Rosenschmidt nr 289

Adliga ätten Rosenschmidt nr 289 †

Adlad 1640-09-30, introducerad 1642. Utdöd 1702.

En fördelt sköld, högra sidan röd och den vänstra blå, öfver hvilken står en svart bjelke med infattade tre hvita rosor. Ofvanpå skölden en öppen tornerhjelm, täcket och kransen med livitt blått och rödt fördelte. Ofvanpå hjelmen två horn, det högra blått och det vänstra rödt, hafvandes emellan sig en hvit ros.

Två brorsöner till den först adlade Jöns Rosenschmidt, majoren Jöns Smith, död 1652, och generaladjutanten Nils Smith, död 1673, blevo adlade med samma namn och vapen resp. 1646-05-26 och 1650-12-31, men togo icke introduktion och avledo utan arvingar.

TAB 1

John (Jöns) Smith, från Skottland. Officer. Påträffas 1584 bland Henrik Leyels värvade skotska ryttare och återfinns därefter regelbundet i rullorna. Kvartermästare 1599 vid ett skotsk trupp i Finland. Det ursprungliga förnamnet John försvenskades småningom till Jöns, och samma process undergick han själv då han i en egenhändig kvittens i Narva 13.2.1600 förklarade att han "nu nyss är uti kronones och Hans Grevlige Nådes tjänst antagen". Tjänstgjorde sedan under kriget i Livland med tre varaktiga karlar och hästar och fick slutligen livstidsfrihet för Åminsby i Borgå socken. Ägde en gård i Borgå stad.. Gift sannolikt 1595 med Brita Hansdotter (Björnram),, dotter av landtågsarklimästaren Hans Andersson (Björnram).

Barn:

• Jöns Smith, adlad Rosenschmidt 1640 d. 30 September, introducerad 1642 på nummer 289 Se Tab 2
• Peter Schmidt. Se Tab. 4.
• Anders Schmidt. Överstelöjtnant. Enligt Peter Schmidts måg Lars Crantzfelts ansökan till drottningen (1650) stupad i Tyskland.
• Thomas Schmidt. Ryttmästare. Enligt Peter Schmidts måg Lars Crantzfelts ansökan till drottningen (1650) stupad i Tyskland.

TAB 2

• Jöns Smith, adlad Rosenschmidt. Slottssekreterare i Åbo. Adlad 1640-09-30 (introducerad 1642 under nr 289). Vice landshövding i Åbo län 1642-04-08. Död 1645. Ett vackert altarskåp från Nagu kyrka med hans och hans frus vapen förvaras nu i finska statens historiska museum. Han köpte 1627 Druckis i Nagu socken och fick 1632 skattefrihet på sin avlidne broder Peters gård Sköldvik i Borgå socken. Erhöll 1640-10-22 säterifrihet för Druckis samt innehade dessutom i Nagu socken Mattnäs och Berghamn på sin beställning, varjämte han genom sitt gifte fick Sparbacka i Borgå socken. Gift 1635 med Margareta Wirtenberg von Debern, död omkring 1667, dotter av assessorn Hans Wirtenberg von Debern och Magdalena Johansdotter, av en gammal, ej introducerad finsk frälsesläkt från Skinnarbacka i Borgå socken, samt syster till fältmarskalken Arvid Wirtenberg von Debern, naturaliserad, friherre och greve Wittenberg. Hon erhöll efter mannens död 1645 skattefrihet för Mattnäs, Berghamn, Käldö och Lökholm i Nagu socken till vederlag för Sköldvik, som tillkom mannens brorsbarn, samt 1649-10-20 konfirmation på säteriet Druckis eller Druckisholm.

Barn:

• Anna Maria, född 1636, död 1640-03-05.

• Två barn, döda före 1641.

• Johan, född omkring 1640. Major. Död 1696. Se Tab. 3

TAB 3

Johan (son av Jöns Smith, adlad Rosenschmidt, Tab. 2), till Druckisholm med underlydande gods i Nagu socken, vara han fick konfirmerat 1667-08-00 och livstidsfrihet 1684-05-30, efter reduktionen. Född omkring 1640. Student i Åbo 1648. Disputant i Åbo 1655. Kornett vid Åbo läns kavalleriregemente 1659. Löjtnant vid Åbo läns kavalleriregemente 1670-08-06. Kapten vid Baranoffs värvade regemente 1675-08-28, och vid Åbo läns kavalleriregemente 1676-03-16. Major vid Åbo läns kavalleriregemente 1677 (KA., hären, likvidationer 1620–1680, B. 156 (OA).). Var död 1696-09-00, då hans änka skrev om sina fattiga faderlösa barn. (KA., hären, likvidationer 1620–1680, B. 156 (OA)) Gift 1666-01-18 i Åbo med Margareta Murænia, som levde 1703, dotter av prosten och kyrkoherden i Saltvik på Åland Boetius Muur och Anna Samuelsdotter. Hon anhöll 1698 att få behålla livstidsfriheten för Druckisholm.

Barn:

• Jöns. Fältväbel vid Björneborgs fördubblingsinfanteriregemente. Fänrik vid Björneborgs fördubblingsinfanteriregemente 1700-12-12. Konfirmationsfullmakt 1701-03-09. Död 1702 i Narva och slöt ätten på svärdssidan.

• Margareta, levde 1702 i Vesilaks socken. - "Capellanskan hustru Margareta Rosenschmidt" var dopvittne 1699 och 1704 i Tottijärvi kapellförsamling. Dåvarande kapellanens i Tottijärvi hustru var en annan.

• Christina Catharina, döpt 1688-10-20 i Nagu socken.

TAB 4

Peter Schmidt (se Tab. 1), Regementstskvartermästare. Kapten 1624 för ett kompani Nylands knektar; var † 1632, då hans broder Jöns utverkade åt sig försäkran på hans gård Sköldvik. — Gift Gift 1616-5-16 på Kullå gård i Borgå socken med Ragnhild Stålhandske, † c. 1645, i hennes 2:a gifte, dotter af Torsten Svensson (Stålhandske i Västergötland, adl. ointrod.) till Ofva och Karin Lydiksdotter Jägerhorn, uradel, samt helsyster till generalen Torsten Stålhandske. Hon fick Sköldvik i Borgå socken till morgongåfva af sin första man Peter Scott, som var † 1615, då hon lefde enka och ensam besatt godset. Sköldvik hade 1570 sköflats af ryssarne, gafs sedan i förläning till skotten Tomas Abbothnot, som sålde detta sitt frälsegods till Peter Scott. - I en ansökan (16(50)) till drottningen av mågen Lars Crantzfelt (som gällde arvs- och bördsrätt till Sköldvik efter sonen Jöns Rosenschmidts död) framhölls som fakta att Lars hustru Katarina var helsyster till Lars svåger Jöns Rosenschmidt, medan Nils Rosenschmidt var dessas halvbroder, och inga andra arvingar till Jöns var vid liv.

Barn:

• Jöns Petersson Schmidt, adlad Rosenschmidt, till Skyllvik och Öfverby, som han ärft efter sin morbroder, generalen Torsten Stålhandske; major vid ett tyskt regemente; adlad 1646 den 27 Maj med samma namn och vapen som farbrodern Jöns; † 16(50) sonlös, och utgick hans gren med honom sjelf. Gift med Elin Ramsay, i hennes 1:a gifte, som lefde 1664; dotter af ryttmästaren Hans Ramsay, n:o 215, och hans 2:a fru Elin Jonsdotter Stålhandske, n:o 98; samt omgift med öfversten Anders Munk till Sommersnäs.

• Katarina, död tidigast 1674. Gift före 1647 med landssekreteraren i Nylands och Tavastehus län Lars Mårtensson, adlad Crantzfelt, son till fältprost, senare kyrkoherde i Sääminki (Säminge) och Juva (Jockas) Martinus Aronis (som p.g.a. namn, vapenlikheter, gemensam bakgrund som fältpräst i Livland och gemensam hemort antagits vara broder till astrologen m.m. Sigfrid Aronus Forsius, men direkta belägg saknas). Lars ägde Tomtbacka i Helsinge socken (sätesgård), gods i Borgå, Helsinge och Taipalsaari socknar och senare även Rautio frälse i Kuokkala by, Lempäälä socken. Katarina (eller faktiskt Lars) ärvde, genom olika mellanskeden och rättegångar mot släktingarna, sin morbroder Torsten Stålhandskes donationsgård Överby i Kyrkslätts socken, som 16(70) blev Crantzfeltarnas sätesgård (och efter reduktionen dubbelt rusthåll).

• Nils Petersson Schmidt, adlad Rosenschmidt, löjtnant af Kavalleriet; adlad 1650 d. 31 December med samma namn och vapen, som hans farbroder fått 1640 och halfbroder 1646; kaptenlöjtnant; ryttmästare; mördad 1673 af gårdsfogden och trädgårdsmästaren Markus Johansson.

• Robert Smith. Löjtnant i fransk tjänst, återkom 1654 till Finland för att "tribulera" om arfvet efter morbrodern Torsten Stålhandske och brodern Jöns Rosenschmidt. Vid häradsting i Kyrkslätt 1669 tillsades bönderne som underlydde Öfverby säteri, att skaffa sig nya bevis till hvem de skulle betala räntan emedan Robert Rosenschmidt aflidit för 12 år sedan; — † således 1656 eller 1657. — Gift, i Frankrike

Källor

Jully Ramsay. Frälsesläkter i Finland intill stora ofreden (1909-1916). B. Schlegel och C. A. Klingspor, Den med sköldebref förlänade men ej på riddarhuset introducerade svenska adelns ättartaflor, 1875. Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor. 1925-36.