Lohreman nr 1172

Adliga ätten Lohreman nr 1172 †

Adlad 1689-03-11, introducerad 1689. Utdöd 1748-01-16.

• Släkten Lohrman, som i källorna även förekommer under namnen Larman, Laarman, Lorman och Lårman, säges härstamma från Mümpelgard (Montbeillard) i tyska furstendömet Württemberg, 'där landshövdingen, friherre Erik von der Linde under sina resor på 1640-talet träffade personer med namnet Lohrman, som voro adelsmän och patricier, vilkas vapen han avritade.' – Om släkten Lohrman, se K. W. Herdin, Lohrmanska släktens genealogi (i Personhist. tidskr. 1926).

TAB 1

Jakob Lohrman (Laarman). Köpman i Stockholm och omtalad i tyska församlingens räkenskaper år 1575 (Pt 1926 s. 70.). Var tyska församlingens föreståndare 1580–1581 (Pt 1926 s. 70.). Härbärgerare och skattskriven såsom sådan 1582–1584 samt ägde sannolikt värdshuset Blå Örnen (K. W. Herdin, Uppsala på 1600-talet II (1927).). – Förutom nedanstående son hade han dottern Vendla Jakobsdotter, död 1657,? gift med kammarrådet Erik Larsson, adlad von der Linde.

Barn:

• Bernt Lohrman. Var borgare i Hudiksvall 1607 och borgmästare 1614. Död i Hudiksvall 1624 [Pt 1926 s. 70.]. Gift 1:o med Anna Tomasdotter, död efter 1602, men före 1608. Gift 2:o 160(8?) med Märtika (Metke) N. N., död 1627-04-10 i Hudiksvall [Pt 1926 s. 70.].

Barn:

• 1. Tomas Lohrman, född 1602-11-20 i Hudiksvall. Sändes 1612 i lära hos köpmannen i Hamburg Barthold Busch och fick i dennes tjänst på handelsresor besöka Spanien, Holland och England, m fl länder. Återkom till Stockholm 1624 såsom räkenskapsförare hos sin fasters man Erik Larsson. Köpman och borgare i Uppsala 1628. Kämnär i Uppsala 1635. Rådman 1636-06-14. Handelsborgmästare 1642-05-11 med kunglig fullmakt 1647-08-30. Riksdagsman 1642–1647. Död 1649-08-14 i Uppsala och begraven i domkyrkan i Uppsala Han var en mycket förmögen man [K. W. Herdin, Uppsala på 1600-talet II (1927).]. Gift 1629-08-09 med Helena Gustafsdotter, född 1612-10-01, död 1670-10-30, dotter av handlanden i Uppsala Gustaf Larsson och Anna Engelbrektsdotter [Pt 1926 s. 70.].

Barn:

• Gustaf Lohrman, adlad Lohreman, född 1640-09-12 i Uppsala. Student i Uppsala 1646-06-24. Med. stud. i Leiden 1663 och 1665 42. Disputant i Uppsala 1664 (Ak.). Med. doktor i Leiden 1667. Kommissarie i kommerskollegium (Ak.) 1670-10-11. Tillika assessor i collegium medicum 1672. Amiralitetsmedikus 1675. Livmedikus hos konung Carl XI 1677-08-25. Stadsfysikus i Stockholm 1677 (Ak.). Tillika livmedikus hos drottning Hedvig Eleonora 1680. Adlad 1689-03-11 (introducerad 1689 under nr 1172). Arkiater 1691. Preses i collegium medicum 1691 (Ak.). Död 1694-05-04 i Stockholm och begraven i Solna kyrka, då konung Carl XI själv med sin närvaro hedrade hans begravning. 'Arkiater Lohreman studerade medicinen under sin svåger, professorn Olof Rudbeck den äldre. Reste 1664, försedd med ett vackert stipendium, till Holland för att därifrån skaffa allehanda slags växter till den då av Rudbeck inrättade botaniska trädgården i Uppsala. Var trenne år konung Carl XI följaktig såsom fältmedikus under skånska kriget och kurerade då konungen lyckligen från en smittosam, hetsig feber. Bidrog slutligen på sin tid, gemensamt med Urban Hjärne, till medicinens upphjälpande i Sverige och uppfann tillika med denne ett nytt sätt att igenom artificiella bad med upplösta mineralier blandade, häva många sjukdomar, på vilket botemedel de 1692 fingo öppet privilegium.' Gift 1670 i Hamburg med Sofia Catharina Huswedel, född 1650, död 1701, dotter av med. doktorn i Hamburg, livmedikus hos konung Carl XI Johan Adelbert Huswedel och N. N. Ebeling, som var borgmästardotter från Hamburg.

Barn:

• Catharina Helena, född 1675. Gift med generalkvartermästarelöjtnanten vid livländska armén Johan Brask.

• Johan Albrekt, född 1676. Kammarjunkare. Se Tab. 2.

• Gustaf, född 1678 i Stockholm. Student i Uppsala 1688-12-15. Antagen i svensk krigstjänst. Reste till Rom, varest han genom kardinalen Johan Fransiski övertalande år 1698 offentligen antog katolska läran. Antagen i Collegio de Propaganda Gentiluomo. Camerière d'honore (hovjunkare) hos påven Clemens XI 1700. Kanonikus vid kyrkan Santa Maria de Transtevere i Rom 1708-01-06. Camerière d'honore hos påvarna Innocentius XIV, Benediktus XIII, Clemens XII och Benediktus XIV prior och dekanus i Santa Maria de Transtevere i Rom. Ogift 1748-01-16 i Rom och slöt ätten samt begraven 1748-01-19 bland sin kyrkas kanonici. 'Han utgav på latin en bok mot Luther och lutherska läran samt sökte genom brev att göra sina anförvanter i Sverige till avfällingar från samma lära. Var en stor gunstling hos påven Clemens XI och skall därigenom hava hulpit icke mindre än åtta kardinaler till deras värdighet. Älskade icke desto mindre mycket sitt fädernesland och gynnade resande svenskar.'

• Carl Gustaf, född 1680, död som barn.

• Catharina Maria, född 1681, död som barn.

• Jakob född 1682, död späd.

• Tomas född 1682, död späd.

• Tomas Fredrik, född 1683. Student i Uppsala 1688-12-15. Fänrik vid guvernörsregementet i Wismar 1700-12-27. Konfirmationsfullmakt 1701-06-24. Löjtnant vid guvernörsregementet i Wismar 1704-02-25. Sekundkapten vid Taubes dragonregemente 1706-08-08. Premiärkapten vid Taubes dragonregemente 1707-03-26. Stupade ogift 1709-02-11 vid Krasnokutsk.

• Eva Maria, född 1685. Gift med majoren Joakim Henrik Schildt, född 1678, död 1732.

• Maria Magdalena, född 1687, död barnlös. Gift med borgmästaren i Bergen på Rugen och landssekreteraren i Pommern Johan Jendrichon.

TAB 2

Johan Albrekt (son av Gustaf Lohrman, adlad Lohreman, Tab. 1), född 1676. Student i Uppsala 1688-12-15. Hovjunkare i Sverige. Kammarjunkare vid Holstein-Plöenska hovet. Gift med Anna Cecilia Schiöling.

Barn:

• Gustaf. Hovjunkare i Wittenberg.

• Carl Johan död ung.

• Anna Elisabet död ung.

Källor

Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor. 1925-36.