Folkungaättens oäkta gren

Folkungaättens oäkta grens vapenbild var en tre gånger styckad (senare ibland ginstyckad) sköld. Troligen har släktgrenen varit nära besläktad med drotsen Mats Kettilmundsson, vars äldre sigill visa en tre gånger styckad sköld, ävensom med den egentliga Lämaätten, av vilken också ett par medlemmar förde ett närbesläktat, kanske identiskt, ehuru i så fall olika tecknat vapen, två balkar. Sistnämnda faktum förklarar, att Folkungaättens oäkta gren av äldre genealoger och ännu av Annerstedt kallats Läma. Av intresse är även, att den uppsvenska Malstaätten, bland vars äldsta medlemmar en hette Gregers, förde en kluven sköld, vars ena fält var tre eller flera gånger ginstyckat. Färgerna i det vapen, som fördes av Folkungaättens oäkta gren, uppges ha varit omväxlande gult och rött uppifrån räknat.

TAB 1

Gregers (oäkta son till Birger jarl). Tillbytte sig 1272 Ängsö i likanämnd sn i Yttertjurbo hd i Västmanland mot Baldastad i Närke. Kallas dominus 21.9 1276. Ägde stora gods på Arnön i övergrans sn i Håbo hd i Uppland. Grundade 1275 vid Uppsala domkyrka Vallby kanonikat med gods i Vaksala hd i Uppland. Dog 1276. Hans anniversarium firades vid domkyrkan den 15 januari. Om det var hans dödsdag, att annalernas årtal är felaktigt. Blev i likhet med flera släktingar begraven hos minoriterna i Uppsala. Var gift med en okänd kvinna, som tydligen ägt jord i Hossastum, möjligen Hosta i Mörkö sn i Hölebo hd eller Håsta i Överselö sn i Selebo hd, båda i Södermanland, och var död 9.6 1282.

Barn:

• Knut Gregersson, 1282—1285. Se tab. 2.

• Magnus Gregersson, 1285—1319, riddare, riksråd, lagman. Se tab. 3.

• Karl Gregersson. Nämnes tidigast 1285. Gjorde 24.4 1301 testamente och valde sin lägerstad i Uppsala domkyrka. Var barnlös och troligen död 1.5 1308. Ägde bl. a. Salsta i Tensta sn i Norunda hd och gods i Lagunda, Långhundra, Seminghundra, Vaksala och Åsunda hd samt Värmdö och Åkers skplg, allt i Uppland, ävensom i Vifolka hd i Östergötland. Var i juni 1296 gift med Ramborg Israelsdotter, som var dotter av lagmannen i Tiundaland Israel Andersson (And) och Ramfrid Gustavsdotter (lejon). Ramborg var sedan 16.4 1315 omgift med hertigarna Eriks och Valdemars råd riddaren Arvid Gustavsson (Sparre av Vik), som omtalas tidigast 1301 och dödades vid Nyköpings gästabud 10—11.12 1317. Som hon kallas domina 6.11 1303 var hon antagligen redan då gift med herr Arvid. Hon dog 1327 och begrovs i Västeråkers kyrka i Hagunda hd i Uppland, där hennes grav är bevarad. Enligt Peringskiöld hängde emellertid hennes sigill under en byteshandling utfärdad av hennes systersöner Harald och Johan Thomasson (grip) 24.8 1329.

• En dotter. Var 24.4 1301 gift med lagmannen i Södermanland och konung Birgers råd riddaren Filip Ingevaldsson (Örnsparre), vilken omtalas 1285—1318 och var död 28.5, troligen 1318.

• Ytterligare åtminstone en dotter. Var gift och efterlämnade barn. Hon var möjligen moder till drotsen Mats Kettilmundsson, vars fader uppenbarligen är identisk med den herr Kettilmund, som levde 1276.

TAB 2

Knut Gregersson (son till Gregers, tab. 1). Omtalas tidigast 1282 och var död 24.4 1301. Sålde 1285 sitt arvgods Näs i Västerås stift. Ägde dessutom jord i Selebo hd i Södermanland.

Barn:

• Gregers Knutsson. Omtalas 1298. Ägde gods i Åkers hd i Södermanland. Levde ännu 23.5 1308 och troligen 24.8 1312.

