:

Messinius nr 396

Från Adelsvapen-Wiki


Adliga ätten MESSENIUS nr 396 †

Adlad 1646-05-04, introd. 1649. Utdöd 1651-12-22.

Johan Tordsson. Mjölnare i Freberga i Kälvstens (nu Stenby) socken Östergötlands län. Död 1588 och begraven på Motala kyrkogård. Gift med Brita Andersdotter i hennes 1:a gifte (gift 2:o med smeden Staffan Olsson).

Barn:

  • Johannes Messenius, född 1579-07-00 i Freberga. I Vadstena skola 1589–1591. I jesuitskolan i Braunsberg 1595–1602. Genomreste därefter flera länder. Enligt uppgift filosofie doktor i Ingolstadt 1605-03-18 erhöll s. å. av kejsar Rudolf titeln »poëta cæsareus». Öppnade en privat skola i Danzig 1606. Återkom till Sverige 1608 och blev anställd i konungens tjänst 1609-01-23. Juris utriusque professor vid Uppsala högskola s. å. (tilltr. 6/3). Avsatt 1613-07-00. Erhöll vården av rikets gamla arkiv s. å. Assessor i Svea hovrätt 1614-02-16. Indrogs i politiska förvecklingar och anklagades 1616 för hemliga och brottsliga förbindelser med konung Sigismund och Jesuiterna samt befanns skyldig och dömd till döden s. å. 20/8, benådad och förd till Kajaneborgs fästning s. å. i nov. Förflyttad till Uleåborg 1635 (rådets resol. s. å. 20/11). Död där 1636 död (kort före 10/11). Den kände hävdatecknaren och dramaturgen, bland vars arbeten märkas Scondia illustrata och Theatrumnobilitatissuecanæ, den första samlingen av svenska adelns ättartavlor. Hans samlade dramer hava utgivits av H. Schück i Skrifter utg. Av Svenska litteratursällskapet (1885–1897). Gift 1607-05-16 Danzig med Lucia Grothusen, dotter av konung Sigismunds informator, den bekante Arnold Grothusen och Anna Blasiusdotter Rasch.

Barn:

  • Arnold Johan Messenius, adlad Messenius, född 1608-04-08 (n. st.) i Danzig. Hos föräldrarna i Kajaneborg 1616–1621. Student i Uppsala 1621, men flydde efter begånget dråp på en annan student därifrån 1623 och vistades därefter en tid vid jesuitskolan i Braunsberg och på resor i Tyskland. Återkom på sommaren 1624 till Sverige, fängslades och dömdes såsom förrädare av Svea hovrätt till döden s. å. 31/7. Benådad och insatt på Keksholms fästning 1626. Frigiven 1640-03-26 och erhöll i uppdrag att för trycket överse faderns arbete Scondia illustrata. Ånyo fängslad och insatt på Smedjegården s. å. men frigavs s. å. i sept. Utreste till Polen för att till riket återförskaffa faderns historiska arbeten, vilket också lyckades. Kanslist i k. kansliet 1641. Erhöll 1642-07-18 i förläning två kronohemman i Husby på Munsön och på hösten skattehemmanet Ekeby därsammastädes. Rikshistoriograf 1645-02-24. Fick skattefrihet på hemmanet Lundby i Orkesta socken Stockholms län s. å. 18/2. Fick 1646-08-01 av Carl Carlsson Gyllenhielm Kaverö hemman i Börstils socken Stockholms län för att han skulle skriva Carl IX:s historia, å vilken donation k. bekräftelse erhölls 1647-04-30. Bekom dessutom direkt av kronan fjorton hela mantal Söderby och Björnäs inom sagda socken s. å. 5/5 såsom vederlag för hans morfaders indragna gods. Adlad 1647-05-04. Sköldebrev utfärdat 1648-03-29. Introd. 1649 mellan nr 396 och 397, oaktat riddarhusets protest, sedan k. m:ts brev av 1649-03-10 avgått till lantmarskalken om hans introduktion. Dömd för högförräderi till döden 1651-12-20, då s. d. hans sköldemärke på rikskansleren, greve Axel Oxenstiernas befallning nedtogs från riddarhuset och hans adelsdiplom sönderrevs. Halshuggen s. å. 22/12 på Norrmalmstorg (nuv. Gustaf Adolfstorg). Han har liksom fadern gjort sig förtjänt om svensk historieskrivning. Gift 1:o 1628 med Valborg Abrahamsdotter, levde säkert 1643 och troligen ännu i 1645-02-00. 2:o 16461 med Catharina Nilsdotter i hennes 2:a gifte (gift 1:o 1618 med biskopen i Linköpings stift, teol. doktor Johannes Botvidi, född 1575-10-07 i Norrköping, död 1635-10-24 i Linköping, vars barn blevo adlade Örn nr 493), död 16652, dotter av rådmannen i Nyköping Nils Jönsson och Brita Bengtsdotter, riksrådet, friherre Johan Skyttes syster.

Barn:

  • 1. Arnold, född 1629 på Keksholm. Kammarpage hos pfalzgreven Carl Gustaf 1647. Följde denne i tyska fälttåget. Kammarpage hos ptaizgreven Adolf Johan 1649. Inlät sig i faderns förrädiska stämplingar och dömdes till döden på samma gång som denne 1651-12-20. Halshuggen s. å. 22/12 på avrättsplatsen utanför Norrmalm. Ogift [Norra F.].
  • ?1. Lucia, levde 1680. Gift med doktor Gladebach i Bremen.
  • ?1. Anna Maria, blev liksom systern bortdriven ur föräldrahemmet efter faderns död av styvmodern.

Källor

Schlegel-Klingspor, Den ointroducerade svenska adelns ättartavlor. H. Schück, Svenska akdemiens handlingar 1920. Västra Söderberg, Historieskrifvaren Arnold Johan Messenius (1902).

1N.F. 3Hm.

Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor. 1925-36.

: