Fredenheim nr 1980

Adliga ätten Fredenheim nr 1980 †

Adlad 1769-07-20, introd. 1772. Utdöd 1841-02-12

• Ätten har under flere olika namn, allt ifrån reformationstiden, beklätt prästämbeten i Finland och skall enligt traditionen härstamma från en pommersk adlig ätt de Palude.

¹ Cbh. ² Lå. ³ As. ⁴ Medd. av professor K. Hedman, Vasa. ⁵ Åbo.

TAB 1

Sigfrid Brücher, född omkr. 1528. Var präst vid någon av församl. i Åbo 1554. Sedan kapellan i Virmo socken i Finland. Död omkr. 1585.

Barn:

• Mathias Sigfridi Brygger, född 1554 i Åbo. Prästvigd 1585. Tjänstg. kapellan i Virmo s. å. Prost och kyrkoherde i Raumo 1594-03-14. Död 1609-02-23 kl. 3 om morgonen i nämnda stad samt begraven i kyrkan därst., varest hans epitafium uppsattes. Gift efter 1594 med Christina Mathiædotter, död 1637-05-02 och begraven i Nystads kyrka, dotter av kyrkoherden i Nykyrke Mathias Petri, som jämte mågen underskrev det finska exemplaret av Uppsala mötes beslut.

Barn:

• Jonas Mathiæ Cerestes, sedermera Raumannus, född 1608-10-26 i Raumo. Notarie vid Åbo gymnasium 1632. Kollega därst. 1633. Prästvigd 1634. Kapellan i Nykyrko socken i Finland 1644-05-00. Död 1683 i Nykyrko prästgård och ligger jämte sina hustrur och barn begraven i ett av honom 1655 tillrett viloställe under en uthuggen sten i kyrkans sakristia. 'Han började 1638 ett träget och mödosamt arbete i det kollegium av trenne lärda män, vilka, under sedermera biskopens, doktor Eschilli Petri inseende, första gången översatte bibeln på finska, och blev året därpå notarie i nämnda kollegium samt skrev ensam, de fyra år samma kollegii göromål varade, utom annat, som därstädes föreföll, hela bibeln jämte dess företal, ävensom det av honom översatta och i ordning bragta register, vilket allt, oaktat i samma format och med lika fin stil, som det sedan tryckta, utgjorde 600 ark. Nöjde sig med sin kapellansbeställning, fast honom tillbjöds större lägenhet, sysselsättande sig, förutom med sitt ämbete, med lanthushållning å ett eget förvärvat hemman, Männäis i samma socken, samt med litterära arbeten, såsom överseende och tillökning av finska psalmboken, den han 1646 i Åbo utgav från trycket, en vacker översättning av landslagen på finska i handskrift, biografier över finska biskopar m. m., m. m.' Gift 1639-11-30 på Alakylä gård i Rimito socken med Elisabet Belter, död i barnsäng 1656-02-15, dotter av Simon Pauli Belter. Gift 2:o 1657-05-12 på sitt hemman Männäis med Margareta Larsdotter, död 1671-05-17, dotter av kyrkoherden i Lokalaks (numera med Vemo införlivade) pastorat Laurentius Thomæ.

Barn:

• 1. Andreas Jonæ Raumannus, sedermera Mennander, född 1640-11-20 i Åbo. Student därst. 1660-10-11. Filosofie mag. Prästvigd och medhjälpare åt sin fader 1666-09-17. Kapellan i Nykyrko 1670, medan fadern levde. Död där 1676-03-13 och begraven i släktens grav i Nykyrko kyrka s sakristia. Gift 1670-05-24 med Anna Mejer i hennes 1:a gifte (gift 2:o 1677-07-01 på Männäis med kapellanen i Nykyrko Erik Palenius, död 1689, farfader till lagmannen Erik Johan Paléen, adlad af Palén. Gift 3:o 1690-03-02 med kapellanen i Hinnerjoki Erik Rithovius, död 1721)¹, född 1648 i Stockholm död 1721, dotter av Magnus Mejer. Äldsta sonen, Jonas Mennander, prost och kyrkoherde i Birkkala socken, fortplantade Mennanderska släkten i Finland.

Barn:

• Andreas Mennander, född 1672-10-27 på Männäis. Student i Åbo 1687-05-05. Prästvigd 1694-07-22. Adjunkt hos domkyrkoherden i Reval s. å. Rektor vid skolan i nämnda stad 1696-01-01. T. f. regementspastor vid värvade estländska regementet. Kyrkoherde i Fickels socken i Estland 1706-10-18 vid finska församl. i Stockholm 1711, i Laihela socken i Österbotten 1714 och i Ilmola socken i samma landskap 1724-05-22. Prost därst. 1726. Död 1734 midnatten mellan den 13 och 14 mars i Ilmola prästgård och begraven i nämnda sockens kyrka. 'Han måste 1710, en söndag under det pesten gruvligen härjade i landet, rädda sig och sin familj undan de i Estland infallande ryssarna, och dölja sig först intill aftonen i en bäck, under några buskar, samt sedan under natten begiva sig över Nevaströmmen och genom andra besvärliga vägar till Reval, därifrån han med garnisonen kom till Åbo. Nödgades slutligen 1714 ifrån Laihela för andra gången fly undan ryssarna till Umeå, därifrån han med hustru och barn i ett ömkligt tillstånd anlände till Stockholm, varest finska församlingen med glädje emottog sin förra själasörjare.' Gift 1:o 1701 med Margareta Elisabet Ruuth, född 1686 i Reval, död i barnsäng 1716-06-29 i Stockholm, dotter av domkyrkopastorn Abraham Ruuth och Dorotea Elisabet Wassenia. Gift 2:o 1725-09-02 i Vasa⁴ med Maria Ross i hennes 2:a gifte (gift 1:o med kyrkoherden i Laihela Samuel Backman, död 1718)¹, döpt 1671-05-14 i Vasa⁴, död där⁴ 1753-04-22, dotter av råd- och handelsmannen Herman Ross och Margareta Jesen.⁴

Barn:

• 1. Carl Fredrik Mennander, född 1712-07-19 i Stockholm. Student i Åbo 1728². Respondens där² 1731-05-15. Student i Uppsala² 1732-10-13. Disp. pro grad² 1735-06-25. Mag. i Åbo s. å. 11/7. Filosofie adjunkt vid akademien därst. 1738 och vid Uppsala akademi 1743. LVA 1744. Professor i Åbo 1746-10-02. Prästvigd i Stockholm s. å. 14/10. Teol. doktor 1752 vid konung Adolf Fredriks kröning och teol. professor s. å. 11/12. Biskop i Åbo 1757-02-08. Ärkebiskop i Uppsala 1775-08-31. LNO 1784-11-22. Död 1786-05-22 i Uppsala och begraven i domkyrkan därst. Över hans grav lät sonen uppföra en minnesvård av marmor, utförd av den italienske bildhuggaren Angelini, vilken minnesvård utgör en av domkyrkans största prydnader [Hm]. 'Han var en grundlärd man, nitälskade såsom biskop i Åbo för stiftets och stadens bästa, var sltligen 1778, såsom ärkebiskop, prästeståndets talman och förrättade då kronprinsens, sedermera konung Gustaf IV Adolfs dop och drottning Sofia Magdalenas kyrkotagning samt begåvades av konung Gustaf III med dess bröstbild av guld, infattad i diamanter och hängande i en dubbel guldkedja, att bära omkring halsen. Sonen blev 1769-07-20 för faderns förtjänster adlad.' Gift 1:o 1741-08-25 i Åbo⁵ med sin faders halvbroders dotter Ulrika Paléen, född 1721-08-15 i Arboga, död 1742-08-13 (1742-11-13) i barnsäng i Uppsala och där begraven, dotter av häradshövdingen Abraham Paléen och hans senare fru Margareta Catharina Tigerstedt, samt syster till lagmannen Erik Johan Paléen, adlad af Palén. Gift 2:o 1747-05-12 i Åbo⁵ med sin svägerskas styvdotter Johanna Magdalena Hassel, född 1730-10-21 i Åbo, död där 1749-04-05, dotter av eloqventiæ professorn i nämnda stad, kanslirådet Henrik Hassel och hans 1:a hustr Catharina Meurman, av samma släkt som adl. ätten von Merman, nr 1164, och brorsdotter till herrarna Merman, adlade Mannerstedt.

