:

Adler Salvius nr 170

Från Adelsvapen-Wiki

Adliga ätten Adler Salvius nr 170 †

Adlad 1629-01-26, med namnet Adler, men kallade sig Adler Salvius, introducerad 1629, introducerad s.å. under nr 141, utdöd 1652-08-24.

Pål Högsson. Bonde 1535-1544 i Törsta, Boteå sn/Y enligt skattelängder.

Barn:

  • Hans Pålsson, † omkring 1579. ( Pt XVII s. 206.) Bonde i Törsta 1545-1548/Y och 1559-1579 i Kalknäs by, Boteå sn enligt skattelängder. Upptagen i EÄ.

Barn:

  • Peder Hansson, † före 1609. Stadsskrivare i Strängnäs. ( Pt XVII s. 206.) Gift med Anna Persdotter.
  • Pål Hansson. Bonde 1580-1610 i Kalknäs, Boteå sn/Y.
  • Erik Hansson. Bonde i Kalknäs.
  • Märet Hansdotter. Gift med bonden i Törsta, Boteå sn Jon Olofsson.
  • Elin Hansdotter. Gift med bonden i Törsta Josef Nilsson.

Barn:

  • Johan Salvius född 1590 i Strängnäs, † barnlös 1652-08-24 i Stockholm och slöt således sin ätt och begravd 1652-11-07 i Nikolai kyrka, där hans fru lät över honom uppsätta ett vackert epitafium [Bbl]. Adlad till friherre Örneholm, herre till Adlersburg, Hartzefeldt, Tullinge och Balingsta. Friherre 1651-03-12 (ej introducerad), då han fick till friherreskap Rautus socken, i Kexholms län i Finland, vilken socken därefter skulle kallas Örneholm. Student i Uppsala 1609-03-28. Studerade i Rostock 1612–13. Fil. mag. i Helmstedt 1614-07-07. Inskrevs vid universitetet i Marburg 1615-11-14. Jur. utrednings doktor i Valence 1619-12-05. Assessor i Svea hovrätt 1621-06-27. Avsänd i diplomatiska uppdrag till Kursacbsen 1622, till Danmark 1623 och till Nordtyskland 1624. Avsked ur hovrätten 1624-07-27. Statssekreterare 1624. Häradshövding i Sunnerbo härad 1627-04-27 samt i Marks härad. Adlad Kommissarie vid fredskongressen i Lubeck 1629. Ordinarie resident i Hamburg 1631-09-17. Hovkansler och sekret råd 1634-06-28. Jämte Johan Oxenstierna Sveriges ombud vid Westfaliska fredskongressen 1641. Riksråd 1648-03-27.Kommissarie till fredstraktaten med Polen i Lübeck 1651. Han uppfostrades och underhölls efter föräldrarnas tidiga död, för sin synnerliga kvickhets skull, av biskop Petrus Jonae i Strängnäs, och fick i Uppsala kungliga stipendium samt blev, såsom följeslagare åt en son till landshövdingen i Uppsala Christoffer von Wernstedt, samt sin sedermera blivande styvson, Lorentz Hartman satt i tillfälle att i utlandet fortsätta sina studier. Anvärvde såsom legat till Sachsen, för konungens behov, men mestadels av egna medel, några överstar och regementen till häst och fot. Blev en gång i Polen med hela sitt följe försåtligen tillfångatagen, utplundrad och våldsamt å kroppen hanterad samt, i största sjukdomsfara och eländighet, hållen fängslad under några veckors tid. Stod i mycken nåd och mycket förtroende hos såväl Gustaf II Adolf som drottning Christina. Härav trycket utgivit flera lärda skrifter. Gift 1620-09-19 i Stockholm med Margareta Pedersdotter Skute född 1560-02-00 i Linköping, död 1657-02-20 i Stockholm (Storkyrkans i Sth. arkiv.) och begravd 1658-06-13 i Storkyrkan. Hennes 1:a gifte 1595 med handelsmannen Lorentz Hartman, † 1619. Dotter till domhavanden i Valkebo härad och borgmästaren i Linköping Peder Eriksson som i vapnet förde tre snäckor och Karin Olofsdotter. Hon följde sin senare man på hans många resor och legationer och har till Nikolai kyrka i Stockholm som testamente efter honom skänkt den av honom beställda i Augsburg förfärdigade och mycket präktiga och med silverbilder och sirater prydda altartavla som där ses, vilken säges kostat 80,000 rdr.

Källor

  • Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor. 1925-36.
  • Tillägg och rättelser ur supplementband 1 - 2 / Carl Szabad.


: