Björnberg nr 237

Friherrliga ätten Björnberg nr 237 †

Friherrl. 1751-11-21, introd. 1752. Utdöd 1790-09-09.

¹Um.

Carl Björnberg, friherre Björnberg (son av Carl Björnberg, se adl. ätten Björnberg nr 359, Tab. 7), född 1696-11-29 i Gästrikland. Student i Uppsala 1710-02-22. Volontär vid Kalmar regemente 1711. Musketerare vid livgardet 1712-09-12. Rustmästare därst. s. å. 23/12. Förare 1713-04-21. 2. fänrik s. å. 23/6 enl. kung Carls fullmakt, daterad Bender 1711-11-10. 1. fänrik 1718. Löjtnant s. å. 13/10. Regementskvartermästare 1739-10-25. Kapten 1741-05-21. Överstelöjtnant vid garnisonsregementet i Göteborg 1747-04-01. Kommendant på Ny Älvsborg s. å. 21/5. Överste i armén s. å. 10/12. Förde sedan befälet över nämnda garnisonsregemente i 13 år. RSO 1748-09-26. Friherre 1751-11-21 (introd. 1752 under nr 237). Generalmajor 1759-04-04. Genom byte överstelöjtnant vid Cronhielmska regementet 1762-03-00. Överste för detta regemente och kommendant på Sveaborg s. å. i april. Generallöjtnant 1765-06-17. Entledigad från kommendantsysslan 1772. Avsked s. å. 22/11. Död 1775-10-17 i Stockholm och begraven i egen grav å Klara kyrkogård. Han bevistade bland annat 1718 års fälttåg i Norge och belägringen av Fredrikshald samt kriget i Finland 1741–42 [Lk]. Gift 1734 med Anna Christina Skurezewska, död 1747-09-01, dotter av löjtnanten i polsk tjänst Johan Antoni Skurezewski, som 1703 vid staden Thorns övergång blev svensk krigsfånge och förd till Sverige, där han i Jönköping gifte sig.

son:

• Carl, född 1735-04-27 i Stockholm. Student i Uppsala¹ 1750-10-11. Volontär vid garnisonsregementet i Göteborg 1750. Sergeant därst. s. å. Fänrik s. å. 28/11. Fullmakt på fänriks lön 1753-05-17. Löjtnant vid Lilliesvärdska regementet 1760-10-14. Stabskapten vid prins Fredrik Adolfs regemente 1770-01-26. Regementskvartermästare vid änkedrottningens livregemente 1772-12-04. RSO s. å. 8/5. Kapten och kompanichef därst. 1773-05-10. Direktör vid arméns pensionskassa 1779-10-06. Sekundmajor 1780-04-20. Ledamot av samfundet pro Fide et Christianismo 1787. Död 1790-09-09 i Lovisa, sedan i affären vid Anjala den 5 maj båda benen blivit honom avskjutna [KrAB]. Hans lik fördes till Stockholm och nedsattes i faderns grav på Klara kyrkogård, då, efter han var den sista av ätten, vapnet krossades av kammarherren friherre Knut Henrik Leijonhufvud, som därvid höll ett sedermera tryckt tal, som författats av hans systerson Ax. Gabr. Silverstolpe.

Källor

Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor. 1925-36.