Tyrgils Knutssons ätt

TAB 1

Knut. Var troligen gift med en dotter av Sigtrygg Bengtsson (Bobergs ätt) i dennes äktenskap med förmodligen en halvsyster till Birger jarl.

Söner:

Tyrgils Knutsson, 1283, dog 1306, riddare, riksråd, marsk. Se tab. 2.

? Magnus Knutsson, levde trol. 1286, riddare. Se tab. 3.

TAB 2

Tyrgils Knutsson (son av Knut, tab. 1). Omtalas första gången 1283. Blev riddare 1287 eller 1288. Var konung Magnus råd 1288. Var möjligen drots 1290. Kallas första gången marsk 22.8 1291 och kvarstod även efter förmyndarstyrelsens avveckling i detta ämbete. Fängslades 6.12 1305 på konungens befallning och halshöggs i Stockholm omkring 9.2 1306. I sitt testamente av 9.2 1306 gjorde han stora donationer och skänkte bl. a. Idö i Jäders sn i Södermanland, som varit Birger Filipssons (Aspenäsätten) sätesgård, till Strängnäs domkyrka. Blev begraven i gråbrödraklostret (Riddarholmskyrkan) i Stockholm. Var en av sin tids största jorddrottar i Sverige, ehuru hans godsinnehav är svårt att numera överblicka. Bland hans sätesgårdar voro Åmäs i Forshems sn i Kinne hd, och Lena (nu Kungslena) i Kungslena sn i Vartofta hd, båda i Västergötland. Var första eller möjligen andra gången gift med Birgitta, känd genom makarnas gemensamma gravskrift i gråbrödraklostret (Riddarholmskyrkan) i Stockholm. Om Birgitta var hans andra fru, kan hon vara den »dottur Suia kongs» (antingen Magnus Ladulås’ eller Valdemars) som enligt obestyrkta och åtminstone kronologiskt oriktiga isländska annalnotiser 1296 förmäldes med »drotsen» herr Tyrgils. Herr Tyrgils blev sedan andra eller möjligen tredje gången gift i Stockholm 1303 efter 23.7 med Hedvig, dotter av greve Otto III av Ravensberg och Hedvig av Lippe. Fru Hedvig omtalas tidigast 16.8 1294, fick i mannens testamente gården Gum i Källby sn i Kinnefjärdings hd i Västergötland och levde ännu 1.10 1346

Döttrar:

1(ev. 2). Kristina. Gift kort efter 2.12 1302 med hertig Valdemar Magnusson av Finland i hans första gifte, men makarna blevo skilda 9.12 1305 på grund av andlig släktskap, då hennes far burit hertig Valdemar till dopet. Hertig Valdemar gifte sedan om sig 29.12 1312 i Oslo med Ingeborg, dotter av konung Erik Magnusson av Norge och Isabella Bruce, och dog i fängelse i Nyköping 1318.

1( ev. 2). Margareta. Var 21.3 1319 gift med sedermera konung Magnus råd riddaren Knut Folkason (Algotssönernas ätt), vilken nämnes i urkunderna 1318—1348 men var död senast följande år, då hans andra hustru var omgift med drotsen Nils Turesson (Bielke) 17.2 1350. Herr Knut var i andra äktenskapet gift med Sigrid Håkansdotter (två nedvända sparrar) i hennes första gifte.

TAB 3

Magnus Knutsson (? son av Knut, tab. 1). Var troligen den riddare (»dominus») med detta namn, som beseglade vid en uppgörelse 1286 i Baltaks sn i Vartofta hd i Västergötland mellan Hafrid Sigtryggsdotter (Boberg) och hennes barn, som förde ett lejon i skölden.

? Söner:

Knut Magnusson, 1304—1339, riddare, riksråd, lagman. Se tab. 4.

Gustav Magnusson, 1316—1320, riddare. Se tab. 5.

Ragvald Magnusson. Beseglar med dominus-titel 29.1 1315 jämte sin broder lagman Knut ett bytesbrev mellan Bengt Hafridssons (Bengt Hafridssons ätt) änka Margareta och dottern Ramfrid. Även herr Ragvalds son Gustav säges besegla. Denne är dock ej känd från något annat dokument, vadan diplomets filii möjligen kan vara en felskrivning för fratris och avse brodern Gustav. Uppträder återigen tillsammans med riddarna Knut och Gustav Magnusson denna gång som sigillvittne till Lars Ulfssons (Hama) och hans hustru Ingrid Anundsdotters testamente men bär här jämte dominus den överraskande titeln prepositus Skarensis, där prepositus, som på kontinenten och i England, kanske är liktydigt med prefeetus, dvs. fogde på slottet Gälakvist. Förekommer med endast dominustiteln sista gången 29.2 1337 som vittne åt Nils Ingevaldsson (Hammerstaätten) och kallas av honom cognatus. Det fragment av herr Ragvalds sigill, som hänger under detta brev, tolkas av utgivaren som innehållande en stående fågel.

