Slang nr 106

Adliga ätten Slang nr 106 †

Introd. 1625, utdöd 1642-10-23.

Urgammal finsk frälsesläkt, som med säteriet Viurila i Halikko socken ärvde sitt första vapen, en lilja, vilket under 1500-talets senare hälft utbyttes mot S:t Mikael med ormen (= Schlange), varav medlemmarna upptogo namnet Slang. Vid introduktionen erhöll ätten ännu en gång nytt vapen.

Litteratur: J. Ramsay, Frälsesläkter i Finland intill stora ofreden.

¹Al. ²Zf. ³KA reduktionskommiss. Processdokum. II (OA). ³KA reduktionskommiss. Dokum. Åbo och Björneborgs län (OA). ⁵SH liber cans, vol. 96, pars. 4 (OA). ⁶At (Sch).

TAB 1

Håkan Tidemansson. Levde 1505 och möjligen 1519, därest han är identisk med en likanämnd fogde i Borgå län. Gift med Valborg Fleming i hennes 2:a gifte (gift 1:o med borgaren i Åbo Lasse Finne, som levde 1480), död före 1555, dotter av väpnaren Henrik Claesson (Fleming) och hans 2:a fru Elseby Månsdotter, av adliga Viurilasläkten. Hennes arvgods voro Viurila i Halikko socken, Voltis i Pemars socken, Pyhäranta i Vemo socken och Böle i Uskela socken, varjämte hon lämnade till sina söner Kårlaks i Pargas' socken, Kurkisalo i Sagu socken, Majala i Halikko socken och Perkiö i Lokalaks' socken.

Barn:

• Bertil Håkansson. Fogde. Död före 1555. Se Tab. 2

• Erik Håkansson. Slottsfogde. Död 1579. Se Tab. 5

• Brita Håkansdotter, levde 1580. Död på Muurla gård. Gift med frälsemannen Olof Hansson till Muurla, som levde 1571, i hans 2:a gifte.

TAB 2

Bertil Håkansson (son av Håkan Tidemansson, Tab. 1), till Balkis i Vemo socken. Fogde i Borgå län 1534 (fullm. 9/7)–1535 och 1546–1547¹. Död före 1555. Han förde sannolikt liksom brodern Erik en lilja i vapnet, ty i en gammal släktutredning kallas han Bertil Lilja. Gift med Anna Olofsdotter, som levde änka 1562, men var död före 1563-04-00, dotter av slottsfogden Olof Grelsson, av gammal finsk frälsesläkt (Skinnarbackasläkten) och Ebba Jakobsdotter (Dufva i Finland).

Barn:

• Erik Bertilsson. Amiral. Ståthållare. Död 1592. Se Tab. 3.

• Johan Bertilsson. Kammarskrivare hos hertig Johan 1559–1560. Småsven 1561. För förrädiska stämplingar till hertig Johans förmån fängslad och dömd att steglas 1563-04-14 samt ogift avrättad s. å. 19/6 i Stockholm.

• Claes Bertilsson, till Balkis. Tillhörde under striderna 1563 konung Eriks parti och nämnes bland dem, som plundrat hertig Johans anhängare.

TAB 3

Erik Bertilsson (son av Bertil Håkansson, Tab. 3), till sitt arvegods Balkis i Vemo socken, Mälkkilä i Bjärnå socken, som han erhöll med sin hustru, till vilket han skrev sig och varest han var bosatt, Laukka säteri med underlydande gods i Bjärnå socken samt Skäggböle i Kimito socken mm. Bar Dalarnes fana vid konung Gustaf I:s begravning 1560. Konung Erik XIV:s trotjänare och småsven 1561. Hövidsman på skeppet Böse Lejonet i Claes Horns flotta 1566 på våren. Amiral över finska flottan på Narvas farvatten hösten s. å. Hövidsman på samma skepp i Per Bagges flotta 1567. Fick översta befallningen över Tavastehus', Kumogårds och Raseborgs län 1569-10-14. Tillika amiral över flottan på Narvas farvatten hösten s. å. (med fullm. 11/8) och på våren 1570 (fullm. 4/3). Amiral över flottan på Revals och Narvas farvatten 1571-04-30. I slottsloven på Viborg s. å. 30/7. Åter amiral över flottan på Narvas farvatten 1572-03-20. I slottsloven på Reval 1573-07-30. Förnyad fullm. att vara amiral 1574-04-01, men likväl befalld att kvarbliva i slottsloven s. å. 5/4. Befallningsman över Viborgs slott, stad och län 1576-01-27. Amiral över flottan på Narvas farvatten 1580-06-28 med förnyad fullm. 1581-05-27. Ståthållare på Kexholms slott 1583-05-31. Amiral på Åbo skeppsgård 1590–1591. Död 1592-03-14 på Kexholm och begraven i Bjärnå kyrka under en gravsten med hans inhuggna vapen. [²] Han erhöll stora förläningar och var en av sin tids förmögnaste män i Finland. Barnen kallade sig Slang. Gift med Karin Eriksdotter, död 1622, som i vapnet förde en stjärna och på hjälmen ett kors, dotter av Erik N. N. och Margareta Persdotter. Arvskifte hölls efter båda makarna 1623-06-21 på Gästerby.³

