Tersér eller Terschère nr 1048

Adlig †

Adlad 1683-05-10, introducerad 1686. Utdöd 1712-02-06.

¹Af.

TAB 1

Elof Jönsson. Levde på 1500-talet och var bonde i Rogsta by i Tuna socken Gävleborgs län. Stundom har uppgetts att han varit kyrkoherde i Tuna sn.

Barn:

• Engelbertus Elai född ca 1520, † 1602. Se Tab 2

TAB 2

Engelbertus Elai född ca 1520, † 1602 efter 20/1 men före 16/8 sedan han juldagen 1597 träffats av ett slaganfall på predikstolen, så att han blev mållös och förlorade synen. Om honom berättas hos Palmsköld, att han lärde dalkarlarna att krypa till korset, så att det brakade i ryggen på dem. Gustav Vasas hovpredikant. Sacellan och vice pastor i Umeå 1550. Kyrkoherde i Luleå 1561. Tillträdde som kyrkoherde i Leksands pastorat, Västerås stift troligen 1563-05-01. Erhöll s. å. 16/7 donationsbrev på ett hemman Tibble i Leksands socken. Underskrev liturgien 1577. Undertecknade Uppsala mötes beslut 1593. Stiftets fullmäktig vid riksdagen 1594. Deltog i samtliga riksdagar där prästerskapet skulle ta ställning. Kontraktsprost i Österdalarnas kontrakt. Kallades prosten i Dalom. Gift 1:o senast 1554 med Brita? Elofsdotter. Dotter till kyrkoherden i Delsbo Elaus Laurentii. Gift 2:o med Catharina Joensdotter, † före 1614-02-03. Dotter till kyrkoherden i Ljusdal Joen Simonsson.

Barn i 1:a giftet:

• Elaus Engelbertii Terserus född 1554, † 1617. Se Tab 3

Barn i 2:a giftet:

• Daniel Engelbertii Dalekarlus Terserus född 1564, † 1628. Se Tab 4
• Abel Terserus. Blev klockare hos sin far.
• Anna Tersera, † 1654. Gift med kyrkoherden i Orsa Gudmundus Petri Rättvikensis, † 1649 före 29/5.
• Isak Terserus, † i Livland som fänrik och på kungens bekostnad begravd i Riga.
• Abraham Terserus. Bergsman vid Stora Kopparberget.
• Israel Terserus. Lantman i Leksand.
• Jacob Terserus, † i Lettland. Predikant för krigsfolket i Lettland.
• Margareta Tersera. Gift med en bergsman i Aspeboda.
• Anna Tersera. Gift med kyrkoherde Gudmund i Orsa.
• Sara Terserus. Gift med en lantman på Strand i Vika sn.

TAB 3

Elof Engelberti Terserus född 1554 i Umeå, † 1617-08-12 och begravd i Leksands kyrka, där han och hans första hustrus epitafier av täljsten med svenska verser uppsattes. Studerade vid tyska universitet och blev filosofie magister i Leipzig. Konung Johan III:s sekreterare 1590. Skolmästare i Västerås 1594-03-13. Vice kyrkoherde i Leksand 1598-06-17. Prost över hela Österdalarne under sin faders sjuklighet. Konfirm. på tjänsten därst. 1602-08-17. Han reste hemifrån tidigt för att undgå sin styvmors hårdhet och begav sig efter flera års inrikes studier till Tyskland med adliga disciplar. I Tyskland antog han namnet Terserus. Erhöll av professorn i grekiska vid Leipzigs universitet Johannes Posselius namnet Terserus, emedan han allenast tre gånger kommit för sent till hans föreläsningar. Bemödade sig mycket 1598 att stilla dalkarlarnas raseri vid det så kallade nävtåget, varom han författat en berättelse. Var en lärd man och fick av hertig Carl 48 tunnor spannmål årligen, för det han skulle översätta Johannes Magni historia om Svea och Göta riken på svenska. Gift 1:o med N.N. Gift 2:o 1597 med Anna Danielsdotter Svinhufvud i Västergötland född 1570-10-03, † 1609-11. Dotter till kyrkoherden i Vika pastorat av Västerås stift Daniel Danielis Svinhufvud i Västergötland och hans 1:a hustru Brita Nilsdotter. Gift 3:o 1611 om hösten med Margareta Säbråzynthia, även kallad Stormor i Dalom född 1594-03-05, † 1657-06-11. Dotter till kyrkoherden i Säbrå pastorat, Härnösands stift Johannes/Hans Laurentii Bure och Anna Segorsdotter samt faster till stadspresidenten Nils Bureus adlad Burensköld. Hennes 2:a gifte 1618-09-20 med makens efterträdare i ämbetet, kyrkoherden Uno Trulsson Troilus född 1586, död 1664, en av stamfäderna för adliga ätten von Troil.

