Tessin nr 58

Grevliga ätten Tessin nr 58 †

Friherrlig 1699-07-27, introd. 1707. Grevlig 1714-03-03, introd. 1719. Utdöd 1770-01-07.

¹Um. ²SAB.

Nikodemus Tessin, friherre och greve Tessin (son av Nikodemus Tessin, adlad Tessin, se adl. ätten Tessin), till Bo i Värmdö socken Stockholms län, vilket av sonen försåldes 1748 född 1654-05-23 i Nyköping och till dopet buren av änkedrottning Maria Eleonora. Student i Uppsala¹ 1664-02-08. Hovarkitekt 1676. Änkedrottning Hedvig Eleonoras arkitekt 1681. Kammarherre hos bemälda drottning s. å. Överintendent² vid alla k. slott, hus, byggnader och trädgårdar i Sverige 1697-06-21. Friherre 1699-07-27 (introd. under nr 119, men uteslöts ur matrikeln 1727, då de släkter avfördes, vilka voro introducerade i högre värdighet). Hovmarskalk² 1701-11-25. K. råd 1712-06-02. Greve 1714-03-03 (introd. 1719 under nr 58). Kansler vid Lunds universitet 1714-09-06. Överstemarskalk 1717-06-18. Högste ordningsman över polisen och justitieväsen- det i Svea rike 1718-07-18. Nedlade överstemarskalksämbetet 1727. Död 1728-04-10 i Stockholm och begraven i Storkyrkan utan ståt och över honom blev ej heller förrän 1933 något monument uppsatt. 'Han var, liksom fadern, en utmärkt arkitekt. Företog i detta ändamål år 1673 en resa till Italien och Frankrike samt studerade länge i Rom och Paris och återkom ej förrän 1680. Anträdde 1687 åter en resa till Paris, där han vann franska konungens synnerliga nåd och utmärkelse. Införskrev bildhuggare och konstnärer av flera slag. Fullbordade Drottningholms slott och uppförde Kungsörs kyrka samt anlade lustträdgårdarna vid Drottningholm, Ulriksdal, Strömsholm och Ekolsund. Anordnade hovfester och sollenniteter, varibland konung Carl XI:s likbegängelse var särdeles präktig. Vann dock sin största ryktbarhet genom uppgörandet av ritningen till och anläggandet av Stockholms slott, i det 1697 avbrunna gamla slottets ställe. Var en tillgiven hovman och stod hos konungarna Carl XI och XII i mycken gunst, men blev vid envåldsmaktens upphävande en ivrig kämpe för friheten samt var en av friherre Görtz strängaste vedersakare. Kom i skarp brytning med konung Fredrik och hans gemål och skall första anledningen därtill varit hans andra giftermål med fröken Horn samt sedermera sonen Carl Gustafs åtgörande vid hessiska envoyén, general Diemars förvisning.'. Gift 1:o 1689-06-15 på Spantekov i Pommern, 'brudens släktingar ovetande och emot deras vilja,' med kammarfröken hos änkedrottningen Hedvig Eleonora grevinnan Hedvig Eleonora Stenbock, född 1655-03-29, död 1714-12-06, dotter av riksrådet och rikstygmästaren greve Erik Stenbock, och hans 1:a fru Catharina von Schwerin. Gift 2:o 1716-05-10 med kammarfröken hos hertiginnan Hedvig Sofia friherrinnan Maria Barbro Horn af Marienborg, död 1725-05-31, dotter av översten friherre Evert Horn af Marienborg nr 21, och grevinnan Märta Oxenstierna af Croneborg nr 10.

Barn:

• 1. Carl Erik, född 1689, död späd.

• 1. Hedvig Charlotta, född 1690-04-12 i Stockholm, död 1737-05-28 Näs. Gift 1729-03-09 i Stockholm med överstelöjtnanten Otto Fredrik von Schwerin, natural. von Schwerin af Spantekow, i hans 2:a gifte, född 1692, död 1741.

• 1. Hedvig Eleonora, döpt 1691-04-14 i Stockholm.

• 1. Ulrika Maria, född 1694-05-12 i Stockholm, död 1765-04-30 i Gävle. Gift 1728-08-18 med sin svägerskas kusin, generallöjtnanten och landshövdingen friherre Fredrik Henrik Sparre, i hans 2:a gifte, född 1691, död 1764.

• 1. Carl Gustaf, född 1695-09-05 i Stockholm. Hovintendent² 1718-03-29. Kansliråd 1724. Envoyé till Wien 1725. Avsked från kanslirådsämbetet 1727. Överintendent² över alla k. slott, hus, byggnader och trädgårdar i riket 1728-04-16 efter fadern. Åter envoyé till Wien 1735. Rapellerad 1736. Lantmarskalk vid 1738 års riksdag. Ministre plénipotentiaire till Paris 1739. Riksråd 1741. Rikskansliråd 1742. Ambassadör till kejsar Carl VII s. å. och till Köpenhamn 1743. Överstemarskalk vid det furstl. hovet s. å. Ambassadör till Berlin 1744. RPrSvÖO s. å. Kansler för Åbo universitet 1745. President i lagkommissionen s. å. och i krigskollegium 1747. Kanslipresident s. å. Guvernör för arvprinsen Gustaf (sedermera konung Gustaf III) även s. å. KNO 1748-04-17. RoKavKMO s. å. 17/4. Överstemarskalk hos drottning Lovisa Ulrika 1751. Nedlade förutn. kanslersämbete s. å. Kanslipresidentsämbetet 1752 och guvernörsämbetet hos kronprinsen 1756. För andra gången president i lagkommissionen 1760. Tog avsked från alla sina ämbeten 1761. Död barnlös 1770-01-07 Åkerö och slöt ätten samt begraven s. å. 30/6 i Åkerögraven under koret i Bottna kyrka. 'Han är den store statsmannen och diplomaten. Företog 1714, vid nitton års ålder, sin utländska bildningsresa, varunder han, såsom yr och kvick, hade många äventyr och utstod till och med livsfarligheter. Deltog redan i yngre åren med iver i riksdagsförhandlingarna och var ledamot av sekreta utskottet vid riksdagarna 1723, 1726, 1730 och 1734. Var, liksom fadern och farfadern, arkitekt samt konstälskare och samlare. Under hans överinseende fullbordades slottsbyggnaden i Stockholm, varjämte han år 1735 stiftade målare- och bildhuggareakademien i nämnda stad. Gjorde sig såsom ambassadör i Frankrike mest ryktbar och förmådde därunder nämnda rikes då varande styresman, den snåle och misstänksamme kardinal Fleury att lämna till Sverige den betydliga subsidiesumman av 27 tunnor guld. Var egentliga upphovet till äktenskapsförbindelsen mellan Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika och stod hos dem länge i stor gunst, men föll i deras onåd, då han motsatte sig deras strävanden till konungamaktens utvidgande. Har även gjort sig bekant såsom författare, synnerligen genom sina Bref till en ung prins, vilka översattes på flera språk.'. Gift 1727-08-27 (7/9) med grevinnan Ulrika Lovisa Sparre af Sundby, född 1711-05-23, död 1768-12-14, dotter av riksrådet och fältmarskalken friherre Erik Sparre, greve Sparre af Sundby nr 63, och hans 2:a fru grevinnan Christina Beata Lillie nr 17.

Källor

Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor. 1925-36.