Skraggenstjerna

Ointroduceral adel

Ätten har gemensamt ursprung med adliga ätterna Skraggensköld, samt med adliga ätten Lagerborg

Om ättens uppkomst berättas, att en skotsk konung fördrivits och kommit till en obebodd ö, der endast getter funnos, samt att han, hungrig, lovat belöning åt den, som först fasttog en bock. Den som gjorde detta, fick namnet Skragge, som betyder bock liksom skram get, och sedermera godset Kragie, samt blef stamfader för Skraggesläkten. Hans afkomlingar förde ock i sitt vapen en bock. samt inkommo först till Norge och derifrån till Värmland.

TAB 1

Lars Simonsson Skragge (son av Simon Skragge, Tab. 1).

Barn:

Anders Larsson Skragge Se Tab 2

TAB 2

Anders Larsson Skragge, sergeant vid Värmlands Regemente, en fattig men rask underofficer under k. Gustaf d. 2:e Adolfs krig.

Barn:

Elof Skragge Se Tab 3

TAB 3

Magister Elof Skragge, f. 1617 21/9 i Grafva socken af Värmland; stud. i Upsala 1644; prestvigd och hofpredikant hos riksmarskalken grefve Gabriel Oxenstierna 1653; magister derst. 1655; hofpredikant hos drottning Hedvig Eleonora 1661; kyrkoherde i Mora 1664; prost öfver hela Öster-Dalarne 1667; kyrkoherde i Hedemora 1671; i 1692 23/8 oeh begrafven i Hedemora kyrka. Hans skrifter uppräknas i Vesténs Hofklereciets Historia. Gift 1:o 1655 med Katarina Valenia, f. 1626, † 1675 6/5; med henne hade han fyra söner och en dotter; dotter af kyrkoherden i Vester-Våla af Vesterås stift professoren och prosten magister Samuel Audræ Grubb, och hans förra hustra Kerstin, ärkebiskop Olai Martini dotter och Ragnhild Håkansdotter, samt syster till assessor Olof Vallenstjerna; 2:o 1676 med Elisabet Nyman, i hennes 2:a gifte, † barnlös i detta gifte; enka efter kronobefallningsmannen Jedeur; troligen dotter af kronofogden J. Nyman.

Son:

1. Samuel Skragge, adlad Skraggenstjerna Se Tab 4

TAB 4

Doktor Samuel Skragge, adlad Skraggenstjerna, född omkring 1660 i Stockholm; med. doktor i Franecker 1684; provincialmedicus i Vestmanland 1685; upptog Sätra Brun 1700; k. Karl d. 12:s lifmedicus 1706; adlad 1710 d. 15 Januari; återkom från Turkiet, der han öfvervar Kalabaliken i Bender och upptäckte under hemresan 1715 vid Lünekloster vid Lüneburg en mineralkälla, hvarefter han qvarstannade der som bruns-läkare; f 1718 i Hamburg sonlös och slöt sjelf sin adliga ätt. Gift 1685 16/12 med Margareta Krabbenhortz (Krabbenhoff); köpmansdotter från Stockholm.

Dotter:

Anna Katarina, f. 1694 i Vesterås, † ung.

Källor

B. Schlegel och C. A. Klingspor, Den med sköldebref förlänade men ej på riddarhuset introducerade svenska adelns ättartaflor, 1875.