Barn:

• 2. Carl Fredrik Mennander, adlad Fredenheim, född 1748-03-04 i Åbo. Uppfostrades, efter moderns tidiga död, hos sina morföräldrar på Bssila säteri vid Åbo. Student i nämnda stad 1754-06-19 och i Uppsala 1761-08-03 respondens i Åbo 1765-06-05, extra ordinarie kanslist i justitierevisionsexpeditionen 1754-07-31. Auskultant i Åbo hovrätt s. å. 12/10. Amanuens i lagkommissionen 1767-11-07. T. f. sekreterare i kanslirätten s. å. 23/12. Kopist i riksarkivet 1768-06-14. Kopist i kanslikollegium 1769-07-12. Adlad s. å. 20/7 (introd. 1772 med namnet Fredenheim nder nr 1980). Sekreterare i kanslirätten 1770-05-09–1771-11-26. Kanslist i kanslikollegium 1771-08-20. Registrator därst. 1772-04-30. Andre expeditionssekreterare i utrikesexpeditionen 1774-02-15. Förste expeditionssekreterare därst. 1775-05-31. Kamrerare vid KMO 1779-04-28. Ceremonimästare vid hovet 1780-02-08. RNO 1785-04-28. Kansliråd och uppsyningsman över konungens konstsamlingar 1792-06-28. Hedersledamot av målare- och bildhuggareakademien 1793. LVHA s. å. (HL 1795). Överintendent 1795-01-21. SBL. Död 1803-03-06 i Stockholm. Han förordnades 1778 att skriva riksdagstidningarna samt var en varm vän och beskyddare av konster och vetenskaper. Gift 1779-12-09 i Stockholm³ med Christina Elisabet Hebbe, född 1762-08-21 i nämnda stad³, död där 1841-01-06 och ligger jämte sin man begraven på Kulla kyrkogård, dotter av grosshandlaren i Stockholm, kommerserådet Simon Bernhard Hebbe och Maria Ulrika von Bippen. Hon erhöll i testamente efter fadern³ Östanå med Vira bruk och Mälby, allt i Kulla socken Stockholms län.

Barn:

• Gustaf Carl Fredrik, född 1781. Överstelöjtnant. Död 1841. Se Tab. 2.

• Bernt Henrik, född 1782-12-09 i Stockholm. Konduktör vid konngens museum 1802-10-28. Död ogift 1839-05-04 Dyvik

TAB 2

Gustaf Carl Fredrik (son av Carl Fredrik Mennander, adlad Fredenheim, Tab. 1), till Östanå med Vira bruk och Mälby. Född 1781-07-12 i Stockholm och hade deras majestäter till faddrar. Hovjunkare 1800-08-26. Kornett vid livregementets husarkår 1701-09-16. Understallmästare hos konungen 1802-09-21 med tjänstgöring hos hertig Carl av Södermanland. Löjtnant vid nyssn. kår 1808-02-19. GMtf 1809-09-06. Ryttmästare därst. 1810-03-20. Regementskvartermästare s. d. RSO 1814-11-16. Major 1817-03-11. Överstelöjtnants avsked 1827-07-11. Död 1841-02-12 på Östanå och utgick med honom ätten på svärdssidan. Gift 1814-01-26 på Lannafors bruk i Vintrosa socken Örebro län med Marie Gustava Westerberg i hennes 2:a gifte (gift 1:o 1798-04-26 i Stockholm med generalkonsuln Mattias Archimbolds Skjöldebrand, född 1765, död 1813) född 1781, död 1845-08-01 i Stockholm, dotter av grosshandlaren och brukspatronen Gustaf Westerberg och Maria Elisabet Möller.

Barn:

• Elisabet Gustava, född 1815-10-17 på Lannafors, död 1863-10-12 på Östanå. Gift där 1837-05-14 med lag mannen Erik Samuel Boström, född 1804-04-19 i Piteå, död 1854-12-11 i Stockholm. Fru Boström, född Fredenheim, innehade såsom fideikommiss Östanå vilket efter hennes död tillföll sonen, statsminister Erik Gustaf Boström.

• Carl Bernhard Edvard, född 1817-11-15, död 1835-01-16 på Östanå.

Källor

Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor. 1925-36.