Stenbock, äldre ätten

Ovanstående moderna benämning återgår på att den ätt, som sedan 1500-talets senare hälft burit namnet Stenbock efter sin vapenbild, upptagit denna vapenbild från föreliggande redan 1492 på manssidan utdöda ätt, från vilken den härstammar på mödernet. Ätten tillhörde ursprungligen lågfrälset i det småländska landskapet Finnveden. Dess äldste kände stamfaders son blev emellertid riksråd under 1430-talets uppror och far till bl a två riksråd, av vilka det ena var verksam i Finland.

TAB 1

Jösse skytte. Tidigast nämnd 1368. Hans sätesgård var Ekomarp i Berga sn, Sunnerbo hd i Småland. Gav 1379 morgongåva till sin hustru, Kerstin, och som var dotter till ätten Trolles stamfar riddaren Birger Knutssons, även kallad Birger Trolle, tre gånger tidigare gifta hustru Katarina Västensdotter.

Son:

Olof Jönsson, 1406, dog 1455, häradshövding, riksråd. Se tab. 2.

TAB 2

Olof Jönsson (son av Jösse skytte, tab. 1). Tidigast nämnd 1406. Blev mellan 1408 och 2.2 1426 häradshövding i Sunnerbo hd i Småland, vilket han var ännu 17.3 1445; någon efterträdare kan ej beläggas förrän flera år efter hans död; sannolikt är det en felskrivning, då han 6.5 1442 kallas hövitsman i Sunnerbo. Nämnes bland riksens råd och män tidigast 1435 men som riksråd endast 1440. Daterade 1406 brev på sin fars forna sätesgård Ekomarp i Berga sn, Sunnerbo hd, men hade åtminstone 4.9 1444 och 8.6 1451 som sätesgård Erikstad i Vittaryds sn i samma hd. Blev innebränd, sannolikt under kriget 1455. Var 1441 änkling efter Sestrid, dotter av riddaren Knut Eringisleson (Barun) även kallad Knut April och Bengta Matsdotter (stjärna). Omgift med Margareta Svensdotter (Krumme), som ännu 26.2 1484 bodde på Sunnaryd i Bolmsö sn, Västbo hd, var dotter av Sven Bäk och Botild Klausdotter (Apellegard) samt gifte om sig med Christiern Drake.

Barn:

1. Jösse Olsson, 1441, dog 1488, hövitsman, riksråd. Se tab. 3.

1. Gustav Olsson, 1441, dog 1492, riddare, riksråd. Se tab. 4.

1. Knut Olsson eller Knut April. Inskrevs i nov. 1437 vid universitetet i Rostock och vintem 1439 vid universitetet i Leipzig, där han blev baccalaureus sommaren 1440 och magister i böljan av 1442. Blev senast 30.4 1445 kanik i Uppsala. Var 8.3 1449 kanik i både Uppsala och Linköping samt kyrkoherde i Stockholm, vigdes 18.3 s.å. till diakon och 12.4. s.å. till präst. Avgick från kyrkoherdetjänsten mellan 25.1 1451 och 1453. Dog mellan 1455 och 1475. Han hade en illegitim son vid namn Olof).

1. Eringisl Olsson. Dog tidigast 1441.

2. Anund Olsson. Dog barnlös.

2. Cecilia Olsdotter. Levde ännu 1479. Gift med Sven Pik, som ej kan beläggas i livet senare än 1462. Omgift senast 1479 med häradshövdingen Philippus Karlsson (Mälsåkerätten) på Mälsåker i Ytterselö sn, Selebo hd i Södermanland, vilken levde ännu 14.12 1497.

2. Claus Olsson. Sannolikt identisk med den person med detta namn som konung Karl Knutsson 1469 sände till Roslagen för att samla folk mot Erik Karlssons (Vasa) uppror, men som blev slagen och tillfångatagen av denne vid Knutby kyrka. Blev i så fall riddare mellan 1469 och 1471.

2. Märta Olsdotter. Levde ännu 12.3 1486 och var då gift med Jöns Persson (Ulfsax), vilken som sätesgård då hade Håringe i Bolmsö sn, Västbo hd och levde ännu 1488.