Barn:

• Claes Eriksson Slang. Överste. Död 1625 eller 1626. Se Tab. 4.

• Per Eriksson, till Mälkkilä. Förekommer 1592-07-00 i mantalsregistret på Åbo slott. Har utgivit en kvittens 1593. Var död 1623.

• Erik Eriksson, till Mälkkilä. Ryttare vid Anders Larssons fana 1602. Gjorde s. å. rusttjänst för hemman i Bjärnå socken och har underskrivit finska adelns trohetsförsäkran till hertig Carl s. å. Deltog i ryska kriget 1602–1611. Erhöll i förläning två kronohemman i Pemars socken 1611-07-28 och hemman i Rengo socken 1613-07-19. Död barnlös 1614 och begraven i Bjärnå kyrka, där förr funnits en vapensköld med Slangska vapnet och årtalet 1614. Gift omkr. 1613 med sin syssling Ingeborg Boije i hennes 1:a gifte, som 1614-08-02 fick försäkran på hans gods i Rengo socken, dotter av ryttmästaren Anders Boije (af Gennäs) och hans 1:a fru Hebla Eriksdotter (Slang).

• Anna Eriksdotter. Gift med ryttmästaren Anders Boije (af Gennäs, nr 16) i hans 2:a gifte, död 1618, som i sitt 1:a gifte hade hennes faders kusin Hebla Eriksdotter (Slang).

• Hebla Eriksdotter Slang, till Stensböle i Borgå socken, som hon erhöll vid arvskiftet³ 1623-06-24. Levde änka 1648. Gift 1:o 1613-12-06, då hon fick Prästkulla i Tenala socken i morgongåva, med fänriken Måns Ille, död 1615. Gift 2:o 1623-10-26 med ryttmästaren Claes Munck af Fulkila, död 1631.

• Margareta Eriksdotter Slang, till Skäggböle, som hon erhöll vid arvskiftet³ 1623-06-24. Död på Orrnäs i Kimito socken och begraven i Kimito kyrka. Arvskifte efter henne hölls⁴ 1648-03-16. Gift 1623 omkr.³ 24/6 med ståthållaren Hans Joensson Stålhandske, i hans 2:a gifte, död 1624.

• Catharina Eriksdotter Slang, till Balkis, som hon erhöll vid arvskiftet³ 1623-06-24. Begraven 1663-09-06 i Åbo domkyrka. Gift med översten Hans Munck af Fulkila, död 1635.

TAB 4

Claes Eriksson Slang (son av Erik Bertilsson, Tab. 3), till Mälkkilä och Laukka i Bjärnå socken, som han erhöll vid arvskiftet efter föräldrarna³ 1623-06-24, samt Lakspojo i Pojo socken, Kormu i Loppis' socken och Rehu i Kimito socken, vilka tre gårdar han bekom med sin hustru. Tillhörde under klubbekriget konung Sigismunds parti, men övergick sedan till hertig Carl. Deltog i kriget mot Ryssland. Ryttmästare 1605. Överste vid krigsmakten under Nöteborgs belägring 1612. Underståthållare på Narva 1613-06-29 och var det ännu 1615. Bevistade lantdagen i Helsingfors 1616. Gränsläggningskommissarie 1617–1618 efter freden i Stolbova. Död 1625 eller 1626. Gift omkr. 1604 med Elin Johansdotter, som levde änka 1647, sannolikt död 1648, dotter av befallningsmannen Johan Boose av en finsk uradlig ätt, och Ingeborg Henriksdotter, av finska adliga Karunasläkten.