Barn i 1:a giftet:

• Jöns Elofsson Terserus född 1605-03, † 1678-04-12. Se Tab 5
• Två barn som icke vidare omtalas.

Barn i 2:a giftet:

• Petrus Terserus född ca 1598, † ca 1647. Var 1629 bergsman på Stora Kopparberget. Gift i Falun med N.N.
• Britta Tersera. Gift med köpmannen Olof Jönsson Krååk på Stora Kopparberget.
• Georgius Terserus, † ung.
• Daniel Terserus, † ung, svagsint.
• Engelbrekt Terserus, † ung.
• Catharina Tersera, † ung.
• Anna Tersera. Gift med befallningsmannen Anders Eriksson Bröms i Enånger/X.
• Margareta Tersera, † 1654. Gift med kyrkoherden Laurentius Danielis Helsingus i Enånger.
• Elisabet Tersera född 1602 i Leksands prostgård, † 1675 i Aspeboda. Gift 1630 med bergsmannen Claes Von Wallvijk, † 1651.
• Adolpus Elai Terserus född 1604 i Leksand, † 1659 före 19/12 i Mora. Gift 1:o 1633-06-02 i Stora Tuna med Sara Malmenia. Gift 2:o 1640 med Elisabet Henriksdotter född 1615-11-02, † 1688/90. Dotter till kyrkoherden i Svedvi Henricus Johannis Svedviensis och Margareta Jonaedotter.

Barn i 3:a giftet:

• Johannes Terserus född 1612 i Leksand, † 1649-05-03 i Åbo ogift??. Gift 1647 med Anna Jacobsdotter.
• Elof Terserus född 1614, † 1664. Borgare i Falun. Handelsman 1659 på Noret i Leksand. Gift med Elisabet Olofsdotter född 1622/23 på Stora Kopparberg, † 1693-05-26. Dotter till en bergsman i Falun.
• Jakob Terserus född född 1616-09-05, † 1663-04-11. Lektor i Västerås. Gift 1651 med Maria/Margareta Widikinsdotter Schultze från Skultuna.

TAB 4

Daniel Engelbertii Dalekarlus Terserus född 1564 i Leksand, † 1628 efter 15/9 i Torsång. Prästvigd 1589 och direkt därefter blivit adjunkt hos sin far. Före 1602-01-20 kaplan där och kyrkoherde i Torsång troligen 1609. Gift 1:o med N.N.. Dotter till kyrkoherden i Orsa Isacus Olai Lexander. Gift 2:o före 1611 med Sigrid Persdotter, † i slutet av 1625. Dotter till kyrkoherden i Rättvik Petrus Andreae Lixandensis. Gift 3:o 1626-06-24 med Maria Olofsdotter. Hennes 1:a gifte med kyrkoherden i Gagnef Canutus Erici Cuprimontanus född på Stora Kopparberg, † 1624 före 11/9. Hennes 3:e gifte 1631/1632 med kyrkoherden i Floda Johannes Johanni Simplex född ca 1560, † 1648/1649 i Möklinta. Deras barn antog moderns flicknamn Terserus. Hans 1:a gifte före 1606 med N.N. född i Torstuna, † 1637 före 13/5.

