Laurentius Svenonis

Lars Svensson (Laurentuis Svenonis) kyrkoherde i Säbrå , svärdlinje enligt Johan Bures släktbok 1400-1640 bygger på uppgifter från den svenske medeltidsforskaren Johan Bures släktforskning. Släktboken innehåller cirka 3 000 personer från omkring år 1400 fram till första hälften av 1600-talet. Ett mindre antal anteckningar med kompletterande uppgifter om senare ättlingar är tillagda på 1700-talet. Bure var den förste ofrälse privatpersonen i Sverige som bedrev släktforskning och den förste som ägnade sig åt icke adliga släkter, släktboken var funnen på Finska Riksarkivet i Helsingfors.

Lars Svensson svärdlinjen går alltså inte till "Gamle Olof " och dennes far Härse Falesson, utan den går till gamle Olofs farbror Halsten.

Stamfadern var Halsten Bure född i Birsta, Sköns sn, Medelpad, var den yngsta sonen till Fale d.y. Nilsson (Fale hin unge) var Lagman i Medelpad ,han var nämnd åren 1342-1363 och gift med Ingeborg Unosdotter dotter till lagmanen Uno Eriksson han var känd åren 1314 -1324 (DS 1957 och 2475) Fale d.y. var död 1363 stupade på uppsala slätten nära Danmarks kyrka, Fale kallas för ” Farthiegn från Näshem ” på latin ,han var precis som sin far och farfar ägare av Näshem som idag är Nässom , Bjärtrå .) död 1363 gift med Ingeborg Unosdotter hon var omgift med Sigurd från Klappsta, Österfärnebo sn, tre kända söner, Härse, Björn och Halsten,Fale hin unge hade fler barn ,men till namnen okända, även en dotter nämnd Ingrid Falesdotter, ”..] Källa:Johan Bures släktbok av egen hand (1613), Sid 132-133, Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14-15, Johan Bures släktbok i autograf, s. 133

== TAB 1 == 

Halsten Bure är yngst och kan vara född efter 1363,,familjen flytta till Klappsta när Fale hin unge Stupade 1363. Gifter hon om sig med Sigurd från Klappsta där de bosätter sig. Herse nämns i ett medeltida dokument från 1374 som son till Sigurd från Klappsta men han är i själva verket hans styvson han nämns i samband av förnya gräns dragningarna av Skellefteå och Luleåälvdal, det var förmodligen i samband med den resan som Herse träffa sin blivande fru N.N. Olofsdotter från Burträsk och ett antal år senare tillfälle mördad och begravd i Lövånger kyrka enligt Johan Bure. Källa:Johan Bures släktbok av egen hand (1613), Sid 132-133.

Information: om Sigurd i Klappsta och Härse, samt hans farfars roll i koloniseringen av Luleå och Skellefteå Älvdal.och Härses roll i detta. Medeltida brevet SDHK-10584 som år 1374 , vittnar Sigurd i Klappsta om hur hans son (Styvson) Herse får ta Nils Falesson (farfars) lott , och utröna gränsdrag ningen mellan Uppsala och Åbo stift, dvs utröna råmärkena vid Skellefteå och Luleå älvdal, som hans farfar (Nils Farthiegnssin ) år 1327 varit med att koloniserat .Medeltida brevet SDHK- 3462 ,den 2 feb 1327, Utfärdare: Ärkebiskop Olof i Uppsala, Johan Ingemarsson, fogde över Helsingland, Nils Farthiegnsson och Peter Unge. Innehåll: Ärkebiskop Olof i Uppsala, Johan Ingemarsson, fogde över Hälsingland, Nils Farthiegnsson och Peter Unge överenskommer om delning sinsemellan av Lule älv med dess omgivningar och bifloder, som kungen åt dem bestämt, när landet och strömmarna mellan Skellefteå och Uleå uppläts till uppodling och bebyggande. Då Nils Farthiegnsson ingår som en av de penningstarka parterna i det konsortium som kronan och kyrkan bildat för ett koloniseringsprojekt vid Lule älv: ”Vi Olof av Guds nåde ärkebiskop i Uppsala, Johannes Ingimarsson, kunglig ombudsman över Hälsingland. Nils Farthiegnsson och Peter Ungi kungöra härmed för alla dem det nu och framdeles vederbör, att då området och floderna mellan Skellefteå och Uleå med kunglig myndighet förlänades att bebyggas och uppodlas, erhöllo vi förenämnda hela den flod, som kallas Lule med angränsande områden, kallade till-lider, ävensom dess bifloder, kallade tväråar (…) och hava så delat detta sinsemellan, att vi Olof och våra efterträdare efter oss skola för evärdeliga tider äga av hela det förenämnda området en tredjedel och jag Johannes Ingimarsson och mina arvingar den andra tredjedelen och vi förenämnda Nikolaus och Peter den övriga och sista tredjedelen …” Parterna kom överens om att dela lika på kostnaderna för att bebygga och odla upp området, liksom på inkomsterna av detta.Källa: Medeltida avskrifter: A 8, fol. 45, RA 0201 Peringskiöld: E 100 Örnhielm: I, p. 795 ^ Westin Gunnar, Westin Gunnar, Olofsson Sven Ingemar, red (1962). Övre Norrlands historia. D. 1, Tiden till 1600. Umeå: Norrbottens och Västerbottens läns landsting. sid. 147. Libris 126591