Barn:

• Erik. Uppfostrad vid Gustaf II Adolfs hov. Introd. för ätten 1625 under nr 76, vilket nummer sedan ändrades till 106. Medföljde konungen till kriget i Tyskland 1630. Överste för livregementet 1635. Generalmajor av kavalleriet under Torstensson. Anförde arméns vänstra flygel i slaget vid Leipzig 1642-10-23, men stupade strax i början av slaget. Begraven i Leipzig. Han utmärkte sig vid flera tillfällen under Johan Banérs fälttåg. Bidrog till erövringen av flera fasta slott och orter i de sachsiska länderna. Nedgjorde 1640 vid Kitsch i Böhmen 3,000 kroater. Blev s. å. vid Saalfeld så illa sårad att ena armen måste amputeras. Blev i mars 1641, då Banér retirerade efter sitt försök att intaga Regensburg med 1,500–2,000 man avskuren från huvudhären och instängd i den lilla staden Neunburg samt försvarade sig där tappert i fyra dygn med den påföljd, att han räddade huvudhären, ehuru han själv slutligen måste giva sig fången. Har med anledning av den tapperhet som han ådagalade vid Neunburg blivit kallad »den svenske Leonidas». Var vid sin död trolovad med grevinnan Agnes af Waldeck i hennes 1:a gifte (gift 2:o 1650 med greve Johan Filip af Leiningen i hans 1:a gifte)⁶, född 1618⁶, dotter av greve Christian af Waldeck och Elisabet, grevinna af Nassau-Siegen. Hon erhöll efter rättegång med Slangs moder genom Svea hovrätts dom 1647-07-10 hälften av hans efterlämnade lösa kvarlåtenskap.⁵

• Carin, levde 1638. Gift med Arvid Christersson Björnram, död omkr. 1627.

• Elin, död omkr. 1640. Gift med översten Henrik von Sass, natural. Sass, i hans 1:a gifte, död 1660.

• Anna, född 1616, död 1690 och begraven s. å. 5/10 i Lojo kyrka ,. Gift med ryttmästaren Henrik Sabelstierna, död 1681.

• Två barn, begraven 1616 i Narva.

TAB 5

Erik Håkansson (son av Håkan Tidemansson, Tab. 1), till Viurila i Halikko socken. Var sin död rändes Erik Flemings befallningsman på Svidja gård i Sjundeå socken 1536 och ännu 1541. Fick 1550-07-09 av konung Gustaf hela Sagu socken i förläning med undantag av Runa gård. Befallningsman på Stockholms slott 1551 till 1556, då han råkade i onåd och avsattes¹ s. å. 10/4 4 samt förlorade även Sagu socken. I hertig Johans tjänst 1560. Fick s. å. 23/11 i förläning S:t Johannis prebende i Åbo¹. Slottsfogde på Reval 1561-10-11–1569¹. Ledamot av en beskickning till Ryssland 1566-10-22. Häradshövding i Halikko härad 1569–1577. Krigskommissarie i Finland 1571-08-06. I slottsloven på Viborg 1572-08-06. Svenskt sändebud till fredshandeln med Ryssland 1573-10-09. Ånyo slottsloven på Viborg 1578-04-08. Nämnes senast 1579-02-24 5 omtalas 1580 som död. Gift vid jultiden 1541 på Svidja med Margareta Fincke, död före mannen, dotter av ståthållaren på Tavastehus Gödik Nilsson Fincke, av finsk uradel, och Margareta Slatte.

Barn:

• Hebla Eriksdotter. Gift med ryttmästaren Anders Boije (af Gennäs), i hans 1:a gifte, död 1618.

• Carin Eriksdotter, begraven 1602 i Åbo domkyrka. Gift 1:o med ryttmästaren Johan Böckler, av livländsk adel, död 1581 eller 1582. Gift 2:o med skattmästaren i Finland Hartvig Henriksson, till Voltis och Årlaks, av finsk uradel, avrättad 1599 i Åbo på hertig Carls befallning.

Källor

Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor. 1925-36.