TAB 5

Jöns Elofsson Terserus född 1605-03 i nya byggningen 1/4 mil från Leksands prästgård, † 1678-04-12 i Söderköping under en resa och ligger jämte sin 2:a hustru begravd i Linköpings domkyrka under en vacker minnesvård av svart och vit marmor. Skolpilt i Västerås 1619 och i Örebro 1623-07. Kollega vid Västerås trivialskola 1626. Notarie hos biskop Johannes Rudbeckius på hans visitationsresa i Ingermanland och Estland 1627. Student i Uppsala 1628-02. Prästvigd till komminister i Leksand 1631-11-01. Lektor i grekiska vid Västerås gymnasium 1632-02. Tillika skolans musiklärare s. å. Tillika konsistorienotarie 1633. Reste utrikes s. å. och studerade i Wittenberg och Helmstädt samt i Jena 1634. Bibliotekarie i Mainz 1635-02-14. Hovpredikant hos fältmarskalken Johan Banér s. å. Hovpräst hos hovkansleren Johan Adler-Salvius i Hamburg 1636. Rektor vid Västerås gymnasium 1637. Promoverad filosofie magister i Uppsala 1639-01-29 och var då primus. Teol. lektor vid nämnda gymnasium och kyrkoherde i Skerikes prebendeförsaml. s. å. Teol. professor vid Åbo universitet 1640-06-26. Tillika kyrkoherde i Nådendal 1641. Teol. professor vid universitetet i Uppsala 1647-11-30. Tillika kyrkoherde i Vaksala prebende 1648-01-15. Promov. teol. doktor i Åbo s. å. 16/5. Biskop därst. och prokansler för Åbo universitet 1658-05-15. I biskopsämbetet invigd 1659-06-14. Avsatt från biskopsämbetet 1664-08-25. Kyrkoherde i Riddarholmsförsamlingen i Stockholm 1665-07-01 och tillika i Bromma i Uppland 1666-05-01. Kyrkoherde i Klara/A 1668-07-29. Biskop i Linköping 1671-08-07. Han förordnades 1635-02-17 under sina utrikes resor av rikskansleren Axel Oxenstierna att, såsom bibliotekarie, av de allmänna biblioteken i Mainz sammandraga ett, som blev förärat till Västerås gymnasium. Var den förste, som vid 1647 års riksdag gjorde anmärkningar mot biskopens i Strängnäs Johannes Mattiae religiösa renlära. Flyttades samma år av drottning Christina från Åbo till Uppsala för att vara närmare till hands att göra en nätt latinsk översättning av hebreiska bibeln. Ville undanbedja sig biskopsämbetet i Åbo och uppvaktade fördenskull Carl X Gustaf under dennes belägring av Köpenhamn, men blev tvungen att acceptera ämbetet, fick dock samtidigt av densamme Eskilstorp kanikdöme i Skåne, bestående av 43 gårdar och dessutom 1,000 daler silvermynt till flyttningskostnad. Förestod sitt stift med vaksamhet och gjorde visitationer ända upp i Lappmarkerna. Fick åtskilliga ovänner, även inom sitt eget stånd, för det han vid 1650 års riksdag författat de tre ståndens skrift om kronogodsens indragande. Råkade också, för några av honom gjorda anteckningar om vad som föreföll med drottning Christina vid nyssnämnda riksdag och vilka anteckningar kommit i främmande händer, så i hennes onåd, att hon i brev från Norrköping av den 6 febr. 1661 hotade, det hon själv på honom ville taga hämnd, därest han lämnades onäpst, men varifrån han slapp, sedan han uppdagat sin oskuld. Lät 1663 i Åbo trycka en förklaring över katekesen och kom därigenom i tvist och fiendskap med sin forna discipel, teol. professorn doktor Enevald Svenonius i Åbo, som i densamma fann åtskilliga farliga satser, i anseende till budordens fördelning, läran om goda gärningars nödvändighet och om Kristi nedstigande till helvetet, samt verkade därhän, att katekesförklaringen blev förbjuden och författaren avsatt från ämbetet. Fick dock av k. nåd behålla kanikdömet i Skåne och Pargas prebendensförsamling vid Åbo. Var såsom biskop i Linköping allmänt älskad, undantagandes av den orolige översten Arvid Ribbing, med vilken han råkade i en bitter skriftväxling. Hade en grundlig lärdom samt var så hemma i hebreiskan, att han kunde hebreiska psaltaren utantill, men var oftast mycket myndig och visade demokratiska tänkesätt. Ägde Vårdsberg i likan. sn Östergötlands län, som han köpte 1674. Gift 1:o 1638-06-24 med sin styvsyster Elisabet Troilia född 1624, död 1655-06-04 och begraven s. å. 14/6 i Uppsala domkyrka, dotter av prosten och kyrkoherden i Leksand Uno Trulsson Troilus, en av stamfäderna för ätten von Troil och Margareta Säbråzynthia. Gift 2:o 1657-07-12 på Skånellaholm i Skånella socken/B med Maria Grubb döpt 1638-01-07, död 1703 på Vårdsberg och begravd s. å. 13/2 i Linköpings domkyrka. Dotter till kyrkoherden i Normlösa pastorat av Linköpings stift Petrus dementis och hans hustru i 2:a giftet Ingrid Månsdotter Gylle samt halvsyster till översten Clemens Persson Grubbenhielm samt syster till ryttmästaren Didrik Persson Grubbenfelt.