• Bengt Knutsson. Levde 1308.

• Margareta Knutsdotter. Nämnes 23.5 1308 i Birger Tomassons (sparre med två stjärnor och en lilja) av Hageby, troligen Hagby i Torshälla sn i Västerrekarne hd i Södermanland, testamente som havande med hans avkomma. Birger Tomasson omtalas redan 15.5 1290 och valde sin lägerstad i Julita kloster.

• Kristina Knutsdotter. Var 24.8 1312 gift med sedermera lagmannen i Södermanland, konungarna Birgers och Magnus råd riddaren Staffan Röriksson (Staffanssönernas ätt), som omtalas som levande 1308—1344. Han var 29.3 1327 omgift med en dotter av riddaren Ture Kettilsson (Bielke).

TAB 3

Magnus Gregersson (son av Gregers, tab. 1). Omtalas 19.10 1285. Var väpnare 1286 och riddare 1288. Tillhörde konung Birgers råd tydligen redan 1291 och i varje fall 1299. Var lagman i Västmanland 1305. Nämnes som levande senast 13.12 1319. Var död 9.1 1326 och begrovs hos dominikanema i Sigtuna. Hade fädernegods på Arnö i övergrans sn i Håbo hd i Uppland, som han sålde till Uppsala domkyrka. Ägde Brunnsholm i Näs sn i Åsunda hd i Uppland ävensom åtskillig jordegendom på Ängsö i likanämnd sn i Yttertjurbo hd i Västmanland, som han bytte mot jord i Vallentuna hd i Uppland. Innehade dessutom strögods i Rasbo, Hagunda, Ulleråkers och Vaksala hd i Uppland. Gift första gången efter 27.9 1282 men före 10.12 1288 med Ragnhild Erlandsdotter som var dotter av herr Erland Israelsson (Finstaätten) och Katarina Johansdotter (Ängel), och som förut varit gift med herr Johan Karlsson (Fånöätten), avrättad 1280. Hon upprättade sitt testamente 10.12 1288 och valde då sin lägerstad hos predikarbröderna i Sigtuna. Magnus Gregersson blev sedan, före 4.11 1295, omgift med Ingegärd Filipsdotter, dotter av riddaren Filip Finvidsson (Rumbyätten) och en dotter till Karl Tjelvason (Fånöätten). Ingegärd gjorde som änka sitt testamente 1326 och valde sin lägerstad hos predikarbröderna i Sigtuna. Levde ännu 16.2 1328.

Barn:

• 1. Peter Magnusson. Var omyndig 1298 och ännu 1302. Var död 3.12 1310, då han begrovs och fadern gjorde hans testamente, i vilket legat tilldelades kyrkorna i Fittja i Lagunda hd i Uppland samt i Aspö i Selebo hd i Södermanland, där han tydligen ägt gods. Som pant för legaten bestämdes även gården Dalby i Aspö sn i Selebo hd. Ägde mödernejord i Frötuna skeppslag i Uppland. Ärvde efter morbrodern, kaniken Karl Erlandsson, jord i Färentuna hd i Uppland. Avstod 1310 till Sko kloster för försonande av begånget våld jord i Frösåkers och Färentuna hd i Uppland, samt i Svartlösa och Hölebo hd i Södermanland. Var gift med Helena, som kallades domina men icke hade eget sigill.

• 2. Gregers Magnusson, 1318, dog trol. 1348, riddare, riksråd, drots. Se tab. 4.

• 2. Ingeborg Magnusdotter. Levde 1331, medförde i boet gods i Åkers hd i Södermanland. Levde ännu 1358, då hon med barnen skiftade arv efter mannen. — Gift 4.10 1324 i Stockholm med Karl Dansson (Stjärnbjälke), som omtalas 1319, levde ännu 21.10 1354 men var död 6.5 1358.

• 2. Margareta Magnusdotter. Inträdde i Sko cistercienskloster före 1318. Levde ännu 29.5 1328.

• 2. Kristina Magnusdotter. Kallas »domina Cristina, neptis mea», i sin morbroder Jedvard Filipssons testamente 1328. Bodde 1361 i Stockby på Lidingön. Hon gav sig 21.9 1364 in i S:ta Klara kloster i Stockholm med jord i Skepptuna sn i Seminghundra hd i Uppland. Var före 25.3 1327 och troligen även före 22.10 1324 gift med riksrådet riddaren Finvid Nilsson (Frössviksätten), som uppträder i urkunderna tidigast 5.6 1298 och, svag till kroppen, gjorde sitt testamente 25.3 1327, då han valde sin lägerstad i Skokloster.

• 2. Knut Magnusson. Nämnes 1326—1328 som predikarbroder i Sigtuna.

• 2. Karl Magnusson, 1328—1347. Se tab. 6.

• 2. Johan Magnusson, 1328—1340, riddare, lagman (? underlagman). Se tab. 11.

• 2. Helena Magnusdotter. Dog senast 1345. Gift senast 1318 med riksrådet Karl Orestason (Färla, Oreste Keldorssons ätt), som omtalas 1312 och levde ännu 1335 men var död 1345.

TAB 4

Gregers Magnusson (son av Magnus Gregersson, tab. 3). Nämnes tidigast 1318. Var konung Magnus råd 1322. Nämnes som lagman i Västmanland och Dalarna 1321 — 1336. Dubbades till riddare 1327, troligen vid Knut Porses bröllop med konung Magnus moder 21.6. Var konung Magnus drots 1334 men icke längre 1335. Var åter drots 1337. Enligt brorsonen Filip Karlsson var han i onåd hos konung Magnus i femton år och landsflyktig i Danmark men fick sedan nåd och stupade i Ryssland, uppenbarligen under konung Magnus tåg 1348. Han förvärvade gods i Sverige 11.4 1346 men var död 4.8 1350, då konungen sålde hans till kronan indragna gods. Hade dessutom en lott i Kopparberget och en tomt i Uppsala. Gift med Birgitta Bryniolfsdotter, dotter av Bryniolf Bengtsson (Bengt Algotssons ätt) och Ingegärd Svantepolksdotter (Svantepolk Knutssons ätt) i hennes 1 :a gifte. Birgitta har kanske tidigare varit gift med en riddare, eftersom hon redan 1326 kallas fru. Hon inträdde 1351 i S:ta Klara kloster i Stockholm och delade därvid byn Säva i Balingsta och Gryta socknar i Hagunda hd i Uppland mellan detta och Sko kloster. Levde ännu 23.1 1367.

Barn:

• Magnus Gregersson, 1349—1358, lagman. Se tab. 5.

• Katarina Gregersdotter. Förde i sitt sigill ett stort K. Var 20.4 1351 gift med hövitsmannen på Stockholms slott riddaren Nils Ingevaldsson (Hammerstaätten), vilken tidigast omtalas 1331, förut, redan 1342, varit gift med en dotter av riddaren Erengisl Jonsson (båt) och Birgitta Larsdotter och dog 1351.

TAB 5

Magnus Gregersson (son av Gregers Magnusson, tab. 4). Följde fadern i landsflykten. Pantsatte 1349 en gård till Vårfruklostret i Aalborg. Var 1350 svensk ståthållare i Skåne, 1354 och ännu 1357 häradshövding i Dalarna, 1356 och ännu 1358 lagman i Uppland. Nämnes icke därefter som levande och fick sannolikt redan 1359 en efterträdare som lagman. Ägde Grönö efter fadern. Var gift med Märta från Jylland i hennes andra gifte. Dennes dotter i första giftet blev mor till riddaren Peter Nilsson (Gyldenstierne) till Aagaard.

Son:

• Gregers Magnusson. Död ung två år efter fadern. Som hans danska halvsyster ej bevakade sin arvsrätt, gick hans gods till konung Magnus som danaarv.

TAB 6

Karl Magnusson (son av Magnus Gregersson, tab. 3). Troligen identisk med den Karl Magnusson, som omtalas 1321, nämnes säkert 1328. Omtalas senast 15.7 1347. Enligt Utter blev han och brodern Johan ihjälslagna vid Nöteborg, tydligen under Magnus Erikssons ryska krig. Ägde förutom gården Brunnsholm i Näs sn i Åsunda hd i Uppland bl. a. gods i Oppunda, Jön&kers och Västerrekarne hd i Södermanland, i Grimstens hd i Närke, och i Tveta hd i Småland. Var 1343, kanske redan 1339, gift med Cecilia Birgersdotter, som levde 15.7 1347 och troligen var dotter av Birger Job (huvud) och hans hustru Margareta, möjligen en dotterdotter till Ragnhild Andersdotter (Elofssönernas ätt) och hennes förste man Lars av Snyttringe.

Söner:

• Birger Karlsson, 1366—1402. Se tab. 7.

• Filip Karlsson, (1359) 1367—1407, riddare, riksråd. Se tab. 8.

• Bengt Karlsson, 1362—1411, riddare, häradshövding. Se tab. 9.

TAB 7

Birger Karlsson (son av Karl Magnusson, tab. 6). Nämnes första gången 1366 (RPB, nr 734). Ägde gods i Jönåkers, Oppunda och Rönö hd i Södermanland samt i Dals hd i Östergötland. Ärvde efter sin son dennes möderne i Hagunda hd i Uppland, vilket han 1379 sålde till sin »måg» Kort Görtz. Nämnes senast 23.4 1402, då han jämte sin andra hustru och sin svåger riddaren Nils Gustavsson (Rossviksätten) sålde åtskilliga deras arvegods i Södermanland. Var gift 9.6 1379, första gången, med Ragnhild Eriksdotter och 3.5 eller 14.9 1388, andra gången, med Ingrid Gustavsdotter, dotter av Gustav Folkason (Rossviksätten) och Märta, dotter av Anund Dansson och en dotter till Brud Benason (Lejonansikte, Bengt Nilssons ätt). Levde änka 20.9 1413, då hon gav sina morgongåvogods i Rönö hd i Södermanland till Vadstena kloster. Ingrids fädernegods lågo i Finnveden och Värend.

Son:

• 1. Karl Birgersson. Var död 9.6 1379.

TAB 8

Filip Karlsson (son av Karl Magnusson, tab. 6). Omtalas möjligen redan 1359 och 1360, säkert nämnd 9.1 1367. Nämnes 1370—1391 som häradshövding i Närdinghundra hd i Uppland. Var Bo Jonssons fogde 1386 och fogde på Korsholm i Finland 1388 och ännu 1393. Blev slagen till riddare 1396 eller 1397, troligen vid konung Eriks kröning 17.6 1397. Blev riksråd något av åren 1389—1398. Hade Medelpad i förläning, då han sista gången omtalas 31.5 1407. Begravd i Uppsala domkyrka Var först gift med Ingeborg Kettilvastadotter, som i ett tidigare gifte synes ha haft sonen Erik Eriksson (björnram?) och var arvinge till Ekeby, troligen i Vänge sn i Ulleråkers hd i Uppland. Var 2.2 1390 omgift med Margareta Johansdotter.

Dotter:

• 1. Cecilia Filipsdotter. Omtalas jämte halvbrodern Erik Eriksson 1375. Levde ännu 26.9 1434 men ej 20.1 1435 och blev begravd i Uppsala domkyrka. Gav 1430 sin kusin Gregers Bengtsson Lundås i Frösåkers hd och Lindö i Vallentuna sn i likanämnt hd, båda i Uppland; det senare hade hon erhållit i morgongåva av sin förste man. Ägde jord även i Gustavs sn i Vemo hd i Egentliga Finland. Var 20.1 1381, första gången, gift med frälsemannen Olof Karlsson (tre fyrkanter), varvid mannen i morgongåva givit Lindö och annan jordegendom i Vallentuna och Ärlinghundra hd i Uppland. Han ägde jord även i Bälinge hd i Uppland och Sotholms hd i Södermanland. Var 1.7 1400, andra gången, gift med häradshövdingen i Frösåkers hd riddaren Nils Korke (Kurck, äldre ätten), som tidigare varit gift med en okänd kvinna, levde ännu 1427 och då låg på dödsbädden men var död 18.5 1428.

TAB 9

Bengt Karlsson (son av Karl Magnusson, tab. 6). Nämnes 1362—1411. Blev riddare något av åren 1389—1391. Var häradshövding i Siende hd i Västmanland 1403—1411. Nämnes icke senare i livet. Var en förmögen man, eftersom han 1389 med 581 mark penningar och 10 läster järn på tre fat när utlöste åtskilliga personer, som konung Albrekts tjänare fängslat. Var 22.1 1408 gift med Ingrid Ragvaldsdotter, dotter av riddaren Ragvald Filipsson (Lindöätten) och Helena Bengtsdotter (Aspenäsätten)

Son:

• Gregers Bengtsson, 1430—1473, riddare, riksråd. Se tab. 10.

TAB 10

Gregers Bengtsson (son av Bengt Karlsson, tab. 9). Nämnes tidigast 1430. Kallas väpnare 1438 och var det tydligen ännu 15.10 1439. Var riddare 18.2 1442, troligen dubbad 1441. Var hövitsman på Örebro slott 10.3 1443, höll slottslänet för drottning Doroteas räkning, innehade det ännu 1448. Var riksråd 1453 och ännu 1473. Var häradshövding i Vaksala hd i Uppland 16.2 1451, i Seminghundra hd i samma landskap 20.4 1462 och ännu 1471. Levde ännu 1473. Dog i slutet av 1473 eller i början av 1474. Hade 16.2 1451 Vaksala hd i Uppland i förläning. Var 25.11 1430 första gången gift med Valborg Olofsdotter, en »närskyld fränka» till riddaren Nils Korke (Kurck, äldre ätten) och dotter av frälsemannen Olof Andersson och hans hustru Ingeborg, dotter av Jöns Petersson i Stensta i Söderby sn i Lyhundra hd i Uppland. Fru Valborg innehade 13.7 1421 jämte Katarina Petersdotter, Mickel Olofssons änka, arv i Sollentuna hd i Uppland. Hon levde ännu 1443, då hennes morgongåvobrev på Tånga i Ekeby sn i Olands hd i Uppland förnyades. Var 16.3 1447, andra gången, gift med Anna Eriksdotter, dotter av frälsemannen Erik Nilsson (Väsbyätten) till Väsby i Hammarby sn i Vallentuna hd i Uppland och hans andra hustru Ramborg Kortsdotter (Görtz). Fru Anna levde ännu 1449, då hon gav mannen gods i Hagunda hd i Uppland. Gift tredje gången 25.7 1453 på Hammarby med Kristina Bengtsdotter, dotter av hövitsmannen på Kalmar Bengt Königsmark och hans andra hustru Ingrid Karlsdotter (Gädda) i dennas första gifte. Kristina Bengtsdotter föddes efter 30.5 1426 och levde änka på Benhammar i Vada sn i Vallentuna hd i Uppland ännu 15.2 1485. Arvskifte förrättades efter henne 1486.

Barn:

• 1. Bengt Gregersson. Levde 25.7 1453 och bar redan då riddartitel, levde ännu 3.10 1454 men var död 8.6 1466.

• 2. Erik Gregersson. Bar riddartitel redan 30.11 1459, fastän han då svårligen kan ha varit över 16 år gammal. Hade dessförinnan ärvt halva Benhammar.

• 3. Birgitta Gregersdotter. Var enda dottern. Uppgives ha blivit botad genom ett mirakel av saliga Katarina av Vadstena före 1469 el. 1474. Dog före modern.

• 3. Flera barn. Voro döda 8.6 1466.

TAB 11

Johan Magnusson (son av Magnus Gregersson, tab. 3). Omtalas första gången 1328. Var lagman (underlagman?) i Västmanland 1335. Slagen till riddare något av åren 1335—1337, troligen vid konung Magnus kröning 21.7 1336. Nämnes sista gången 4.9 1340. Ägde Benhammar, nu Benhamra, i Vada sn i Vallentuna hd i Uppland efter morbrodern Jedvard Filipsson (Rumbyätten)

Dotter:

• Ingegärd Johansdotter. Nämnes som änka på Benhammar 1365—1390. Skänkte med sin dotter jord i Bro hd i Uppland till S:ta Klara kloster. Var först gift med konung Magnus justitiarius och råd riddaren Trotte Petersson (Ekaätten), som tidigast omtalas 1333 och levde ännu 1362 men troligen var död 1363. Fru Ingegärd var 1367 omgift med riddaren Henrik Reventlow, som levde ännu 1382 men var död 1390.

Källor

Äldre svenska frälsesläkter. Utgivna av riddarhusdirektionen. (ÄSF). Jarl Gallén och A. Filip Liljeholm

Jan Raneke, Svenska medeltidsvapen.