Von Königsmarck nr 14

Grevliga ätten von Königsmarck nr 14 †

Grevlig 1651-03-26, introducerad 1652. Utdöd 1694.

Urgammal tysk adlig ätt, som i vapnet förde fyra spetsar (sk ulvtänder) från sidan och ursprungligen härstammade från Altmark, där stamgodset Königsmark, ej långt från Osterburg, är beläget. Den äldste av bevarade urkunder kände medlemmen av ätten Heinrich Königsmark levde 1164. En gren av ätten inkom till Sverige under konung Albrekts tid. Av denna gren må nämnas: Ivar Königsmarck, som 1376 jämte Bo Jonsson var fogde på Stockholms slott och blev gift med Helga Anundsdotter (äldre Ekasläkt), änka efter riddaren Valdemar Eriksson (Folkunge). Riddaren Herbert Königsmarck, Valdemar Eriksson (Folkunge) efterträdare som hövidsman på Stockholms slott. Riddaren Herbert Königsmarck son Henning, som 1407 deltog i underhandlingarna om Gotland, samt Hennings son Bengt, som 1416 var hövidsman på Kalmar och genom sina giften blev befryndad med den yngre Bondesläkten och ätten Gädda [NF]. – En annan gren av ätten upphöjdes i preussiskt grevestånd 1817-03-08 med det svenska grevliga vapnet och fortlever ännu i Tyskland.

TAB 1

Christof von Königsmarck. 'Tros härstamma från de gamla svenska Königsmarckarna och säges hos von Schantz hava utflyttat från Sverige och nedsatt sig i Brandenburg. Levde 1496. Gift med Elisabet von Flantz.

Barn:

• Roter eller Rutger, arvherre till Kötzlin i Prignitz i Mark-Brandenburg. Levde 1530. Gift med Magdalena von Rohr, av huset Meijenburg.

Barn:

• Joakim, arvherre till Kötzlin. Var kejsar Rudolf II:s överste för ett regemente av 1,200 hästar och brukades med sin son Conrad uti kriget mot turkarna i Ungern. Gift med Dorotea von Below från Mecklenburg.

Barn:

• Conrad, arvherre till Kötzlin. Ryttmästare i kejserlig österrikisk tjänst. Visade mycken tapperhet i kriget mot turkarna. Gift med Beatrix Elisabet von Blumenthal, av huset Horst, dotter av Hans von Blumenthal, till Horst, och Ursula von Sparr.

Barn:

• Hans Christoffer, greve von Königsmarck, greve till Västervik samt Stegeholm i Lofta socken, Kalmar län, herre till Rotenburg och Neuhaus i Bremen. Född 1600-02-25 på fädernegodset Kölzlin. Page hos hertig Fredrik Ulrik av Braunschweig-Lüneburg. Ryttare vid kejserliga generalen hertig Henrik Julii av Lüneburg regemente 1620. Tjänte sig upp till ryttmästare vid kejserliga armén i Italien. Avsked ur kejserlig tjänst 1629 och gick, såsom ivrig lutheran, i konung Gustaf II Adolfs tjänst. Major vid von der Baudisins dragonregemente 1630. Överstelöjtnant vid Sperreuters kavalleriregemente 1634. Överste för Sperreuters kavalleriregemente 1636. Generalmajor av kavalleriet 1640-08-25. Generallöjtnant 1644. Guvernör i Bremen och Verden 1645. General av kavalleriet 1646. Fältmarskalkslöjtnant 1648-06-01. Greve 1651-03-26 med Stegeholm till grevskap samt skulle skriva sig greve till Västervik och Stegeholm (introducerad 1652 under nr 14). Riksråd 1651-04-10. Fältmarskalk 1655-04-14. Död 1663-02-20 i Stockholm dit han 1662 rest, jordfäst i Riddarholmskyrkan samt ligger begraven i familjegraven i Stade. 'Han var den fjärde och siste av de stora svenska fältherrarna under 30-åriga kriget. Tog vid Prags plundring 1648 ett rikt byte, varibland var ett lejon, som han skickade drottning Christina. Hade slutligen förvärvat sig så mycken rikedom, att han vid sin död skall hava haft 130,000 riksdalers inkomst. Gift 1633-02-00 med hertiginnans av Wolffenbuttel hovdam Barbara Maria Agata von Leesten, född 1608-04-09, död 1671 Agatenburg

Barn:

• Conrad Christoffer, född 1634. Rikstygmästare och generallöjtnant. Död 1673. Se Tab. 2.

