De la Vallée nr 1299

Adliga ätten de la Vallée nr 1299 †

Adlad 1692-04-24, introd. 1697. Utdöd 1700-08-24.

Ätten uppgives å riddarhusstamtavlan stamma från den gamla franska släkten Bournonville, för vilket dock bevis saknas.

• 1 Srr. 2 Um. 3 Mf. 4 KrAB. 5 Lk.

• Jacques de la Vallée. Upptog sin moders namn. Gift med Eleonore de la Motte.

Barn:

• Jean de la Vallée. 'Lade sig i ungdomen på byggnadskonsten och gjorde resor i främmande land. Var reformert och flydde därför, efter parisiska bröllopet 1572, till England, men återvände sedan till Frankrike'. Gift med Jeanne de Liniers.

Barn:

• Marin de la Vallée, född 1576. Fransk arkitekt. Död 1655 i Paris. Han fullbordade 1608 det 1533 efter Domenico di Cortonas ritningar påbörjade Hotel de ville i Paris och gjorde ritningarna till det av Desbrosses 1615–20 uppförda Palais du Luxembourgs stora trappa. Gift med Jeanne Marisaut.

Barn:

• Simon de la Vallée. Efter åtta års studieresor i Italien, Afrika, Syrien, Persien m. fl. länder blev han efter återkomsten till Frankrike 1633 arkitekt hos prinsen av Oranien, arvståthållaren Fredrik Henrik. Inkom till Sverige och var ingenjör och byggmästare hos Åke Tott i maj 1637. Fullmakt som k. arkitekt 1639-03-09. Han utförde ännu bevarade ritningar till Riddarhuset, vars grundläggning omkr. 1641 under hans ledning påbörjats, men hans ritningar blevo aldrig följda [Mf]. Ihjälstucken (enl Tord O:son Nordberg; de la Vallée, En släktfamilj i Frankrike, Holland och Sverige, Jean (I), Marin, Simon, Antikvariska serien 23, Kungl Vitterhets Historie och Antikvitets akademien, blev han “överfallen och slagen till döds”) 1642-11-20 Stortorget Gift 1:o med Margareta'' de Villers. Gift 2:o med Pauline'' de Courlas, dotter av översten Paul de Courlas.

Barn:

• Jean de la Vallée, adlad de la Vallée, född 1620. Inkom omkr. 1637 med fadern till Sverige. Studerade under dennes ledning byggnadskonsten och erhöll anställning vid byggnadsföretag. Företog 1646 med ett k. resestipendium en treårig studieresa till Frankrike och Italien. Återkom 1650. k. arkitekt (överintendent) 1651-01-14. Riddarhusdirektionens fullmakt 1656 att vara byggmästare för riddarhuset, vilket han fullbordade. Kommissarie i Stockholms stads ämbets och byggningskollegium med uppsikt över skrån och hantverkerier 1662 (instr. s. å. 19/6). K. arkitekt på kammarkollegii stat 1663. Tillika manufakturkommissarie i kommerskollegium 1665-03-16. Extra ordinarie rådman i Stockholm 1666-06-27. Inspektor över ämbetena och byggnadsväsendet i nämnda stad 1669-08-17. Byggnings- och ämbetsborgmästare i Stockholm 1671-06-08. Tillika hov- och stadsarkitekt 1680–1686. Adlad 1692-04-22, men ehuru adelsbrevet blev uppsatt, kom det icke att expedieras under hans livstid (sonen introd. 1697 under nr 1299). Död 1696 Sannolikt 9/3, ty själaringning ägde rum efter honom 10/3. Han var en framstående arkitekt. Efter hans ritningar hava uppförts bl. a. Karlbergs, Drottningholms, Ekholmens, Vänngarns, Käggleholms m. fl. slott på landet samt, förutom riddarhuset, Bondeska och Wrangelska palatsen m. fl. praktbyggnader i huvudstaden, ävensom Catharina kyrka (avbrunnen 1723) och Hedvig Eleonora kyrka. Gift 1654-11-05 i Stockholm¹ Jakobs förs. i Stockholm med Anna Maria Böös, död 1711-08-15, dotter av borgmästaren i Örebro Christoffer Böös och Jölin Joensdotter, samt syster till kammarrådet Vilhelm Böös, adl. Drakenhielm, och till hovrådet Jonas Böös, adl. Gyldencrantz.

Barn:

• Christoffer Johan, född 1661 i Stockholm. Student i Uppsala² 1676-02-12. Konduktör vid fortifikationskontoret 1682. Utrikes resor 1682–1688³. Löjtnant vid fortifikationen 1683. Kapten därst.⁴ 1688-07-20 med placering i Wismar³ 1689-07-15. Förflyttad till Karlskrona 1694-05-30. Generalkvartermästarelöjtnant i Narva⁵ 1699-04-21. Död där 1700-08-24 under belägringen och slöt ätten. Han var 1685 i venetiansk tjänst och bevistade då, under fältmarskalken Königsmarck, fälttåget på Morea mot turkarna.

Källor

Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor. 1925-36.