Sture

Sture, sjöbladsätten

Den av de medeltida Stureätterna, som förde tre balkvis (emellanåt ginbalksvis) ordnade svarta sjöblad i guldfält, är känd genom sex generationer och utslocknade 1503 med riksföreståndaren Sten Sture den äldre. Någon släktskap med andra släkter med samma namn har icke kunnat bevisas men förefaller trolig.

Nämnda vapen fördes emellertid också av den s. k. Vingätten, som även var besutten i samma trakter av Västergötland som sjöbladsätten Sture. Vingättens mest kände medlem, lagmannen i Värmland, riksrådet och riddaren Gustav Tunason (levde 1315—1357), begagnade sig visserligen oftast av ett sigill, som endast innehöll en hjälm, men förde även de tre sjöbladen som vapen. Detta vapen står också på hans gravsten. Hans dotter i äktenskapet med Mekthild Lydersdotter (van Kyren), Bengta, som blev Heyne Snakenborgs hustru, förde de tre sjöbladen. Eftersom Gustav Tunason hade en broder med namnet Anund och han dessutom låter Anund Sture d. ä. bestyrka en donation (DS, nr 4518, 4537), torde släktskap föreligga. Troligen voro de kusiner och tillhörde Anund Sture d. ä:s fader den Stureätt, som förde ett gumsehuvud — namnet Magnus på Anund Sture d. ä:s son, hemorts- och beseglingskontakt tala härför. Anund Sture d. ä. skulle då varit son till en syster till Gustav Tunasons fader Tune Anundsson och upptagit morfaderns vapen. Denne bör vara identisk med den Anund Tunason, som deltog i Filipssönernas uppror. Härigenom får man en naturlig förklaring till att Tune Anundsson gifte sig med Johan Filipssons (Aspenäsätten) änka Ingeborg Svantepolksdotter (Svantepolk Knutssons ätt).

Medan sjöbladsätten Sture under 1300-talet i huvudsak synes ha varit knuten till Västergötland, dominera i dess 1400-talshistoria beläggen på gårdar i Södermanland och östra Småland. Sten Sture den äldres många gårdar kommo med tiden att ingå i Gustav I:s arv och eget.

TAB 1

Anund Sture. Namnes tidigast 1310. Var hertiginnan Ingeborgs råd 1321. Blev riddare mellan 12.9 1326 och 29.7 1327, d. v. s. troligen i samband med hertiginnan Ingeborgs bröllop med Knut Porse 21.6 1327. Var riksråd 11.9 1344. Var ståthållare i Skåne 29.7 1333 och häradshövding i Gäsene hd i Västergötland 20.7 1347. Avled 4.7 1360 eller s. d. 1361. Innehade gårdar i Glanshammars hd i Närke, i Kinds och Åse hd i Västergötland samt i Bråbo och Dals hd i Östergötland Var 29.12 1331 gift med Katarina, som av beseglingen att döma troligen var syster till Karl och Erengisl Näskonungssöner (delad sköld), vilka kallade Anund »gener» (svåger)

Barn:

• Magnus Sture, 1356—1391, riddare. Se tab. 2.

• Ingeborg. Var gift 1381.

TAB 2

Magnus Sture (son av Anund Sture, tab. 1). Nämnes tidigast 21.2 1356 och var då redan riddare. Stod 1358 på Magnus Erikssons sida mot Erik Magnusson och 1371 på Håkan Magnussons sida mot Albrekt av Mecklenburg. Levde ännu 14.10 1391. Var troligen före 21.2 1356 och säkert före 4.7 1360 gift med Karin, dotter av riddaren Algot Magnusson (Algotssönernas ätt) och Mekthild Lydersdotter (van Kyren). Magnus Stures hustru avled före 14.9 1379.

Barn:

• Algot Magnusson, 1374, dog 1426, riddare och riksråd. Se tab. 3.

• Ingegärd Magnusdotter. Gift med Bengt Vipa, Per Eriksson och senast 1379 Klaus Snakenborg.

TAB 3

Algot Magnusson (son av Magnus Sture, tab. 2). Omnämnes tidigast 21.9 1374. Var hövitsman på Öresten 1385. Blev riddare mellan 21.12 1395 och 2.8 1396, d. v. s. troligen i samband med hyllningen av konung Erik av Pommern 23.7 1396. Nämnes som riksråd från 1396. Var hövitsman på Örebro 1392 och i Uppland 1396. Var drottning Margaretas ombud vid stilleståndsförhandlingarna på Gotland 1404. Fick Styresholms slott och Ångermanland som livstidsförläning 1405. Hade Västerrekarne hd som län 1409 och Åkers hd 1419, båda i Södermanland. Var hövitsman på Gripsholm 1419 och på Nyköping 1423. Avled 7.3 1426 och begrovs i Vadstena. Skrev sig till Rävsnäs. Var före 30.8 1381 gift med Märta Bosdotter, dotter av riddaren och riksrådet Bo Bosson (Natt och Dag). Fru Märta hade tidigare varit gift med Kristofer Michelsdorp, som nämnes som levande sista gången 22.12 1374.

