Gezelius

TAB 1

• Göran Andersson. En förmögen bonde och rusthållare på Gesala gård i Romfartuna socken, Västmanlands län, vilken gård hans förfäder från urminnes tider man efter man innehaft och bebott. Nämndeman och häradsdomare. Död på 1660-talet. Från hans yngsta son, kyrkoherden i Husby i Dalarne, magister Georgius Georgii Gezelius, härstammar släkten Gezelius. Gift med Anna Gudmundsdotter, död före mannen.

Barn:

• Johannes Gezelius, född 1615-02-03 på Gesala, varav han tog sitt tillnamn. Skolpilt i Västerås 1626. Gymnasist därst. Student i Uppsala 1632 och i Dorpat 1638. Filosofie magister därst. s. å. Extra ordinarie professor därst. i grekiska och österländska språken s. å. Professor därst. 1639. Tillika extra ordinarie teol. professor 1643 och assessor i livländska överkonsistorium 1645. Teol. lektor vid gymnasium i Västerås 1649-03-11. Kyrkoherde i Stora Skedvi i Dalarne 1650-05-01. Generalsuperintendent i Livland, prokansler vid akademien i Dorpat och preses i överkonsistoriet därst. 1660-11-00. Teol. doktor i Uppsala 1661-09-17 tillika pastor vid svenska församlingen i Riga s. å. Biskop i Åbo stift och prokansler för Åbo akademi 1664-08-30, med Pargas socken som prebende. Död 1690-01-20 i biskopshuset i Åbo, lämnande efter sig 70 barn och barnbarn samt begraven s. å. 24/6 uti ett av honom själv inrett gravkor i Åbo domkyrka, där hans konterfej och en biblisk tavla uppsattes samt hans gravsten med svensk påskrift lades. 'Han berömmes såsom en förträfflig orator, historiker, filosof, filolog, teolog och biskop. Var ovanligt arbetsam, skrev mycket och hade sitt eget tryckeri. Innehade biskopsämbetet i Åbo i 25 år och skötte sitt ämbete med drift och allvarsamhet. Höll många prästmöten, sju stiftsvisitationer samt bevistade elva riksdagar och fyra kröningar. Under hans tid avbrann (1681 den 29 maj) Åbo domkyrka och biskopshus ävensom en stor del av staden, varvid han led mycken förlust och var själv i livsfara. Har utgivit en mängd tryckta skrifter, såsom katekeser, grekiska och hebreiska grammatikor, lexika m. fl., men det stora bibelverket, som han påbörjade, hann han ej att fullborda.' Hans döttrar, såväl gifta som ogifta, fingo 1675-09-01 öppet brev på adelskap. Gift 1:o 1643-06-26 i Riga med Gertrud Gutheim, 'som av en besynnerlig andaktsidé aldrig åt middag om söndagarna', född 1626-06-03 i nämnda stad, död 1682-11-24 i Åbo och begraven 1683-06-03 i domkyrkan därst., dotter av kyrkoherden i S:t Jakobs församl. i Riga, vice superintendenten i rigiska distriktet och assessorn i livländska överkonsistorium, magister Petrus Jonae Gutheim och Ebba Wittsant. Gift 2:o 1684-02-12 med Christina Persdotter, till Haddenäs i Lemlands socken, Åland, i hennes 2:a gifte (gift 1:o 1652 med amirallöjtnanten och amiralitetsrådet Johan Olofsson Berg, adlad Bergenstierna 1676-04-06 men ej introd., född 1618-06-23 i Norrtälje, död barnlös 1676-05-20 på skeppet Victoria, sedan det dagen förut utlupit från Älvsnabben, och begraven 1678-05-12 i Jakobs kyrka, Stockholm)², född 1632-07-24 på Kölns gård i Alvestads socken, Östergötlands län, död 1703-03-08, dotter av vice lagmannen i Kinds och Ydre härader Per Jönsson och Sigrid Roos.

Barn:

• 1. Anna Gezelia, adlad Gezelia 1675 den 1 September. Gift 1658 10/7 (1660 10/7) med aktuarien i Krigskollegium Samuel Danielsson Mollsdorfer, "af tysk adel", †. 1628 8/12.

• 1. Johan, f. 1647, † 1718. Se Tab. 2.

• 1. Gertrud Gezelia, adlad Gezelia 1675 d. 1 September. Gift 1672 med ryttmästaren vid Einska Prestdragonerna, regementsqvartermästaren Johan Matiasson Stauden, stamfader för såväl introducerade, som adl., men ointroducerade ätten von Stauden.

• 1. Ebba Gezelia, adlad Gezelia 1675 d. 1 September. Gift med superintendenten på Ösel Johannes Steenman.

• 1. Kristina Gezelia, adlad Gezelia 1675 d. 1 September. Gift med kaptenen Peter Berg.

• 1. Maria Gezelia, adlad Gezelia 1675 d. 1 September, till Klingsbad. Gift 1679 4/2 med ryttmästaren Gustaf Axelsson, adlad Sölfverklinga, n:o 973, i hans 1:a gifte.

• 1. Elisabet Gezelia, adlad Gezelia 1675 d. 1 September, f 1695. Gift 1683 med ryttmästaren Henrik Ekestubbe, till Olkela, i hans 2:a gifte, † 1694.

• 1. En son, † 1662.

• 1. Tre söner dessutom, † barn.

