den Katarina Ulfsdotter, som 1346 kallas moder av en Ingeborg Torstensdotter, och torde sålunda före äktenskapet med Ulf Magnusson ha varit gift med en Torsten.

2. Ragvald Magnusson, 1319—1322, riksråd. Se tab. 5.

TAB 3

Holmger Magnusson (son av Magnus Karlsson, tab. 2). Uppträder tidigast 1312, som riddare från 1337. Senast nämnd 1341. Valde gravplats i Nydala kloster. Ägde jord i Norrvidinge, Västra och Östra hd i Småland. Hans senast 1326 avlidna hustru hette Ingeborg.

Söner (att Ingeborg var deras moder, förefaller ej troligt, eftersom de börja uppträda så sent):

Magnus Holmgersson. Uppträder tidigast 1352 och var redan då kanik i Västerås. Var 1354 kyrkoherde i Hultsjö sn i Västra hd i Småland. Ägde jord i Östra hd i samma landskap. Var ännu 1358 kanik i Västerås men nämnes icke senare.

Ulf Holmgersson, 1358—1395, riddare, norskt riksråd. Se tab. 4.

TAB 4

Ulf Holmgersson (son av Holmger Magnusson, tab. 3). Uppträder tidigast 1358. Blev riddare något av åren 1358-1365 och norskt riksråd senast 1369. Levde ännu 1395 och dog senast 1397 samt begravdes i Ids kyrka i östra Norge. Ägde jord i Tuhundra hd i Västmanland, Norrvidinge och Östra hd i Småland, i Vadsbo hd i Västergötland och i Norge. Gift senast 1386 med Cecilia Jonsdotter, som ägde jord i Vadsbo hd i Västergötland, dog i mars eller april 1411 och begravdes i Vadstena klosterkyrka samt var dotter av norska riksrådet Jon Haftorsson (Roos af Hjelmsäter), tydligen i dennes äktenskap med Birgitta Knutsdotter (Tyrgils Knutssons ätt), eftersom hon i så fall kan ha uppkallats efter dennas mor.

? Son (Cecilia troligen ej var hans moder):

Karl Ulfsson. Uppträder i Norge dels 1412, dels i ett odat. brev från 1420- eller 1430-talet. H. J. Huitfeldt-Kaas uppger i Personalhist. Tidsskr. 1:6, att Karl Ulfsson hade en son Ture och en syster Åsa, men filiationerna ha ej kunnat verifieras i de av honom anförda källorna, och deras sigill äro ej kända.

TAB 5

Ragvald Magnusson (son av Magnus Karls son, tab. 2). Uppträder tidigast 1319 och var troligen redan då riksråd, i vilken egenskap han uttryckligen nämnes från 1320. Levde ännu 1322. Hans hustru var troligen Ingrid Filipsdotter, dotter av riksrådet Filip Ulfsson (tillbakaseende Ulv), troligen i hans första äktenskap med en dotter till marsken Karl Gustavsson (två korslagda liljor), eftersom fru Ingrid så tidigt var gift och sedan omgift med den 1328—1347 nämnde och i digerdöden avlidne riddaren Karl Bengtsson (Oxhuvud, Karl Bengtssons ätt). Enligt en av Rasmus Ludvigsson i Gen 26: 1, RA, nedskriven excerpt, som av de övriga notiserna å samma blad att döma torde återgå på ett av de talrika sedan utskurna bladen mellan f. 66 och f. 104 i A 9, RA, hade hon nämligen före sitt äktenskap med Karl Bengtsson varit gift med en Ragvald, och om denne är identisk med Ragvald Magnusson, förklaras, att hans nedannämnde son Magnus Ragvaldsson 1346 fick ett salubrev beseglat av Karl Bengtsson samt av Filip Ulfssons söner Ulf och Bengt och 1344 utfärdat brev tillsammans med bl.a. Karl Bengtsson, att Bengt Filipsson jämte sin kusin Nils Abjörnsson (Sparre av Tofta) och dennes brorson Karl Ulfsson 1354 var Magnus Ragvaldssons testamentsexekutör, samt att Karl Bengtssons dotter och måg Sigge Magnusson (Håkan Tunasons ätt) då hade en skuld till Magnus Ragvaldssons testamentsexekutörer.

Son:

Magnus Ragvaldsson. Uppträder tidigast 1344. Ägde jord i Valkebo hd i Östergötland. Levde ännu 1347 och enligt äldre genealogier ännu 1349 men var död 1354.

Källor

Äldre svenska frälsesläkter. Utgivna av riddarhusdirektionen. (ÄSF). Hans Gillingstam. J. Silfving, Två medeltida lagmanssläkter från Värend och Tiohärad I. Karl Ingeborgsson och hans söner (lejonbjälke) i GT 1950, s. 157—180. L.-O. Larsson, Det medeltida Värend (1964), s. 386—390. Jan Raneke, Svenska medeltidsvapen.