• Johan Fredrik, född 1635. Studerade i Tübingen. Död 1653 i Rotenburg av ett fall med hästen och begraven 1654-02-28 i S: t Maria kyrka, Stade.

• Beata Elisabet, född 1637, död 1723 (före 1723-07-09). Gift 1655-07-13 i Stade med riksrådet och presidenten, greve Pontus Fredrik De la Gardie, född 1630, död 1692.

• Otto Vilhelm, greve till Västervik och Stegeholm, herre till Rotenburg och Neuhaus. Född 1639-01-05 i Minden i Westfalen. Student i Leipzig 1650, sedan i Jena. Rector magnificus i Jena 1654. Överkammarherre vid svenska hovet 1660-12-11. Envoyé till England 1661 för att lyckönska konung Carl II till hans äntrade till regeringen. Ryttare och slutligen överste vid en adlig skvadron av 400 man, den han själv 1665 upprättade och som fick namn av fältherren Wrangels regemente. Ambassadör till Frankrike 1665-05-31 och sedan till sachsiska hovet 1667-02-00. Generalmajor i kurpfalzisk tjänst 1667. Överste för livregementet till häst 1667-11-26. Gick i fransk militärtjänst 1668 svensk ordinarie ambassadör i Frankrike 1671-12-04. Generalmajor samt vice guvernör i Bremen och Ver den 1672-05-23. Fransk maréchal de camp 1674. Svensk fältmarskalkslöjtnant 1674-08-21. Fältmarskalk och tillika styresman över Pommern 1675-01-13. Generallöjtnants fullmakt i fransk tjänst. Generalgu vernör över Pommern, Rügen och Wismar 1679-10-14. Generalissimus över venetianska krigsmakten 1685. Död barnlös 1688-09-15 i pesten på venetianska flottan utanför Negroponto i Grekland, vilken fästning han belägrade och varifrån hans lik balsamerat fördes till Stade och begrovs i Stade 1691-01-19 i Königsmarckska familjegraven i S:t Maria kyrka. 'Han var en lika stor krigare och fältherre som fadern, särdeles i fälttåget på Morea mot turkarna. Republiken Venedig lät också uppsätta hans bild i marmor vid ingången till dess arsenal.' Gift 1682-02-09 på Karlberg vid Stockholm med sin svågers brorsdotter, grevinnan Catharina Charlotta De la Gardie, som följde sin man under hans fälttåg, född 1655-03-18 i Stockholm, död 1697-09-15 i Stade och begraven i S:t Maria kyrka, Stade, dotter av riksdrotset, greve Magnus Gabriel De la Gardie, och prinsessan Maria Eufrosyne, pfalzgrevinna af Zweibrücken.

• Maria Agneta, född 1643, död 1650 och begraven 1651-07-28 i S:t Maria kyrka, Stade.

TAB 2

Conrad Christoffer (son av Hans Christoffer, greve von Königsmarck, tab 1), greve till Västervik och Stegeholm, herre till Rotenburg och Neuhaus. Född 1634-03-24 i Hannover. Student i Leiden 1650 samt i Strassburg, Tübingen och Leigzig 1651. Kapten för ett kompani svenskt fotfolk 1651. Utrikes resor 1651–1654. Efter hemkomsten major vid Forbus regemente 1654. Uppsatte genom värvning i Bremen ett rytteriregemente 1655, som gick under hans namn och med vilket han detta och de följande åren till 1658 gjorde fälttågen i Polen och mot Danmark. Överste för ett sammanslaget rytteriregemente 1660-08-00–1661-09-15, då det upplöstes. Överkommendant i Bremen och Verden 1662-02-24. Generalmajor av infanteriet 1664-02-23. Vice guvernör över Bremen och Verden 1664-09-17. Sändebud till Lothringen 1668-10-09. Rikstygmästare 1673-01-21, men gick 1673 i holländsk tjänst. Generallöjtnant i holländsk tjänst 1673-06-26. Död 1673-10-31, träffad av en kanonkula under belägringen av Bonn. Gift 1657-11-27 i Fredriksodde i Danmark med Maria Christina Wrangel, friherrinna Wrangel af Lindeberg, född 1638-08-28, död 1691-09-17 i Stockholm, dotter av riksrådet, fältmarskalken och generalguvernören Herman Hansson Wrangel, till Lärjeholm, Skokloster, Ludenhof och Lindeberg mm, och hans 3:e fru grevinnan Amalia Magdalena af Nassau.

