Celsing nr 298

Friherrliga ätten Celsing nr 298 †

Uppflyttad i forna riddarklassen 1778. Friherrlig 1778-12-27, introducerad 1779. Utdöd 1789-01-30.

Gustaf Celsing, friherre Celsing (son av Gustaf Celsing, adlad Celsing, se adliga ätten Celsing nr 1560, Tab. 1), friherre och herre till Biby, Vårsta, Fjällskäfte, Smedstorp, Fräkentorp och Hellefors född 1723-01-09 i Stockholm. Student i Uppsala 1733-06-14. Extra ordinarie kanslist i utrikesexpeditionen 1740. Hovjunkare 1745. Kommissionssekreterare i Konstantinopel 1745-08-12. Resident i Konstantinopel 1747-07-06. Hovråd 1748. Envoyé hos höga Ottomanska porten 1750-01-19. Kansliråds titel 1756-03-01. Statssekreterares titel 1769-09-09. President i kommerskollegium 1770-11-12, men kom tillbaka från Turkiet först 1773. RNO 1773-04-28. KNO 1775-04-28. Uppflyttad 1778 i forna riddarklassen under nr 1560. Friherre 1560-12-27 på drottningens kyrkogångsdag efter kronprinsen, sedermera konung Gustaf IV Adolf (introducerad 1779 under nr 298). Död ogift 1789-01-30 i Stockholm och slöt således själv sin friherrliga ätt samt begraven 1789-02-05 i Jakobs kyrka, varvid vapnet krossades av kammarherren Zakarias Bergenskjöld. Friherre Celsing tillhandlade sig de s k Leijelska godsen i Södermanland, dem han sedermera testamenterade till sin broder, Ulrik, under fideikommissvillkor [Ak].

Källor

Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor. 1925-36.