Segerhjelm

Adliga ätten Segerhjelm

Vapen: En sköld, fördelt i längden uti tvänne lika delar, det högra fältet är blått, hvaruti ligger en bjelke af guld, utur hvilken uppstiger öfre delen af ett silfver lejon, det vänstra fältet är af silfver, hvaruti stå trenne öfver hvarandra stälde moletter af blå färg. Ofvanpå skölden står en öppen tornerhjelm hvaröfver är ett upprätt svärd emellan tvänne gröna lagerqvistar. Kransen och löfverket är af guld, silfver och blått.

Erik Segerbrandt, adlad Segerhjelm, volontär vid Helsinge Regemente 1676, bivistade skånska kriget; gick i utrikes krigstjenst efter freden 1679; efter hemkomsteu volontär vid Lifregementet till häst; korporal; qvartermästare; kornett; löjtnant; illa sårad vid Klissow 1702; sårad och fången vid Lautenberg, men blef för sin då visade tapperhet af fienden utan rantjon frigifven; ryttmästare vid Lifregementet; adlad 1705 den 14 November; stupade vid Pultava 1709 29/6, † barnlös, och utgick med honom sjelf hans adliga ätt. Gift med Anna Margareta Wetzler, i hennes 1:a gifte; f. 1684, † 1754 11/7 på Ålspånga; dotter av överstlöjtnanten Peter Wetzel, adlad Wetzler och Dorotea Clerck; samt omgift 1712 med medicine assessorn Niklas Boij (brorsson till Anton Boij, adlad von Boij), f. 1683, † 1739.

Källor

B. Schlegel och C. A. Klingspor, Den med sköldebref förlänade men ej på riddarhuset introducerade svenska adelns ättartaflor, 1875.