TAB 4

Knut Magnusson (? son av Magnus Knutsson, tab. 3). Nämnes första gången 1304 som lagman i Värmland, då han jämte (? farbrodern) Tyrgils Knutsson pantförskrev Rolösa, möjligen Rölsa i Hjälstads sn i Vadsbo hd, och Langhem, troligen Längjum i likanämnd sn i Laske hd, båda i Västergötland, till biskopsstolen i Strängnäs. Var riddare och konung Birgers råd 1305. Var då ännu lagman i Värmland men synes i samband med Tyrgils Knutssons fall blivit avsatt. Blev lagman i Västergötland något av åren 1313—1316, troligen senast 1315. Var hertig Eriks råd 1317, hertiginnan Ingeborgs råd 1318, konung Magnus råd 1319. Var alltjämt lagman i Västergötland, då han 1339 sista gången omtalas. Kallas jämte brodern Gustav »cognatus» till bröderna Ulf och Magnus Gudmarsson (Ulvåsaätten). Nämnes 1338 jämte »matronan» Helena Gustavsdotter och Södermanlands lagman riddaren Lars Ulfsson (Hama) som arvinge till kaniken Johan Folkason (Fånöätten), efter vilken han ärvde gods i Trögds hd i Uppland. Var 17.12 1320 gift med Cecilia Röriksdotter, dotter av riddaren Rörik Algotsson (Algotssönernas ätt) och Birgitta Filipsdotter (Hjorthorn, Törne Matssons ätt). Fru Cecilia återfick ovannämnda dag jämte systern Katarina fädernegården Utnäs i Säby sn i Västmanland. Makarna gåvo 1325 jord i Hammarkinds hd i Östergötland till Linköpings domkyrka. Fru Cecilia levde ännu 12.2 1334.

Dotter:

Birgitta. Omtalas i mostern Katarinas testamente 1322 och var då ogift. Dog senast 1395 på Huseby i Borgesyssel i Norge. Var 1350 gift med norska riksrådet riddaren Jon Hafthorsson (Roos af Hjelmsäter), som föddes senast 1312 och levde ännu 1388. Deras barn ärvde efter modern gods i Trögds hd i Uppland, i Oppunda, Åkers och österrekarne hd i Södermanland, i Tuhundra och Åkerbo hd i Västmanland, bl. a. Ervalla i likanämnd sn i Fellingsbro hd, samt i Kumla, Sundbo och Örebro hd i Närke, förutom talrika gods i Östergötland och Småland uppenbarligen även gods i Grums och nuv. Karlstads hd i Värmland. Makarnas son Håkan Jonsson upptog sin morfars vapen.

TAB 5

Gustav Magnusson ( ? son av Magnus Knutsson, tab. 3). Nämnes första gången 1316 tillsammans med brodern Knut. Beseglade 1318 jämte denne Lars Ulfssons (Hama) och hans hustru Ingrid Anundsdotters testamente. Var riddare 1320 och troligen död 1338.

Dotter:

Helena Gustavsdotter. Kallas 1338 »nobilis matrona», då hon jämte farbrodern Knut Magnusson och Södermanlands lagman riddaren Lars Ulfsson (Hama) uppträder som arvinge till kaniken Johan Folkason (Fånöätten). Kanske den fru Elin Gustavsdotter, om vilken 1390 säges, att hon givit jord i Gudhems hd i Västergötland till Dala kyrka i samma hd.

Källor

Äldre svenska frälsesläkter. Utgivna av riddarhusdirektionen. (ÄSF). Jarl Gallén och A. Filip Liljeholm

Jan Raneke, Svenska medeltidsvapen.

K. H. Karlsson, Folkunga-ätten, i SAT 1 (1879—1888), s. 225 och 234; H. Jägerstad, Marsken Torgils Knutssons äktenskapsförbindelser, i PHT 1944—1945, s. 107—114; S. Axelson, Om marsken Torgils Knutssons släktförhållanden, i PHT 1950, s. 48—62; S. Söderlind, Tyrgils Knutssons härkomst, i PHT 1952, s. 93—108; B. Beckman, Matts Kättilmundsson och hans tid 1 (1953—1954), s. 334—343; A. F. Liljeholm, Brynjulf Bengtssons härstamning, i GT 1953, s. 106; samme förf., Rörik Algotssons hustru Birgitta Filipsdotter, i GT 1954, s. 180; S. Axelson, Sverige i utländsk annalistik 900—1400 (1955), s. 332 f.