Rönnow nr 2047

Adliga ätten Rönnow nr 2047 †

Naturaliserad 1759-11-02, introducerad 1776. Utdöd 1787-05-05.

Härstammade av en skotsk adlad ätt vid namn Dublar och var således icke av samma stam som den gamla danska adlad ätten Rönnow, ehuru dess vapen i det närmaste blev upptaget av denna ätt.

• Magnus Dublar, av skotsk adlig börd. Råd- och handelsman i Ronneby, efter vars namn barnen togo sig tillnamnet Rönnow. 'Hans yngsta son var den bekanta kyrkoherden Casten Rönnow i Åhus, sist prost och kyrkoherde i Örebro, som på ett så fintligt sätt räddade konung Carl XI undan danskarnas förföljelser.'

Barn:

• Magnus Rönnow, född på 1630-talet i Ronneby. Uppgives varit officer på svenska örlogsflottan, men är ej omnämnd i Zf. Gift med Maria Schmidt från Köpenhamn.

Barn:

• Otto Rönnow, född i Malmö. Uppfostrades i sin farbroder prosten Casten Rönnows hus. Sjötullsvisitör i Karlshamn. Död där 1710 i pesten. Gift på 1690-talet med Vendela Reuterman, född i Östergötland, dotter av en regementskvartermästare Reuterman vid Östgöta kavalleriregemente

Barn:

• Casten Rönnow, naturaliserad Rönnow, född 1700-02-15 i Karlshamn. Promoverad med. doktor i Reims 1730-10-10. Medikus hos konung Stanislaus av Polen 1734. Arkiater hos densamme 1735-01-09. Hans geheimeråd och förste livmedikus 1737-04-20 och stannade i denna tjänst till konungens död 1766-02-22. LVA 1755-08-02 (preses 1768 och 1774). Naturaliserad svensk adelsman 1759-11-02 (introducera 1776 under nr 2047). RNO 1766-11-24. Flyttade till Sverige 1767. Död ogift 1787-05-05 i Stockholm och slöt således själv sin adlad ätt. 'Han gjorde tidigt läkarkonsten till sitt studium och nyttjades för denna orsak år 1716 vid bohuslänska armén. Studerade därefter i Stockholm, Uppsala och Paris, dit han reste 1728 och där han vistades i sju år, varunder han förfärdigade anatomiska ritningar, bland vilka de vackra tabellerna i Le Drans bok om stenoperationerna äro av honom först tecknade. Ankom till Königsberg i sin tjänst hos konung Stanislaus, vari han anställts av franska hovet, nyårsdagen 1735 och följde honom sedan året därpå på hans resa genom preussiska länderna, Tyskland och nederländerna till Frankrike och så vidare till Lothringen, varest han, ävensom i det förenade hertigdömet Bar, fick inseendet över hela medicinalverket samt förbättrade sjukhusen, barnsängsanstalterna och apoteken. Nitälskade synnerligast för kirurgi och anatomi och var en kraftig anledning till en anatomie professions inrättande vid Uppsala universitet samt ditskänkte nödiga instrument. Delade i sitt testamente sitt bibliotek mellan vetenskapsakademien och collegium medicum samt gav betydliga summor till läkarvetenskapens främjande, till frimurarbarnhuset, de fattiga och sin betjäning. Över honom lät vetenskapsakademien 1789 slå en minnespenning.'

Källor

Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor. 1925-36.