Barn:

• Carl Johan, född 1659-05-05 i Nyborg på Fyen. Överste för före detta furst Furstenbergs infanteriregemente i Frankrike 1682-06-23. Död ogift 1686-08-25 i Grekland och begraven $1691-01-19 på samma gång som farbrodern Otto Vilhelm i Königsmarckska familjegraven i Stade. 'Han var, liksom de övriga Königsmarckarna, en tapper och oförvägen krigare. Så blev han 1677 under sina utländska resor volontär på en maltesisk galär och var i en strid med ett turkiskt skepp den förste som äntrade och då det i detsamma till hälften flög i luften, sam han, oaktat han var sårad i ena foten av en pil, tillbaka till galären, för vilken ogemena tapperhet han blev mycket högaktad samt fick malteserkorset att bära 1678. Gick sedan i engelsk tjänst och visade vid Tanger i Afrika det utmärktaste mod, i det han drev de belägrande morerna tillbaka samt en annan gång med blott femton man trängde en överlägsen hop i havet. Fäktade därefter under sin store farbroder på Morea, särdeles vid Argos, där han av för häftig rörelse ådrog sig en hetsig feber, som lade honom på sotsängen. Var därjämte 1681 i London anklagad såsom anstiftare till ett mord å Tomas Thynn, i vars vackra fru, lady Ogie, han var kär, men blev, ehuru starka misstankar yppade sig emot honom, av domstolen frikänd, däröver allmänheten i London betygade mycken fägnad. Han hade en oäkta dotter, Marie Anne Königsmarck, som blev gift med markis de Carcardon i Paris.'

• Maria Aurora, född 1662-04-28 i Stade. Kurfursten av Sachsen (sedermera konung av Polen) Augusts mätress och 1696-10-19 moder till den sedermera så berömde franske fältherren, greve Moritz av Sachsen eller comte de Saxe. Kanonissa i stiftet Qvedlingburg. Prostinna därstädes 1700-03-24. Död 1728-02-16 i Quedlinburg. 'Hon är den för sin skönhet samt för sin misslyckade beskickning 1702 till konung Carl XII så bekanta Aurora Königsmarck. Var ett lärt fruntimmer, som talade, förutom svenska och tyska, även franska, italienska och latin samt skrev poesier och komedier på franska och tyska språken, ävensom mot slutet av sin levnad tyska andliga visor. Uppförde sig under favorittiden alltid så, att hon ägde både änkekurfurstinnans och konung Augusts gemåls ynnest. Lämnade slutligen efter sig en vacker kvarlåtenskap åt sin son, ehuru denne hade kostat henne mycket. Över henne slogs en medalj med hennes bröstbild å ena sidan samt Aurora, åkande i luften, å den andra.'

• Amalia Vilhelmina, född 1663-08-20 i Stade, död 1740-01-30 Övedskloster och begraven 1740-02-07 i Öveds kyrka. Gift 1689-02-05 i Wrangelska huset i Stockholm, i konungens, drottningens och änkedrottningens övervaro, med geheimerådet och generallöjtnanten, greve Carl Gustaf Lewenhaupt, nr 2, född 1662, död 1703.

• Filip Christoffer, född 1665-03-04 i Stade. Överste vid greve Bielkes regemente i ungerska kriget. Generalmajor i kursachsisk tjänst 1694-06-00. Ogift massakrerad i hemlighet av fyra beväpnade män en augustinatt 1694 på slottet Herrnhausen i Hannover, då han kom från hertiginnan Dorotea, hertig Georgs, sedermera konung Georg I:s av Storbritannien gemål, och slöt således på svärdssidan denna hjältesläkt. 'Han blev uppfostrad vid Braunschweig-Celliska hovet och gjorde där bekantskap med hertiginnan Dorotea, som då var barn, och denna bekantskap alstrade ett så förtroligt förhållande dem emellan, att hon hade hemliga rådplägningar med honom om att fly till Frankrike och ingå i ett kloster för hennes herres och mans kallsinnighet och förakt emot henne. Detta Königsmarcks förhållande till hertiginnan tog hennes svärfader, hertig Ernst August av Hannover, till förevändning, då han lät urvägenröja honom, men egentliga orsaken var, att Königsmarck vägrade att gifta sig med hertigens naturliga dotter med grevinnan Platen, fröken Kielmansegg.' Ägde vid sin död Marsvinsholm och Herrestad i Skåne, Perdoel i Holstein, Agatenburg i Bremen, Ride i Lüneburg och Wormsö i Estland.

• Gustaf Herman, född 1666-09-31 i Stade, död 1668 (1 1/2 år gammal).

Källor

Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor. 1925-36.