Barn i 1:a giftet:

• Elof Terserus född 1640-09-18 i Leksands prästgård, † barnlös 1712-06-06 på Vårdsberg och slöt således själv såväl sin egen ättegren som hela ätten samt begravd s. å. 20/2 i faderns grav i Linköpings domkyrka. Adlad Tersér eller Terschére 1683-05-10 Jämte sin halvbror och för sin faders förtjänster, introducerad 1686 under nr 1048 till Vårdsberg samt Aske m. fl. egendomar i Håtuna socken/C vilka han köpte 1677, men måste avstå från 1680, då han före köpet bebyggt dem till säteri¹. Student i Uppsala 1650-04 och i Åbo 1659. Lånebankkassör 1668. Bokhållare i lånebanken 1670-07-09. Bankokommissarie 1673-04-19. Han var den förste, som vid lånebankens öppnande 1668-11-14 däri insatte penningar, nämligen 500 rdr specie. Ägde i början både allmänt och enskilt förtroende, men 1677 anmäldes han för åtskilliga försummelser och fel i tjänsten och vid 1680 års riksdag fick han kammarrådet friherre Fleming, som ansåg hans förklaring över de mot honom gjorda anmärkningar såsom en smädeskrift emot sig, till en hätsk och mäktig ovän, samt blev sedermera så av bancodeputerade trakasserad, att han ej utan konungens särskilt givna befallning, fick betjäna sig av de bankens handlingar, som kunde lända till hans försvar, varjämte han inmanades i häkte och genom ådömda böter och ersättningar gjordes alldeles utfattig. Gift 1669-04-29 med Ingeborg Tollstadia född i Stockholm och döpt 1652-10-23, † 1729-01-16 i Vårdsbergs socken och begravd s. å. 21/3 i familjegraven i Linköpings domkyrka. Dotter till kyrkoherden i Riddarholmen/A magister Andreas Magni Tollstadius och Karin Ludvigsdotter.
• Uno Terserus född 1642-12-18 i Åbo, † 1675-09-03 i Uppsala. Professor i orientaliska språk i Uppsala. Gift 1675-01-24 med Elisabet Lilliemarck född 1656, † 1681 i hennes 1:a gifte. Dotter till ärkebiskop Laurentius Matthiae Stigzelius och Christina Jacobsdotter Buraea.
• Christina Tersera född 1644-11-28 i Leksand, † 1675-06-16 i Köping/U genom drunkning. Gift 1668-06-11 i Stockholm med dåvarande hovpredikanten och senare kyrkoherden i Jakob/A Mattias Wagner.
• Erik Troilius född 1648-07-30 i Nådendal, † 1651-01-01 i Leksand.
• Margareta Tersera född 1649-11-13 i Uppsala, † där 1670-08-26. Gift 1669-04-29 med Håkan Andersson Fägerstierna född 1635, † 1693.
• Adolf Terserus född 1651-12-01 i Uppsala, † där 1652-06-30 eller 1655-05-20?
• Anna Tersera född 1653-06-12 (20/7) i Vaksala/C, † 1723-04-24 i Uppsala. Gift 1673-06-29 med Mattias Steuch född 1644, † 1730.
• Sara Tersera född 1655-05-19 i Uppsala, † 1675-06-16 genom drunkning (i Köping?) se systern Christina född 1644. Gift 1673-06-29 med Laurentius Petri Stiernhöök.

Barn i 2:a giftet:

• Peter Terserus född 1658-05-16 i Uppsala, † ogift 1709 på Vårdsberg och begravd s. å. 11/11 hos föräldrarna i Linköpings domkyrka. Adlad Tersér eller Terschére 1683-05-10 jämte sin halvbroder och introducerad 1686 under nr 1048. Slöt således själv sin ättegren. Student i Uppsala 1669-10-16. Sekreterare hos riksrådet greve Gustaf Adolf De la Gardie.
• Elisabet Tersera född 1662-07-11 i Åbo, † 1681-07-18 i Stockholm. Gift 1678-07-02 i Linköping med Johan Von Streitbach född 1641, † 1698/1699 i hans 1:a gifte.

Utan känt samband

• Justina Andersdotter Tersera. Gift med Erik Abraham(sson) Schreuder: Se Gyllenflycht i hans 1:a gifte.

Källor

• Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor. 1925-36.
• Tillägg och rättelser ur supplementband 1 - 2 / Carl Szabad.