Grundel nr 716

Adliga ätten Grundel nr 716 †

Adlad 1663-02-28 introd. 1664. Upphöjd i friherrligt stånd 1674 och 1720.

'Denna ätt skall, enligt ett gammalt tyskt, år 1562 av en von Saltza skrivet dokument, härstamma från Hans Grundel, en fiskare, vilken 1394, genom att förskaffa tyska kejsaren och bömiska konungen Venceslaus ett silkesrep, varmed denne nedhissade sig, befriade honom ur sitt fängelse i Wien, och därför av bemälde kejsare blev 1402 adlad samt med gods i Böhmen begåvad, undfående till vapen tre flätade grundlar (ett slags fisk) och därunder några strömvågor, som drivas av vädret i stilla vatten.'

Den adlade Jakob Grundels härstamning sådan den här nedan enligt originalgenealogien framställes, torde vara tvivel underkastad.

¹Srr.

• Johan Grundel, född i Böhmen. 'tysk kejserl. krigs-överste. Blev 1571, tillika med fyra sina äldsta fullväxta söner i ett olyckligt utfall vid Reval av ryssarna nedsablad. Han skickades 1565 av tyska kejsaren Maximilian II till hjälp åt livländarna emot tsar Ivan Vasiljevitj den förskräcklige. Gjorde dem goda och nyttiga tjänster. Var i stort anseende samt förvärvade sig godset Joala i Estland.'. Gift med Maria Anna Kettler, en brorsdotter till härmästaren, sedan hertigen Gotthard Kettler. 'Hon, som bodde på ett lantgods nära Reval, skall, kort före mannens utfall, blivit av ryssarna fängslad, avklädd naken, överstruken med honung och med järnkedjor bunden vid en lind på gården, där hon, blottställd för sina egna bins styng, uthärdade i tre dagar innan hon dog, varefter ryssarna uppbrände hennes samt mannens, sönernas och husfolkets döda kroppar på ett bål.'

Barn:

• Peter Grundel, 'född tvilling och sina föräldrars femte son. Fördes, jämte sin tvillingsyster, efter föräldrarnas dödande, av ryssarna till Pskov, där han sedan skänktes såsom slav till en tysk överste i rysk tjänst, vilken sedermera tog honom med sig först till Stockholm och därefter till Köpenhamn, varest han lämnade den unga Grundel alldeles utblottad efter sig på gatan. Upptogs först på barnhuset i Köpenhamn. Sedan av konung Fredrik II i Danmark underhållen i urmakarlära i Hamburg. Av konung Johan III inkallad från Nürnberg till Sverige, där han redan 1586 var bemälde konungs sejermakare (urmakare). Sedermera därjämte kronprinsen Sigismunds kammartjänare och sist, 1607, vägare i den nya vägen i Stockholm.' Han fick 1589 av konungen brev på Ålstens hemman i Bromma socken. Gift med Elsa Dobbert.

Barn:

• Jakob Grundel, adlad Grundel, till Alby i Botkyrka socken, Stockholms län. Född 1590-05-16 i Stockholm. Borgare och handlande därst. (säkerligen identisk med den urmakare Jakob Grundell, som 1619-06-16 köpte ett hus i Stockholm av Lorens Grundell i Västerås, son till gamle Peter sejermakare). Kämnär 1622-06-12. Rättafogde 1623-06-23. Rådman s. å. Direktör för skeppskompaniet 1629. Riksdagsman 1635 och 1636. Borgmästare i Stockholm 1636-05-09 och blev den förste preses i byggningskollegium vid kollegiernas inrättande s. å. Adlad 1663-02-28 (barnen introd. 1664 under nr 716). Avsked från borgmästartjänsten 1663-05-15. Död s. å. på sommaren (9/7) och begraven s. å. 21/9 i Storkyrkan i Stockholm. 'Han blev 1654 den 29 april av drottning Christina, kort före hennes tronavsägelse, erbjuden adelskap, förmodligen för att göra hans son, den förut adlade Simon Grundel-Helmfelt, till boren adelsman, men undanbad sig detta. Sedermera, då hans son i 2:a giftet höll på att, såsom ofrälse, förlora sitt möderne fastighetsarv, begärde och erhöll han den förut försakade värdigheten.'. Gift 1:o m, Elisabet Depken, död 1655-03-25 och begraven s. å. 1/4 i Storkyrkan, dotter av borgaren i Västerås Simon Simonsson Depken och Christina Christoffersdotter. Gift 2:o 1656 med Magdalena Catharina Lemnia, till Hundhammar i Botkyrka socken, Stockholms län, död efter barnsäng 1658-01-16, dotter av konung Carl IX:s kammarjunkare, apotekaren Stefan Lemnius, till Borg, Oltorp, Åby och Hundhammar (broder till Henrik Lemnius, adlad Lemnie), och hans 2:a fru Anna Månsdotter (Oliveblad).

Barn:

• 1. Elsa, född 1615, död 1693-04-06 och begraven s. å. 1/5 i Storkyrkan. Gift 1:o 1634-10-19 med rådmannen och handlanden i Stockholm Cort Johansson Meurman, död 1645, av samma släkt som adl. ätterna Mannerstedt, och von Meurman. Gift 2:o 1646-06-16 i Stockholm med handelsmannen och bryggareåldermannen i Stockholm Jakob Feif, död 1658.

• 1. Simon, adlad Hjelmfelt, friherre Grundel-Helmfelt, född 1617, död 1677. Se friherrl. ätten Grundel-Helmfelt.

• 1. Anna, död 1704. Gift 1640-06-21 i Stockholm med biskopen i Reval, magistern Johannes Jacobus Pfeiffius, född 1613, död 1676 vars änka och barn blevo adlade 1678-11-19 med namnet Pfeiff (sönerna 1680 introd. under nr 945).

• 1. Jakob, född 1621-07-10 i Stockholm. Fänrik vid livgardet 1644-03-28. Löjtnant därst. 1645-04-25. Kapten 1646. Död barnlös 1652-05-10 i Alten Stettin och begraven i S:t Marie kyrka därst. s. å. 16/12. Bevistade kriget mot Danmark i Skåne och slutet av trettioåriga kriget. Gift 1639-11-02 med Anna Röckling i hennes 2:a gifte, dotter av assessoren Johan Röckling i Stettin samt änka efter kommissarien Johan Fredrik Hoffman.

• 1. Catharina, född 1628-10-12, död 1690-12-09. Gift 1:o 1644-06-16 med rådmannen i Stockholm Olof Larsson i hans 3:e gifte (gift 1:o 1614 med Margareta Salomonsdotter, död 1623. Gift 2:o 1624 med Christina Larsdotter, död 1642, änka efter borgaren Lukas Vinskänk)¹, född 1592-07-29 i Söderköping¹, död¹ 1675-03-29. Gift 2:o 1676-11-08 i Stockholm med hovrådet Peter Lideman, född 1640, död 1694.

• 1. Margareta. Levde änka 1676, men var död 1682. Gift 1650 med kanslirådet Johan Claesson Prytz, adlad Prytz, född 1621, död 1666.

• 2. Jakob, friherre Grundel, född 1657, utdöd 1737. Se friherrl. ätten Grundel, Tab. 1.

Källor

Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor. 1925-36.