2. Estrid Olsdotter. Dog ogift.

TAB 3

Jösse Olsson (son av Olof Jönsson, tab. 2). Tidigast nämnd 1441, då han synes ha följt Karl Knutsson (Bonde) från Sverige till Viborg. Var hövitsman på Viborg från mellan 1448 och 1451 till mellan 1452 och 1455, riksråd 1463 och ännu 1471, hövitsman över Övre och Nedre Satakunda möjligen redan 1463 och säkert 1465, fogde på Åbo 1466 och i Pikis i Egentliga Finland 1479. Hans sätesgård var Karjaskyläi Uskela sn i Egentliga Finland. Troligen gift med Karin Magnusdotter, dotter av Magnus Fleming.

Dotter:

Elin Jönsdotter. Var död 1489. Gift med fogden och häradshövdingen Klas Kurke på Laukko i Vesilaks sn i Övre Satakunda. som nämnes från 1456 och sannolikt dog omkr. 1478.

TAB 4

Gustav Olsson (son av Olof Jönsson, tab. 2). Nämnes tidigast 1441. Blev riddare mellan 28.3 1448 och 17.3 1450, alltså vid konung Karl Knutssons kröning antingen i Uppsala 29.6 1448 eller i Trondheim 20.11 1449. Var 1452 hövitsman på Älvsborg, där ett salubrev till honom daterats redan 17.3 1450, och innehade 1454 såväl Älvsborg och Lödöse som Örebro slott och stad men frånnarrades s.å. eller 1455 Älvsborg av den norske riddaren Olof Nilsson (Skanke) för Kristian I:s räkning. Blev senast 1463 riksråd, vilket han var ännu 20.2 1488 och tydligen ännu 1489. Uppges ha varit lagman i Tiohärad 1464 och 1473. Fick som förläning av konung Kristian sannolikt Allbo hd i Småland och av riksrådet för livstid 31.1 1465 Sunnerbo hd i samma landskap, vilken förläning 26.11 1483 ökades med Västbo hd i samma landskap. Hans sätesgård var 1466 Erikstad i Vittaryds sn i Sunnerbo men 20.3 1477 och ännu 13.1 1482 Tofta i Dörarps sn, samma hd. Dog mellan 3.5 och 18.10 1492. Gift mellan 1445 och 1448 med Ingrid Bengtsdotter, som var änka efter riddaren Tomas Bengtsson (Pipa) i Bysta i Askers sn och hd i Närke, dog 1484 samt var dotter av riksrådet Bengt Uddsson (Vinstorpaätten) och Kristina Staffansdotter (Ulv). Gav 2.6 1488 Erikstad i Vittaryds sn och annan jord i Sunnerbo hd som morgongåva till sin senare hustru Anna Turedotter, vilken som änka daterade brev på Erikstad och uppges ha dött där 23.4 1513, dotter av riddaren, riksrådet och lagmannen Ture Tureson (Bielke), vars enda kända hustru var Ingegärd Kymingsdotter.

Dotter:

Anna Gustavsdotier. Fick 1488 Tofta i Dörarps sn, Sunnerbo hd i Småland av fadern. Dog senast 27.2 eller 24.9 1508. - Fick 12.9 1474 sätesgården Lidhem i Väckelsångs sn, Konga hd i Småland jämte jord i detta samt Allbo, Norrvidinge och Sunnerbo hd i samma landskap som morgongåva av riddaren Ficke Gustavsson (Ängaätten), vilken ej senare nämnes i livet. 25.8 1477 fick hon sätesgården Torpa i Länghems sn. Kinds hd i Västergötland jämte jord i detta och As hd i samma landskap och i Västbo hd i Småland som morgongåva av lagmannen i Tiohärad, sedermera riksrådet och häradshövdingen i Kind Arvid Knutsson (sparre över stjärna), som var fogde i Kalmar åtminstone 1474-1481, vid sin död var hövitsman på Öresten i Västergötland och dog mellan 12.3 1497 och 25.3 1498.

Källor

Äldre svenska frälsesläkter. Utgivna av riddarhusdirektionen. (ÄSF). Pontus Möller

Jan Raneke, Svenska medeltidsvapen.

Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor. 1925-36.

L. Sjödin, Cecilia Stenbocks arkiv på Haga, i MRA 1943, s. 40—75; C. Härenstam, Finnveden under medeltiden (1946), s. 344-354; L.-O. Larsson, Småländsk medeltid (1986), s. 137-141.