Färla, Orestes Keldorssons ätt

TAB 1

Keldor. Endast känd genom sönernas patronymika.

Söner:

Röd Keldorsson, 1286—1305, riddare. Se tab. 2.

Orestes Keldorsson, 1292, dog 1299, riddare. Se tab. 3.

TAB 2

Röd Keldorsson (son av Keldor, tab. 1). Uppträder tidigast 1286 och var redan då riddare. Namnes som slottsfogde på Stockholm 1289—1291 . Levde ännu 1305. Ägde gods i Norunda hd i Uppland. Vapen: en tredelad sköld med mellersta fältet snett rutat och med en lilja i varje ruta. Hans hustru Ingrid dog barnlös senast 1301 och var dotter till drotsen Abjörn Sixtenssons (Sparre av Tofta) moder Ingrid Abjörnsdotter. Intet hindrar, att hon var herr Abjörns helsyster, varför hon troligen var dotter även till dennes endast genom hans patronymikon kände fader Sixten. Röd Keldorssons änka hette Margareta och bodde ännu 1310 i Viksta sn i Norunda hd i Uppland.

Dotter (patronymikon; ej född i det tidigare giftet men kan ej heller bevisas vara dotter till Margareta):

? Ragnhild Rödsdotter. Uppträder endast i ett brev 1344 och var då gift med Johan Karlsson i Österby, vilken, eftersom brevet beseglats av riksrådet Gisle Elinason (Sparre av Aspnäs) och dennes son Magnus, torde vara identisk med Gisle Elinasons 1345 nämnde systerson med detta namn, vilken uppträder redan 1321.

TAB 3

Orestes Keldorsson (son av Keldor, tab. 1). Uppträder tidigast 1292 och var redan då riddare. Dog 1299 och begrovs i Stockholms gråbrödrakloster.

Son:

Karl Orestason, 1310—1335, riddare, riksråd. Se tab. 4.

TAB 4

Karl Orestesson (son av Orestes Keldorsson, tab. 3). Uppträder tidigast 1310. Blev riddare något av åren 1312—1314 och nämnes från sistnämnda tidpunkt även som riksråd. Levde ännu 1335 men var död 1345. Gift senast 1318 med Helena, som dog senast 1345 och var dotter till riddaren, riksrådet och lagmannen Magnus Gregersson (Folkungaättens oäkta gren) och Ingegärd Filipsdotter (Rumbyätten).

Barn:

Johan Karlsson. Fick 1327 provision till kanonikat i Uppsala med exspektans till prebende. Fick Lagga prebende därstädes efter kaniken Nils Kristinason, vilken dött 1328. Fick Danmarks prebende i Uppsala, sedan kaniken Sigmund blivit biskop i Strängnäs, vilket inträffade 1345. Detta prebende lämnade han, sedan han tack vare sina tjänsteår fått byta till sig Tierps prebende efter kaniken Nils Jonssons död, som ägde rum 6.12 1351. Av detta prebende, varav han uppbar inkomster åtminstone 1351 och 1356, kom han dock formellt ej i besittning, enär det av påven förbehölls dennes bekante kollektor Johannes Guilaberti. Johan Karlsson återfick därför Danmarks prebende, som han behöll till sin död, ehuru han 3.2 1353 av påven utnämnts till domprost i Linköping, varvid han dock måste lämna den av honom innehavda kyrkoherdebefattningen i Västerlövsta i Uppland. Fick 17.6 1360 även ett prebende i Lund. Uppträder som konungens kansler 1356—1360 men avgick före 1.5 1361. Flydde till Norge med biskop Nils Markusson omkr. 1372. Dog 4.5 1378

? Ingegärd Karlsdotter. Var 1347 gift med riddaren Valdemar Eriksson (Folkungaätten), som gifte om sig med Helga Anundsdotter (Rörik Birgerssons ätt) och levde ännu 1369.

Bengta Karlsdotter. Vår 16.7 1349 gift med riddaren, riksrådet och upplandslagmannen Israel Birgersson (Finstaätten), som dog 1351 och då var gift med en Birgitta.

Källor

Äldre svenska frälsesläkter. Utgivna av riddarhusdirektionen. (ÄSF). Hans Gillingstam Jan Raneke, Svenska medeltidsvapen.