Myrtengren nr 1014

Adliga ätten Myrtengren nr 1014 †

Adlad 1682-04-20, introd. s. å. Utdöd.

Peter Rolander, adlad Myrtengren, född 1650-03-16 i Färgelanda (son av Laurentius Petri Rolander). Student i Uppsala 1666-09-06. Korpral vid livregementet till häst 1674. Kvartermästare därst. 1676. Kornett 1677-08-10. Adlad 1682-04-20 (introd. s. å. under nr 1014). Löjtnant 1684-02-03. Regementskvartermästare 1693-01-06. Död s. å. 11/5 och begraven i Bettna kyrka Södermanlands län. varest hans vapen uppsattes. 'Han slet under krigen mycket ont och hans egendom blev de norska till rov och byte vid deras infall på Dal. Fick 1688 tillstånd att utbyta Oppeby boställe emot Startorp i Tuna socken Södermanlands län, emedan bl. a. hans hustru på förstnämnda ställe ej haft någon trevnad utan måst i två år hållas vid sängen. Hade slutligen många barn, som alla dogo före honom, undantagande nedannämnde olyckliga son.'. Gift 1:o 1680, vartill han såsom då ofrälse fick konungens tillstånd s. å. 29/3, med Catharina Svenske, som levde 1684, men var död 1691, i hennes 2:a gifte (gift 1:o med ryttmästaren Hans Månsson Svenske, död 1677), dotter av ryttmästaren Anders Lennartsson Svenske, och Estrid Hård af Torestorp, nr 60. Gift 2:o 1692-08-28 i Stockholm med friherrinnan Catharina Christina Fägerskiöld i hennes 1:a gifte (gift 2:o 1698-03-00 på Stockholms slott med kaptenen Lorentz Svinhufvud i Västergötland, död 1708. Gift 3:o 1715-07-14 i Steneby kyrka med majoren Ludvig Tessmar, adlad Tessmar, född 1677, död 1718), född 1658, död 1754-01-03 Dingelvik och begraven s. å. 19/2 i Steneby kyrka, dotter av generalmajoren och landshövdingen Fromhold Fägerskiöld, friherre Fägerskiöld, och Catharina Lillie af Aspenäs.

Barn:

• 1. Lorentz, född på 1690-talet. 'Kom efter sin faders död till sin fasters man, kyrkoherden Jonas Fjellman, där han vid 15 års ålder lägrade Fjellmans dotter, sin kusin Catharina Fjellman, vilken i samråd med honom mördade barnet vid födseln och därför blev i Uddevalla halshuggen, men Lorentz Myrtengren kom undan till Norge, varest somliga sade, att han en tid därefter bled död, andra åter, att han begivit sig till Danmark och så vidare samt att han blivit gift och haft många barn efter sig. Ännu andra att han blev handlande i Kristiansand i Norge. Ätten är emellertid ansedd vara med honom utgången.'

Källor

Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor. 1925-36.