Barn:

• Gustav Algotsson, 1407, dog 1448, riddare och riksråd. Se tab. 4.

• Anund Sture eller Sture Algotsson, 1407, dog 1434, riddare och riksråd. Se tab. 5

• Katarina Algotsdotter. Dog 1413. Var gift med lagmannen i Närke riksrådet Karl Karlsson (Ulvåsaätten), som nämnes första gången (såsom häradshövding i Aska hd i Östergötland) 1383, och senare med riddaren Håkan Nilsson (björnram), vilken nämnes såsom levande 1403—1420.

• Märta. Dog före 7.8 1424. Var gift med riksrådet och riddaren Erik Ummereise, som namnes första gången 9.10 1390 och sista gången 2.3 1414.

TAB 4

Gustav Algotsson (son av Algot Magnusson, tab. 3). Namnes tidigast 20.9 1407 och var redan då riddare. Var häradshövding i Oppunda hd i Södermanland 1430—1440. Torde ha blivit riksråd 1435. Avled 1448 före 18.10 och begrovs i Strängnäs domkyrka. Skrevs till hustruns gård Ängsö i likanämnd sn i Ytterljurbo hd i Västmanland 1419. Hade efter hennes död denna gård i förläning av svärmodern Birgitta Magnusdotter (Porse). Blev före 5.8 1409 gift med Elin Arvidsdotter, dotter av riddaren och riksrådet Arvid Bengtsson (Oxenstierna) och Birgitta Magnusdotter (Porse). Blev 7.10 1425 omgift med Märta Ulfsdotter, dotter av riddaren Ulf Bengtsson (Sparre av Hjulsta och Ängsö) till Lagmansö i äktenskap med en dotter till väpnaren Håkan Halstensson (Halsten Peterssons ätt).

Barn:

• 2. Algot Gustavsson. Var riddare 7.1 1451. Ägde gårdar i Dalsland, Halland, Värmland och Västergötland, i Möre i Småland samt på Öland. Dog barnlös före 10.7 1458.

• 2. Elin Gustavsdotter. Levde ännu 15.7 1494 men var död 2.6 1496. Torde ha ärvt sätesgården Lagmansö i Oppunda hd i Södermanland efter sina morföräldrar. Fick 1466 gårdar i Södermanland, Närke och Östergötland som morgongåva men avstod 1491 en del av dessa till systersonen Arvid Davidsson (Oxenstierna). Avstod likaledes gårdar i Hagunda, Trögds och Åsunda hd i Uppland till systerdottern Kristina Davidsdotter (Oxenstierna). Ärvde efter brodern gårdar i Dalsland, Halland, Värmland, Västergötland, i Möre i Småland och på Öland men avstod gårdarna i Möre till systern mot gårdar på Öland. Var tidigare gift med riddaren och lagmannen i Uppland Knut Stensson (Bielke). Blev före 12.6 1455 omgift med riksrådet och riddaren Erik Axelsson (Tott), vilken tidigare varit gift med Bengta Matsdotter (Lillie af Greger Mattssons ätt).

• 2. Birgitta Gustavsdotter. Ärvde efter brodern gårdar i Möre i Småland samt på Öland, avstod de senare till systern mot andra gårdar i Möre. Omnämnes sista gången som levande 1498. — Gift före 10.7 1458 med riksrådet och riddaren David Bengtsson (Oxenstierna) till Ekolsund i Husby-Sjutolfts sn i Trögds hd i Uppland, vilken avled 1470. Blev 1472 omgift med riksrådet Knut Posse, som dog 25.3 1500. Denne gav fru Birgitta gårdar i Barne, Frökinds, Kållands, Vadsbo och Vartofta hd i Västergötland, i Sundals, Tössbo och Vedbo hd i Dalsland samt i Värmland i morgongåva.

TAB 5

Anund Sture, även kallad Sture Algotsson (son av Algot Magnusson, tab. 3). Nämnes första gången 20.9 1407 och var troligen redan då riddare, vilket han säkert var 31.8 1409. Var troligen riksråd 12.4 1413. Levde ännu i juni 1434 och begravdes 21.9 1434. Skrevs 1419 till Grönskog i Fliseryds sn i Handbörds hd i Småland. Blev gift före 2.3 1424 och sannolikt före 31.8 1409 med Kristina Anundsdotter, dotter av lagmannen på Öland, riksrådet och riddaren Anund Jonsson (Lejonansikte, Hemming Ödgislasons ätt) och antingen hans tidigare hustru Ramborg Israelsdotter (Finstaätten) eller hans senare hustru Agneta (enhörning, troligen av ätten Nipertz). Fru Kristina levde ännu 21.10 1440 men var död 1441.

Son:

• Gustav Sture, 1438, dog 1444, riddare och riksråd. Se tab. 6.

TAB 6

Gustav Sture (son av Anund Sture, tab. 5). Nämnes tidigast 1438. Förekommer som riksråd från samma år. Blev riddare mellan 8.7 1441 och 5.1 1442, d. v. s. vid konung Kristofers kröning 14.9 1441. Var hövitsman på Älvsborg 7.9 1441. Var 3.4 1443 samt vid sin död hövitsman i Kalmar. Levde ännu 2.1 1444 men var död 29.1 s. å.. Avled sannolikt 26.1 1444. Gift före 29.8 1438 med Birgitta Stensdotter, dotter av riksrådet Sten Turesson (Bielke) och Margareta Karlsdotter (Sparre av Tofta). Fru Birgitta blev före 12.2 1447 omgift med riddaren och sedermera riksrådet och lagmannen i Uppland Gustav Karlsson (Gumsehuvud).

Barn:

• Anund Sture. Omnämnes tidigast 2.1 1461 och var då redan riddare. Avled 12.6 1463 på Riddarholmen i Stockholm, begrovs i Toresunds kyrka i Selebo hd i Södermanland och skrives på gravstenen till Rävsnäs i nämnda sn.

• Birgitta Gustavsdotter. Nämnes ogift 1453. Avled 1472. Blev före 2.1 1461 gift med riksrådet och riddaren Johan Kristiernsson (Vasa), som senast 1474 var omgift med Birgitta Tordsdotter i hennes tidigare gifte, dotter av marsken Tord Bonde och Iliana Åkesdotter (Tott).

• Sten Sture, numera kallad »Sten Sture den äldre». Uppges 1477 vara 30 år gammal, vilket torde innebära, att han då ej fyllt 40 år d. v. s. var född tidigast 1437. Omnämnes första gången 2.1 1461 och var redan då riddare. Var hövitsman i Västergötland på sommaren 1469. Blev vid Karl Knutssons död 15.5 1470 hövitsman på Stockholms, Örebro cch Åbo slott och kallade sig 1.6 1470 »riksens föreståndare uppå denna tid». Hyllades som riksföreståndare i Arboga omkring 1.5 1471 Erkände 6.10 1497 konung Hans och fick 3.12 1497 av denne hela Åbo stift, Nyköpings län med Näveberg, Rekarne, Färingön, Sorunda och Ösmo snr på Södertörn samt Götala ödemark i Västergötland som förläning. Var under konung Hans regering rikshovmästare. Gjorde på sommaren 1501 uppror mot denne och valdes 12.11 1501 åter till riksföreståndare. Avled 14.12 1503 i Jönköping. Gift efter 4.10 1466 med Ingeborg Åkesdotter, dotter av riddaren och danska riksrådet Åke Axelsson (Tott) och Märta Bengtsdotter (Vinstorpaätten). Fru Ingeborg avled mot slutet av 1507. Före giftermålet med Sten Sture hade hon 11.3 1464 trolovats med den ej långt därefter avlidne Hans Sigurdssönn (Yngre Sudreimsätten), av vilken hon fått en i Kållands hd i Västergötland belägen morgongåva. Av konung Hans erhöll hon livstidsrätt på Tavastehus län. Innehade som änka dessutom Satakunda som län men avstod från Sten Stures övriga län under 1504. Sten Sture d. ä. hade utom äktenskap en dotter Birgitta, som blev nunna i Vadstena kloster 9.10 1485 och dog 27.6 1536.

Källor

Äldre svenska frälsesläkter. Utgivna av riddarhusdirektionen. (ÄSF). Kjell-Gunnar Lundholm. G. Carlsson, Till de medeltida Stureätternas genealogi, PHT 1920, s. 89—106; K. G. Lundholm, Sten Sture den äldre och stormännen (1956). Jan Raneke, Svenska medeltidsvapen.