Breitholtz nr 484

släkt, som framträder tidigast i Visby, dit den inkom sannolikt på 1240-talet; förgrenad därifrån till Reval/Tallinn, Stockholm och Lübeck. Namnet skrev på medeltiden vanligen Bretholt eller Breetholt och var ett handelshus, som räknades till rådsfamiljerna inom Hansan. Tio medlemmar satt i de tre förstnämnda städernas råd från 1384 till 1603. Ätten tillhörde 1624 Livlands ridderskap.

Den nu levande ättens stamfader, generalmajoren Claes Breitholtz [[1]] till Margreteholm (1620-1706) var av Revalgrenen, inkom 1637 till det egentliga Sverige, fick svensk adelsskap 1650 22/5 och introducerades på Riddarhuset samma år 26/10 (adlig ätt nr 484). Ätten uppflyttades i riddarklassen 1778 3/11. Grenar av ätten lever förutom i Sverige även i Finland, USA och Storbritannien.

Vapensköld: En enhörning av silver vid en grön lind, i delad sköld, den övre blå, den nedre röd. Originalsköldebrevet är sedan 1986 deponerat i Kungl Bibilioteket (Breitholtz släktarkiv, L 104). Litteratur: Anders Breitholtz, Ätten Breitholtz. Från hansatid till stormaktstid, Tierp 1998.