Söner :

1. Holmsten Bure född i Klappsta, Österfärnebo sn Gävleborgslän, han får en son som heter Jon Bure , De båda omtalas i medeltida brevet SDHK-nr:19486 Datum: den 25 maj 1420,Utfärdare:Nils Kettilsson, underhäradshövding i Jönåkers hd.Språk:svenska ,Innehåll: Nils Kettilsson, underhärads hövding i Jönåkers hd, utfärdar fastebrev rörande jordabyte, vari Peter Länsman i Hoby till Julita kloster avträder jord i Ålsta och Bogesta i S:t Nicolai sn i utbyte mot jord i Ökna i Bettna sn. Brevtext:Thet skal allom vitherlikith wara, som thetta breeff høra hæller see, ath iak Niclis Kiætilson, hærrisdom hafuindhe i Iwnakers hæradhe aff ærligs mans vægna herra Niclis Boosons, riddhare, kænnis (iak) meth thetta bref, ath arom æpther Gudz biørdh m:o cd:o xx:o, løghirdaghin næst fore pynsdaghum, tha læth iak laglegha feesth kænna vppa eth vitherlikitti iordhaskipthæ meth swa skælom, ath Pædher Lænzman i(n) Hoby han vplæth aff sik ok sinom arwm ij orthogha landh iordh i Alasthom i Sancta Niclauosa sokn ok en orthogh i Bokastom ok til hæmils giordha thet Iwlatha klosther til æwærdhalika ægho, meth akyr oc ængh, meth allom tillaghom, i Iwnakyrs hæradhe ligandhe, ther fore gaff klostarssins syslaman Olaffuer i Væklom eth øreslandh iordh i Øknom i Bethna sokn ok vp läth thet vndhan klostherna ok til hæmils giordhe thet forscrepna Pædhare i Koby i Vppundha hæridha ligiandhe, meth aker ok ængh ok allom tillaghom. Oc thessa xij mæn varo her fastha men ath tessa skipthe: forsth Jon Bure i Danaby, Ragual ther samastadh, Ørian i Næs, Hemming i Vallom, Haraller i Nithlastom, Østen i Torphe, Wlff i Twnom, Holmsten i Kærthastom, Niclis i Hwmlatorpe, Niclis i Æne, Laffrins i Bærastom, Torstin i Skurwm; widherwarumæn: Anders i Brytnwnghe ok Ion i Andrabække i Twna sokn. Til thetz mæra visso ok høgra bywaron i thwa hænger iak mith insigle til vithnisbordh før thetta breff. Källor:Original. perg. RA 0101,Hadorph:II E 78, mf. 163, Örnhielm:XI p. 761Övr.

2.Fale Bure född på 1390 talet i Klappsta, Österfärnebo sn Gävleborgslän, bossatt i Ljusdal, Gävleborgs län. Källa:Johan Bures släktbok av egen hand (1613), Sid 132-133, Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14-15, Johan Bures släktbok i autograf, s. 133

 == TAB 2 == 

Fale Bure i Ljusdal på 1390 talet i Klappsta, Österfärnebo sn Gävleborgslän, bosatte sig sedan i Ljusdal,Gävleborgs län. Källa:Johan Bures släktbok av egen hand (1613), Sid 132-133, Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14-15, Johan Bures släktbok i autograf, s. 133

Son:

1.Gudmund Bure född omkr 1425 i Ljusdal i Gävleborgs län. Källa:Johan Bures släktbok av egen hand (1613), Sid 132-133, Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14-15, Johan Bures släktbok i autograf, s. 133

== TAB 3 == 

Gudmund Bure född omkr 1425 i Ljusdal i Gävleborgs län.Källa:Johan Bures släktbok av egen hand (1613), Sid 132-133, Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14-15, Johan Bures släktbok i autograf, s. 133

Söner:

1.Peder Gudmundsson född omkr 1455 i Ljusdal i Gävleborgs län Källa:Johan Bures släktbok i autograf, s. 133

2. Halsten Bure gift med Johansdotter .Källa:Johan Bures släktbok av egen hand (1613), Sid 132-133, Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14-15, Johan Bures släktbok i autograf, s. 133

== TAB 4 == 

Peder Gudmundsson född omkr 1455 i Ljusdal i Gävleborgs län. Källa:Johan Bures släktbok av egen hand (1613), Sid 132-133, Finska Riksarkivet, Armfeltska arkivet III:14-15, Johan Bures släktbok i autograf, s. 133

Son:

1.Sven Pedersson född 1481 Barkesta, Harmånger, Gävleborgs län gift 1505 med Margareta Boosdotter i Hälsingland.han var Hövitsman för stor hälsingland ,och han deltog i flera fält slag,levde under Sturarnas tid

== TAB 5 ==

Sven Pedersson född 1481 Barkesta, Harmånger, Gävleborgs län gift 1505 med Margareta Boosdotter i Hälsingland.han var Hövitsman för stor hälsingland ,och han deltog i flera fält slag,levde under Sturarnas tid.

söner:

1.Lars Svensson (Laurentius Svenonis ) född 1507 i Byrestad,Sattes först i Burakloster där han av sina släktingar den siste Abboten Johannes Olai Bure lärdes läsa och tillvändes Klosterlevnaden,kom sedan till Grå-Bröderna i Uppsala,prost vid Domkyrkan,blev sen Olai Petri Lärjunge.och 1541 den första lutherska kyrkoherde i Säbrå ångermanland.död 1579, gift 1541 med Margaretha Engelbrechtsdotter Janzonia. född 1510 i Skön. Deras son: Engelbert Larsson (Engelbertus Laurentii Bure) född 1542 i Säbrå,och blev kyrkoherde i Säbrå gift 1570 med Elisabet Andersdotter Burea född 1549 i Kåge ,Skellefteå sn. Elisabet Andersdotter Burea var faster till Johannes Bureus född 1568 i Åkerby, han hade säkert en väldigt bra insikt i de första 4 generationer bakåt. dvs. till Peder Gudmundsson * Källa:Härnösands Stifts Herdaminne, del IV, sid. 94 av Leornad Bygdén

2.Jon Svensson, hövitsman född 1509 i Barkesta, Harmånger, Gävleborgslän blev 100 år gammal.

3.Per Svensson född omkr. 1511 i Barkesta, Harmånger, Gävleborgslän.

Noteringar: I avskritferna av Johan Bures släktbok i Sverige var denna linje okänd nutida genealoger hade skrivit Peder Falesson och felaktigt försökt koppla ihop denna linje med Fale Olofsson Bure son till "Game Olof " Olof Härsesson svärdlinjen . Ett Y-DNA test är gjort av en svärdättling till Christoffer Hansson Zynth i Säbrå alltså kusin till de på 1600 talet adlade Burarna,Jonas Anders och Olof.Testet visade Haplogrupp R1 och (Gamle Olof ) Olof Härsesson Haplogrupp var G2. Tre saker som gör att man skall behålla och undersöka denna nya svärdlinje nu given av Johan Bures släktbok .1) En testad svärdättling är för lite för att dra några slutsatser,2) Det kan finnas faderskaps fall senare på svärdlinjen, det kan också finnas en styvson eller oäkta barn, senare på svärdlinjen emot svärdättlingen. 3) Svärdättlingen till Halsten har en annan stamfar Sigurd i Klappsta.

Källor:

• Johannes Bureus Släktbok
• Johannes Bureus avskrifter i Uppsala och på riksarkivet
• Pergamentsbrev från svenska diplomariet
• Härnösands Stift Herdaminne sv Leornad Bydén

Sammanställning av Tommy Hernelind