Stobée nr 1439

Adliga ätten Stobée nr 1439 †

Adlad 1707-02-01, introd. 1719. Utdöd 1756-04-30.

¹Öä VIII. ²El. ³At (P). ⁴Lns.

TAB 1

Johannes Lauréntii, Hedenstadensis, född omkr. 1579 i Hedensted by och socken i Hattings härad av Vejle amt, Jutland¹. Kyrkoherde i Stoby och Sandby församlingars pastorat av Lunds stift omkr. 1640. Levde ännu 1673.¹ Han var lärd och blev en mycket gammal och vördig man, som gemenligen kallades herr Jöns i Stoby samt kunde på sitt 95:e ålders år, oaktat en stark korpulens (»fem brabantska alnar»), själv stiga till häst och färdas till kyrkorna i Stoby och Sundby till gudstjänsternas förrättande. Levde ännu länge efter den tiden och såg på en gång fjorton sina söner fullvuxna i livet. Barnen kallade sig Stobæus dels efter deras födelsesocken, dels efter grekiska filosofen Johannes Stobæus, som levde i sjätte seklet. Gift med Sidsel Christoffersdotter, dotter av mannens företrädare i Stoby kyrkoherden Christoffer Sivendsön (Glimager) och Marina N. N.

Barn:

• Andreas Stobæus, född 1642. Efter skolgång och universitetsstudier i Köpenhamn student i Lund 1668. Först kollega och sedan 1669 rektor vid Kristianstads skola. Filosofie magister i Lund s. å. Extra ordinarie poeseos professor vid Lunds universitet 1674-05-16. Ord. eloqventiæ och poeseos professor därst. 1682. Historiarum och poeseos professor 1687-07-04. Tillika universitetsbibliotekarie 1708. Död 1714-12-15 i sistnämnda stad. Han studerade först i Köpenhamn men hemkallades av fadern till Skåne, sedan detta land genom freden 1660 kommit under Sverige, och vandrade då till fots över isen, varvid han blev av danska soldater överfallen, plundrad och hädad. Var en ypperlig latinsk poet, i synnerhet i heroiska versslaget, samt därjämte en förträfflig historiker, vartill mycket bidrog hans ovanliga kunskaper i både gamla och nyare geografien, kronologien, genealogien och heraldiken. Hade även en särdeles stor insikt i skånska antikviteterna. Gift 1:o 1674-06-02 i Kviinge socken Kristianstads län med Ursula Maria Wode, som i yngre åren varit anställd hos drottning Christina, dotter av kronofogden i Göinge härad Simon Wode (Woodh). Gift 2:o 1685-01-25 i Kviinge socken med Geska Hörling, död 1714-03-10, dotter av kamreraren hos riksrådet och amiralen greve Nils Brahe, Mårten Hörling.

Barn:

• Lorentz Christoffer Stobæus, adlad Stobée, född 1676-05-10 i Lund. Student därst. Lantmäteriexamen 1696². Extra ordinarie lantmätare vid skånska kommissionen s. å.–1699². Löjtnant vid fortifikationen 1699-03-24. Kapten vid fortifikationen i Viborg 1702-11-04. Generalkvartermästarelöjtnant 1706-10-27. Konfirm.fullm. 1707-01-17. Adlad 1707-02-01 (introd. 1719 under nr 1439). Fången vid Viborg 1710-06-15. Hemkom 1715-08-00. Överste vid fortifikationen 1719-12-30. Som sådan placerad i Skåne 1723. Vice direktör vid fortifikationen samt ledamot i krigskollegium 1737 2?/5. Generalmajor samt ord. fortifikationsdirektör 1739-05-29. LVA s. å. 25/7. Kommissarie vid norska gränsregleringen 1740-03-10–1747. Landshövding och överkommendant i Göteborgs och Bohus län 1741-08-07. RSO 1748-09-26. Avsked 1749-06-20. Död 1756-04-30 på sin egendom Ågården i Råda socken Skaraborgs län och slöt själv sin adl. ätt, varför vapnet vid jordfästningen s. å. 5/10 i Råda kyrka krossades av hovmarskalken Axel Magn. Stiernsparre, vilken sedermera gifte sig med hans änka. Var en skicklig ämbetsman, lärd, god latinsk och även svensk poet samt efterlämnade en vacker boksamling. Generalmajoren Stobée försvarade modigt och länge Viborgs fästning och stad, men måste i brist av krigs- och livsmedel giva sig, varvid han själv avslöt kapitulationen, som dock av tsar Peter trolöst blev bruten. Bortsläpades därför jämte hustru och barn samt hela garnisonen till Petersburg, varest tsaren, som lärde känna hans skicklighet, nyttjade honom till präktiga trädgårdars anläggande och dylikt, men då han varken med goda ord eller hårdare fängelse kunde tvingas att såsom generalmajor ingå i rysk tjänst avsändes han till Arkangelsk, varifrån han 1715 räddade sig med flykten, gående till fots över 200 mil, ofta förbi fiendens posteringar, samt hörde sig själv vid gränsen efterlysas. Bevistade 1718 års fälttåg i Norge, varunder han bortdrev danskarna från Örja skans och deltog i Fredrikshalls belägring s. å. Utstod 1722 en farlig stämpling mot sitt liv och sin ära, i det en bov gav sig ut för honom och talade förgripligen om konung Fredrik till hertigens av Holstein fördel. Blev för detta fängslad och ställd till ansvar, men fick dock sanningen i ljuset genom vittnen. Vittnen kände igen kapten Anders Gyllenroth som utgett sig vara Stobée, och avrättades på galgbacken utanför Skanstull för sin lömska gärning. Två falska vittnen, en av dem var Carl Cederholm, brännmärktes och fördes till Marstrand. Många var de som gissade att allt detta blivit på högre ort anlagt, eftersom Stobée var en tillgiven anhängare av det Holsteinska huset.Gift 1:o 1706-12-29 med Christina Åkerhielm, född 1691-06-03, död 1716 och begraven 1717-01-08 i professor Stobæi grav i Lund, dotter av statssekreteraren Samuel Månsson Agriconius, adlad Åkerhielm, och Catharina Mollsdorff. Gift 2:o 1717-10-06 i Malmö med Anna Catharina Franc i hennes 2:a gifte (gift 1:o 1687-10-09 med överauditören Johan Lang, adlad Langenhielm, född 1655, död 1716), född 1671-06-22, död 1729-01-14 på Barsebäck och begraven s. å. 22/1 i Malmö kyrka, dotter av rådmannen i Malmö Giert Frankesen och Anne Bager. Gift 3:o 1732-06-16 med Catharina Margareta Emstech, adlad och adopt. Loos, i hennes 1:a gifte (gift 2:o 1762-05-25 med hovmarskalken Axel Magnus Stiernsparre, född 1721, död 1792), född 1715-08-16, död 1776-10-01 på Ågården, dotter av borgmästaren Mikael Emstech och Margareta Elisabet von Ahlefelt.

Barn:

• 1. Samuel Anders, född 1709. Placemajor. Död 1750. Se Tab. 2.

• 1. Ursula Catharina, född 1710 under föräldrarnas fångenskap i Ryssland. Död 1734. Gift 1730 med kaptenen i dansk tjänst Johan Vilhelm Liedin, född 1703-05-31 i Lidköping.

• 1. Ulrika Margareta, född 1716 i Stockholm, död ogift 1733.

TAB 2

Samuel Anders (son av Lorentz Christoffer Stobæus, adlad Stobée, Tab. 1), född 1709-11-30 i Viborg. Student i Lund³ 1721-03-07. Kornett, först i konung Stanislai av Polen tjänst, sedan vid södra skånska kavalleriregementet. Löjtnant i fransk tjänst. Kapten vid Hamiltonska regementet 1741. Placemajor i Malmö 1750-03-06. Död där s. å. 12/9. Gift 1:o 1736 med Hedvig Sofia von Krassow, född 1714-11-19 i Stralsund, död 1744-12-19 på Barsebäck i likanämnd socken Malmöhus län, dotter av överstelöjtnanten Martin Adam von Krassow och Ursula Eleonora von Braun. Gift 2:o 1748-06-22 Svaneholm med Sofia Juel, född 1712-09-19 Dalsgaard, och begraven s. å. 1/12, dotter av Fredrik Juel och Elisabet Sehested.

Barn:

• 1. Catharina Margareta, född 1737 ?/12 i Saxtorps socken Malmöhus län, död ogift 1819-02-14 Hjärtanäs

• 1. Ursula Eleonora, född 1739-04-15, död 1772-07-06 i Göteborg. Gift 1764-11-27 Ågården med sin kusin, kaptenen vid fortifikationen Henrik Liedin, född 1731-11-30.

• 1. Laurentia Christina, född 1740-06-17 på Barsebäck, död 1835-11-23, den sista av namnet. Gift 1779-01-03 på Oby med häradshövdingen i Norrvidinge, Kinnevalds och Allbo häraders domsaga, lagmannen Jakob Henrik Kugelberg, född 1732-07-25 i Jönköping⁴, död 1804-11-27 på Sågsberg⁴ i Västra Torsås' socken Kronobergs län.

• 1. Ulrika Lovisa, född 1744-12-13 på Barsebäck, död späd.

Källor

Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor. 1925-36.