Birger Jarl, död 1266, statsman av Folkungaätten. Han slöt sig tidigt till kung Erik läspe och halte och gifte sig med dennes syster Ingeborg. 1248 blev han Sveriges jarl och därmed landets verklige styresman. Genom de reformer som genomfördes på kyrkomötet i Skänninge vann han kyrkans stöd. Under ett korståg i Finland befäste han det svenska väldet där och han skall enligt Erikskrönikan ha anlagt Tavastehus, men hans försök att vinna fotfäste i Estland misslyckades. 1250 avled den barnlöse kung Erik. Birgers minderårige son Valdemar valdes till kung och jarlen befäste sin ställning genom att slå ner ett uppror bland konkurrerande stormän. Birger Jarl har blivit känd som den förste stiftaren av rikslagar. Under 1250-talet påbjöd han de s.k. edsöreslagarna eller fridslagarna (kvinnofrid, hemfrid, tingsfrid, kyrkofrid). Med Birger gjorde den starka centralmakten sitt inträde i Sverige. Riksenheten stärktes på landskapens bekostnad, och de första stegen togs mot central beskattning och förvaltning. Birger bedrev en aktiv utrikespolitik. För att främja Sveriges handelsintressen slöt han fördrag med hansestaden Lübeck. Enligt traditionen skall han ha grundlagt Stockholm. Någon stad grundade han inte, men han lät bygga en befästning på den nuvarande Helgeandsholmen för att säkra inloppet till Mälaren. Birger hade sex barn med Ingeborg, bland dem två som blev kungar: Valdemar och Magnus (Ladulås). Han gifte 1261 om sig med Mechtild av Holstein. |