Von Pfuel nr 1072

Adliga ätten von Pfuel nr 1072 †

Natural. 1686-05-03, introd. s. å. Utdöd 1760.

• Uradlig ätt från Mark-Brandenburg, vilken förekommer under olika namnformer, såsom Pöl, Pul, Pule. Pfuel, Pfuhl och Phull, och som urkundligt framträder redan 1215. Med Otto von Pfuel, herre till Ranft, Viesdorf, Möglin, Selchow och Buchow, vilken levde 1375–1420, börjar ättens säkra släktled. Hans ättling i fjärde led var Adam von Pfuel till Jahnsfelde och Viechel i Brandenburg, död 1626, som i sitt första gifte med Barbara von Burgsdorf hade bland andra barn dottern Catharina Elisabet, född 1598, död 1636, gift med fältmarskalken Johan Banér, i hans 1:a gifte, och sonen, generalmajoren i svensk tjänst under trettioåriga kriget Adam von Pfuel, till Helffte och Polleben, född 1604, död 1659-02-05 på Helffte och begraven i Polleben i amtet med samma namn, vilket han innehade i förläning. Efter brytning med svenska regeringen 1642 gick han först i brandenburgisk och sedan i dansk tjänst, varest han vid sin död var generalkrigsråd. Gift 1641 med Helena von Kerssenbrock i hennes andra gifte, född 1614, död 1665, dotter av Georg von Kerssenbrock, av huset Helffte, och Margareta von Canstein, hade han, enligt den fullständiga utredning av släkten, som förekommer i Gothaisches genealogisches Taschenbuch der adeligen Häuser för 1906, tre söner, som lämnade efterkommande, nämligen Johan Gottlieb, född 1643, död 1681, Gustaf Mordian, född 1650, död 1709, och Adam Fredrik, till Helffte och Bischofswerda, född 1654, brandenburgisk överste, död 1709, gift 1692 med Maria Catharina von Hermannius. Den Jakob von Pfuel, som 1679 var överstelöjtnant i svensk tjänst och 1686 »för sina långliga och trogna tjänster» naturaliserades på svenska riddarhuset med det gamla Pfuelska vapnet, tre över varandra liggande regnbågar, kan således omöjligt varit son till nämnda Adam Fredrik, född 1654, eller överhuvud sonson till generalmajoren Adam, såsom riddarhusgenealogien uppgiver. Någon medlem med namnet Jakob förekommer icke i den ovan nämnda släktutredningen och ej heller giver utredningen om ätten i Kneschke, Neues deutsches Adelslexikon någon ledning för hans placering inom släkten. Möjligen tillhörde han någon gren, som redan tidigt utflyttat från Brandenburg och bosatt sig i Pommern. Med all sannolikhet var kaptenen Carl Vilhelm von Pfuel, vilken representerade ätten vid riksdagar under förra hälften av 1700-talet och som avled vid 56 års ålder 1760 i Stockholm, en sonson till honom. Ätten uppgives hava utdött 1760 med kaptenen Jakob von Pfuel, som å riddarhusgenealogien uttryckligen säges varit sonson till den naturaliserade Jakob von Pfuel. Möjligen var kaptenen Jakob broder till Carl Wilhelm von Pfuel. – Ätten fortlever i Tyskland i såväl adliga som friherrliga grenar.

TAB 1

Jakob von Pfuel, natural. von Pfuel, till Ranft och Mollsdorf i Mark-Brandenburg samt Nehringen i Pommern (enl. riddarhusgenealogien). Var 1679 överstelöjtnant vid överste Gyldenärs regemente. Natural. svensk adelsman 1686-05-03 (introd. s. å. under nr 1072). 'Han anhöll 1688 den 29 okt. om rolig besittning av de frälsegods i Halland, som tillfallit honom efter hans svärfader.'. Gift med Elisabet von Schlegel, dotter av drottning Christinas kammar- och ekonomiråd Daniel Schlegel, adlad Schlegel 1643-10-04, men ej introd., och Barbara Simons.

Barn:

• En son. Se Tab. 2.

• Regina Elisabet. Gift med majoren Filip Christoffer von Schwerin, till Löbnitz och Putnitz, fader till generalmajoren Claus Filip von Schwerin, adopt. friherre von Schwerin.

TAB 2

En till namnet obekant (son av Jakob von Pfuel, natural. von Pfuel, Tab. 1), om vars levnadsförhållanden intet är känt.

Barn:

• Carl Vilhelm, född 170(4). Löjtnant. Bevistade för ätten riksdagarne 1738–1743. Kallas vid sin död kapten. Död 1760-06-00 i Stockholm och begraven s. å. 25/6 i Klara församl., 56 år gammal.

• ? Jakob. Kapten. Död 1760 utan manliga avkomlingar och slöt svenska adl. ätten von Pfuel.

Källor

Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor. 1925-36.