TAB 2

Johannes Gezelius, född 1647-09-06 i Dorpat. Student i Uppsala 1661, i Åbo 1665 och åter i Uppsala 1667. Studerade i Holland, England och Tyskland 1670–1674. Disp. i Åbo 1675. Extra ordinarie teol. professor vid akademien i Åbo 1675-09-01. Tillträdde 1676-04-25. Teol. doktor därst. s. å. 13/6. Prästvigd s. å. Andre teol. professor i Åbo 1679-07-30. Superintendent i Narva och över Ingermanland 1681-09-10. Förordnades 1688, på faderns anhållan, till hans biträde vid biskopsämbetet i Åbo och erhöll 1689-06-20 Sagu pastorat såsom prebende. Biskop i Åbo stift och prokansler för Åbo universitet 1690-02-04. Invigd till biskopsämbetet s. å. 20/8. Död 1718-04-10 på en av honom inköpt gård, Viggbyholm i Täby socken, Stockholms län samt begraven s. å. 26/6 i Stockholms Storkyrka. 'Han var, liksom fadern, en lärd och arbetsam man samt nitisk biskop. Kallades 1689 av konungen från Narva till Åbo för att understödja sin gamle fader i ämbetsgöromål och i synnerhet i bibelarbetet. Nödsakades 1713 för ryssarnas inbrott fly från Åbo till Stockholm, då han medtog domkyrkans klockor och kyrkoskrud, som därigenom frälsades från ryssarnas rovlystnad. Har utgivit en mängd tryckta arbeten, varibland anmärkningsvärdast är den av hans fader påbörjade och av honom själv fullbordade förklaringen över Gamla och Nya testamentets böcker, känd under namnet Gezelii Bibelverk, varav den över Nya testamentet utkom 1711 under hans livstid och den över det Gamla först 1724, efter hans död, båda in folio.'. Gift 1680-08-26 i Åbo med Hedvig Lietzen, död 1720, dotter av assessorn i Åbo hovrätt Nikolaus Lietzen och hans 2:a hustru Margareta Ekebom samt syster till lagmannen Carl Lietzen, adlad von Lietzen. Deras samtliga barn fingo 1719-11-25 av drottning Ulrika Eleonora resolution på adelskap.

Barn:

• Johannes Gezelius, f. 1681 V6, † s. å. 12/6.

• Nicolaus Gezelius, f. 1682 19/5 i Narva; skolpilt i Abo 1690; student derst. 1691; † 1697 4/7 derst. och begrafven i Gezeliska grafkoret i Domkyrkan.

• En dotter, † före 1704 barnlös. Gift med lagmannen Kristian Joakim Schmiedefelt, i hans 1:a gifte,

• Kristina Gezelia, adlad Gezelia, f. 1685, † 1733 2/t. Gift 1:o 1704 med assessorn i Abo Hofrätt Erik Losköld, f. 1665, † 1707; 2:0 1709 6/4 med biskopen i Viborg, sedermera i Växiö, dr David Lund, i hans 2:a gifte, f. 1657, † 1729; hans barn blefvo adlade Ehrenlund.

• Johan Gezelius, adlad Gezelius, f. 1686, f 1733. Se Tab. 3.

• Maria Gezelia, adlad Gezelia, †. 1735. Gift med landshöfdingen i Abo Johan Thesslef, adlad och friherre Stjernstedt i hans 3:dje gifte

• Två söner och en dotter, † barn.

TAB 3

Johannes Gezelius, född 1686-05-06 i Narva. Student i Åbo 1699-03-01. Filosofie magister därst. 1704. Utrikes resor 1704–1707. Student i Rostock 1708. Extra ordinarie teol. professor vid Åbo akademi 1710-05-16. Däruti stadfästad 1711-03-29. Prästvigd 1711-12-01, då han erhöll Sagu pastorat till prebende, vilket fadern till honom avträdde. Tredje teol. professor 1720-01-04. Andre teol. professor s. å. 2/5. Biskop i Borgå stift 1721-10-18. Teol. doktor i Uppsala 1732-02-23. Död 1733-05-18 och jordfäst s. å. 31/7 i Borgå domkyrka, men liket blev sedermera flyttat till Åbo och där nedsatt i familjegraven i domkyrkan 1734-03-11. 'Han sökte på allt sätt upphjälpa sitt under kriget förfallna stift, så till kristendomskunskapens utbredande som sedernas förbättring. Gjorde 1100 mils visitationsresor i stiftet och invigde 1726 gymnasium i Borgå.' Gift 1720-10-25 i Stockholm med Helena Arnell, född 1697, död 1751-08-01 och begraven 1752-09-15 hos mannen, dotter av superintendenten i Karlstad, magister Jonas Lauréntii Arnell och Helena Swebilia, adlad Adlerberg B, samt syster till Carl och Jonas Arnell, adlade Arnell.

Barn:

• Johan Gezelius, fick stadfästelse på fadrens adelskap med namnet Olivecreutz 1751 d. 25 November; f. 1721, † 1804. Se Adliga ätten Olivecreutz

• Jonas Gezelius, f. 1723, † s. å. i Perno

Källor

B. Schlegel och C. A. Klingspor, Den med sköldebref förlänade men ej på riddarhuset introducerade svenska adelns ättartaflor, 1875. Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor. 1925-36. ¹Wä. ²SK. ³Um. ⁴Medd. amanuensen R. Rosén, Helsingfors.